Kulramar användes för att räkna redan för 5 000 år sedan i det sumeriska riket. Sumererna räknade med ett tal­system byggt på talet sex. Ett arv som vi fortfarande lever med i minutens 60 sekunder och cirkelns 360 grader.
Kulramen kallas på många språk för abakus, från det hebreiska ordet för sand. Det antyder ursprunget i en tavla med sand där man kan markera antal genom att rita streck.
Den som varit i Kina vet att kulramen fortfarande används av många småföretagare där.
Inkaindianernas quipus var knippen av trådar med knutar som stod för tal i ett tiotals­system. Med hjälp av quipus kunde särskilda ämbetsmän både dividera och multiplicera.
Eftersom ämbetsmännen ofta var lojala med Inkahärskaren förbjöds quipus snabbt av de spanska erövrarna och de flesta förstördes.
Facit byggde 1932 den första mekaniska räknemaskinen med tio siffror. På 1960-talet stod en Facitmaskin med rasslig vev på nästan alla kontor.
Samtidigt höll de elektroniska räkneapparaterna på att erövra världen. 1965 såldes­ 4000, 1966 25 000, och redan­ 1967 hade de 15 procent av världsmarknaden.
ABC-räknaren, som byggdes­ vid University of Iowa 1942, var först i världen med att använda ett binärt system för att räkna, alltså bara ettor och nollor. Det var dessutom den första maskin som bytt ut alla kugghjul och vevar mot elektroniska komponenter. ABC klarade 30 OPS, eller operationer per sekund. Dagens superdatorer klarar mer än en biljon.