Du har doktorerat på fynden från Skedemosse på Öland, där man på 60-talet bland mycket annat hittade rester av offrade människor från 300 f.Kr. till 1000-talet. Kan man se hur offren har gått till?
– Det man har hittat är ofullständiga skelett. Man kan ju aldrig säkert veta vad som har hänt, men de har skador till exempel på kraniet efter hugg med skarpa föremål och benen har skrapmärken. Och man vet att på den här tiden begravde man normalt inte människor genom att lägga dem i en sjö.

De äldre offren verkar ha varit kvinnor och barn, men efter år 1 blir det flest män i mossen. Vet man varför?
– Det är ett mönster som går igen också i Danmark och norra Tyskland. Vad det beror på vet vi inte. Något slags förändring av de religiösa mönstren kan man tänka sig. Men vi har inga detaljer.

Här finns också offrade vapen som antyder att ölänningarna­ deltagit i krig. Slogs de mot varandra eller for de ut i världen­?
– De har varit nere på kontinenten och krigat. Det visar till exempel de romerska vapen man har hittat. Vapnen har offrats i sjön under tiden 200 – 500 e.Kr. En del är romerska, andra är typiska för hela Skandinavien under den perioden.

Idag är Öland en stillsam avkrok. Var det en viktig plats tidigare?
– Det måste ha varit en central plats som man passerade sjövägen när man ville söderut. Då seglade man längs utsidan för att undvika pirater i Kalmar sund.