10 saker du inte visste om hjärtat

1. Det mänskliga hjärtat väger 250-350 gram och kan liknas vid en blodpump består av fyra olika hålrum. Två av hålrummen kallas förmak och två kallas kamrar. Syrefattigt blod kommer till höger kammare och syresätts i lungorna. Därefter strömmar blodet tillbaka till vänster förmak och till den stora vänstra kammaren där den pumpas ut till hela kroppen.

2. I hjärtat finns även fyra klaffar, som ser till att blodet drivs framåt och inte läcker tillbaka när hjärtat slappnar av mellan slagen. När klaffarna i hjärtat stängs uppstår de två tonerna vi associerar med hjärtslag. Det första ljudet uppstår när mitralisklaffen och klaffen mellan höger förmak och kammare stängs för att förhindra att blod flödar tillbaka in i hjärtförmaket. Den andra tonen uppstår när aortaklaffen och klaffen mellan höger kammare och lungpulsådern stängs

3. Två tredjedelar av hjärtat finns till höger om kroppens mittlinje och en tredjedel till vänster. Den vänstra kammaren pumpar blod till hela kroppen och arbetar mot ett större motstånd än den högra kammaren som pumpar blod till lungorna. Detta gör vänsterkammare mer muskulös än den högra och muskelväggarna är 1,3-1,5 centimeter tjocka att jämföra med 0,3-0,5 centimeter för höger kammare.

4. Hjärtat slår mellan 60 och 100 gånger per minut hos en fullvuxen individ i viloläge. Detta innebär att hjärtat i genomsnitt slår 100 000 gånger per dag, 30 miljoner gånger per år och 2,5 miljarder gånger under en genomsnittlig livstid. Med varje slag pumpar hjärtat ut cirka 70 milliliter blod, alltså omkring fem liter per minut i vila. Vid 80 års ålder har hjärtat transporterat över 200 miljoner liter blod runt om i kroppen.

5. Ju mindre djuret är desto snabbare slår hjärtat. Gråvalens hjärta slår 9 gånger per minut, elefantens hjärta 25 gånger per minut, sparvens 500 och kolibrins hjärta slår 1 200 gånger per minut när den hovrar. Sälens hjärta går från att slå 10 gånger per minut när den dyker till att slå 140 gånger per minut på land.

6. En djup och sprängande smärta mitt i bröstet eller en strålande smärta ut mot ena eller båda armarna som varar i mer än 20 minuter är tecken på hjärtinfarkt. Men det är inte alltid som symptomen på hjärtinfarkt är lika tydliga, i synnerhet inte hos kvinnor där illamående, matthet och yrsel är mer typiska symptom. Vad som försvårar diagnosen hos kvinnor är bland annat att kvinnors kranskärl ofta ser normala ut på röntgen även under en pågående hjärtinfarkt. I regel löper män löper högre risk att drabbas av en hjärtinfarkt tidigt i livet. Men hjärtinfarkt är den vanligaste dödsorsaken hos kvinnor. Risken för kvinnor ökar i takt med att de närmar sig klimakteriet och ökar därefter med åldern, troligen på grund av minskningen av hormonet östrogen.

7. Den första hjärttransplantationen på människor gjordes 1967 i Sydafrika av Christiaan Barnard. Den 55 årige patienten som led av diabetes och hjärtsjukdom överlevde i 18 dagar innan han dog av lunginflammation till följd av medicinering med immunhämmande läkemedel.

8. I Sverige påbörjades hjärttransplantationsprogrammet 1984 med organ från andra länder, men efter införandet av hjärndödsrelaterade dödskriterier 1988, kunde man även i Sverige börja använda inhemska organ. Det finns flera sjukdomar som leder till behov av hjärttransplantation, till exempel svåra inflammationer i hjärtmuskeln eller omfattande hjärtinfarkter. I Sverige genomförs 20-30 hjärttransplantationer varje år. Var tionde patient dör vid själva operationen, tre av fyra lever fortfarande efter fem år, och efter tio år lever sex av tio opererade.

9. En pacemaker består av en pulsgenerator och en eller två stimuleringselektroder. Elektrodernas spetsar placeras i hjärtats högra förmak eller högra kammare och leder elektriska impulser till hjärtat för att stimulera hjärtslag. Pacemakern, som nuförtiden bara väger runt 20 gram, opereras in under lokalbedövning. Den första pacemakern byggd på en kiseltransistor uppfanns av svensken Rune Elmqvist. Den opererades in i en patient för första gången i oktober 1958. Den då 43 årige Arne Larsson led av en blockering mellan hjärtats förmak och kammare, vilket ledde till att hjärtat pendlade mellan 30 och 80 slag per minut. Med en pacemaker levde Arne Larsson till 86 års ålder och hade vid det laget hunnit byta pacemaker 26 gånger.

10. Det första konstgjorda hjärtat patenterades av amerikanen Paul Winchell 1963. Robert Jarvik använde patentet för att ta fram Jarvik-7, det första konstgjorda hjärtat. Det transplanterades den 2 december 1982 i 61 årige Barney Clark som överlevde 112 dagar efter transplantationen. Idag finns mindre stödpumpsystem som parallellkopplas till hjärtats vänster kammare för att avlasta hjärtat. Blodet pumpas in i stödpumpen och slussas vidare till aortan. Det senaste är hjälphjärtan som använder elektromagnetiska fält för att hänga upp de roterande delarna och därmed minska mekaniskt slitage och fel som andra mekaniska hjärtan fått dras med. En bieffekt av dessa elektromagnetiska hjärtan är att patienternas puls ersätts av en svag susning.

Material från
Allt om Vetenskap nr 6 2006

Mest lästa

Fler nyheter

Fler nyheter