1 feb 2011 - 14:11
Bookmark and Share

2010 varmaste året i statistiken

Enligt Nasas mätningar blev perioden november 2009 till november 2010 den varmaste­ tolvmånadersperioden sedan mätningarna startade för 130 år sedan.
Trots att november sedan blev ovanligt kall på många håll, bland annat i Sverige, är det den varmaste november man någonsin mätt upp globalt.
Det beror framför allt på en kraftig temperaturökning i Arktis, där till exempel Hudson Bay i Kanada hade tio grader över normal medeltemperatur.

Externa länkar: 
Nasa GISS:

FRÅGA ALLT OM VETENSKAP!

Fler nyheter

Hårdare vindar över haven

Statistik från de senaste 23 åren visar att vindstyrkorna över världens hav har ökat lite år från år. I genomsnitt har vindarna blivit 0,25 procent kraftigare för varje år, enligt de australiensiska forskare som gått igenom statistiken. Förändringen syns tydligast på det södra...

Översvämningar och skyfall kopplade till klimatförändring

Man brukar vara noga med att skilja på väder, som är lokalt och tillfälligt, och klimat som handlar om mer långsiktiga trender som sker på global­ nivå. Därför har det varit kontroversiellt att skylla enstaka väderhändelser på den pågående klimatförändringen. Varje storm,...

Solen tillbaka för tidigt

Efter en och en halv månads nattsvart vintermörker i Grönlands västligaste stad Illulissat kommer solen tillbaka den 13 januari, men i år förbluffades man av att den kom redan den 11 januari. Den var alltså 48 timmar för tidig. Förklaringen torde enligt forskarna vara det smältande...

Därför får vi vargavintrar

Över hela planeten pågår en global uppvärmning, men i Sverige inleddes den sällsynt kalla vargavintern ovanligt tidigt­. Hur kan det komma sig att den ökande växthus­effekten känns så avlägsen i vårt lilla hörn av jorden? Ja, faktiskt över hela Europa har vintern varit ovanligt kall.
Svaret är att det beror på NAO, den Nordatlantiska oscillationen. Det handlar om storskaliga lufttrycks­förändringar som påverkar vårt vinterklimat.

Åskväder skapar antimateria

Varje dag produceras cirka 500 blixtar av gammastrålar när accelererade elektroner från åskvädrens elektriska urladdningar samverkar med luftens molekyler. Nu har man upptäckt att några av de fotoner som utgör gammablixtarna förvandlas till par av elektroner och positroner. Den...

Sydvästra USA hotas av lång torka

Forskare vid University of Arizona har genomfört en ingående studie av klimat och temperaturer i regionen under de senaste 1 200 åren. De har sedan använt underlaget för byggandet­ av klimatmodeller och funnit att hela sydvästra USA, till följd av temperaturhöjningen och utarmandet av...

Positiva effekter av Katrina

Den översvämning som drabbade New Orleans för drygt fem år sedan i samband med orkanen Katrina kan även haft en positiv effekt. I vissa delar av staden och dess omgivningar hade marken nämligen alarmerande höga halter av bly, främst från blybaserad färg som skrapats av husens...

El niño och la niña

- pojken och flickan som påverkar hela jordens väder

Av alla jordens storskaliga väderfenomen är kanske El Niño det mest kända. När vattnet strömmar åt fel håll över Stilla havet och transporterar värme till Sydamerika istället för mot
Australien händer det saker tusentals mil bort.
Det regnar i öknar, blir varmt i Alaska och torka i Indien.
Allt handlar om en pendelrörelse i vädersystemen, vars ytter­lägen kallas El Niño och La Niña – gossebarnet och flickebarnet.

Vita moln?

Varför är moln vita?

Bra att veta...

... om åskväder

När blixten slår ner i sand kan det bildas så kallade blixtrör, eller­ fulgurit. De här sällsynta formationerna består av rör av smälta­ kiselmineral som förvandlats till glas. Blixtrör bildas vid temperaturer runt 4 000 grader och kan bli mer än meterlånga. Fina blixtrör är...

Sidor