Bookmark and Share

5 vapen som förändrat världen

Vapen har förändrat vår värld - och vår historia.

Vapen har förändrat vår värld - och vår historia.

När utvecklingen gör ett språng kan hela historiens förlopp förändras. Och kanske finns det inga tydligare exempel än vapenutveckling. Äldre tiders lansar, långbågar, armborst och andra vapen förändrade sättet att strida när de introducerades. Nya vapen kunde innebära snabba förändringar för samhället när utgången av ett slag påverkades, men påverkade världen i stort långsamt. Moderna vapen har dock tvingat hela världen att förhålla sig till dem – vare sig de används eller inte.

Fakta: 
Krut och eldvapen - massförstörelse på slagfälten
Turkisk kanon från 1400-talet. Bild: IBL

Turkisk kanon från 1400-talet. Bild: IBL

Med introduktionen av krut och eldvapen förändrades hela scenen och krig handlade i ännu högre grad om massdöd och förintelse. Den enklaste formen av svartkrut, det vill säga en slags deg av svavel, träkolspulver, salpeter och vatten som mals till korn och torkas, fanns i Kina åtminstone från 800-talet och kunskapen om tillverkningsprocessen fördes via Indien till Europa, där receptet enligt bland andra Francis Bacon landar kring 1250.
Krutet nådde också storpolitiken och vapenindustrin. Mongoler använde omvittnat kanoner i krig i nuvarande Ungern redan 1241, och Bacon skildrar dem i skrift 1248. I de första kanonerna, musköterna och mörsarna skyfflade man ner krut i eldröret varefter en kula av sten eller järn placerades ovanpå.
Användningen av krut i olika slags vapen ökar snabbt, eldvapnen förfinas och förbättras och blir allt ohyggligare, både i storlek och förstörelseförmåga.

Djävulen och Djävulens moder

Kulsprutan – ett eldvapen som i sig förändrade­ krigföringen radikalt. Bild: SPL

Kulsprutan – ett eldvapen som i sig förändrade­ krigföringen radikalt. Bild: SPL

Florens tillverkar en bit in på 1300-talet egna metallkanoner som laddas med järnkulor. Morerna håller sig till en liknande teknik i ett slag mot spanjorerna 1343 och några år senare används artilleri på de brittiska öarna. Kanonerna blir inte bara fler, utan också större och alltmer dödsbringande. I tyska städer som Lübeck, Ulm, Speier och Augsburg ställs de hotande upp vid stadsmuren, och hertigen­ av Bourgogne låter 1436 tillverka en kanon så stor att den vid behov av transport måste framtas i två delar på två vagnar dragna av sammanlagt 48 hästar.
Här uppe i Norden vill vi förstås inte vara sämre. Kanoner omtalas första gången i samband med Stockholms belägring på 1390-talet och blir sedan alltmer vanligt förekommande i de gamla krönikorna. Redan från 1430-talet hade Stockholm egen kanontillverkning och i avskräckande syfte byggdes två enorma så kallade ”stenbössor”, som fick namnen Djävulen och Djävulens moder. Långbågarnas, armborstens och lansarnas dagar är vid det här laget räknade. Slagfälten sveps in i svart krutrök från de kanoner, falkoner, bombarder, mörsare och musköter som tar över.
Biokemiska vapen - dödsbringande utan kula och krut
Första världskriget var stridsgasernas krig. Bild: SPL

Första världskriget var stridsgasernas krig. Bild: SPL

Biologisk krigsföring är egentligen en uråldrig men inte särskilt smidig metod att tillintetgöra fienden. Under antiken och medeltiden kunde man till exempel förpassa pestsmittade lik in i en belägrad stad, man förgiftade varandras brunnar med djurkadaver och när européerna erövrade Nya världen förekom det att man försåg urinvånarna med filter infekterade med smittkoppor. Men metoderna var ofta vanskliga, det fanns alltid en risk att smittspridandet slog tillbaka mot angriparna.
I våra dagar är biologiska vapen ovanliga i storskaliga konflikter, men är desto mer populära hos terrorister. Brev med mjältbrand förekom i USA efter 11 september-attacken 2001 och andra smittor som skulle kunna bli ett fruktansvärt vapen i terrorsyfte är pest, smittkoppor, dysenteri och tyfus.
Kemiska vapen är lättare att använda och har också de en gammal historia. I de peloponnesiska kriget på 400-talet f.Kr. sägs det att man tillverkade svaveldioxid genom att elda trä bestruket med svavel och tjära, varefter giftmolnet fick driva in över den belägrade staden Platea. Men sedan låg kemisk krigsföring närmast i träda under flera tusen år – ända tills produktionen av kemiska stridsmedel kom igång i Västeuropa i slutet av 1800-talet.

Giftgasernas krig
När första världskriget bröt ut stod man redo. I augusti 1914 skickade fransmännen på den låsta västfronten iväg granater med tårgas. Den 22 april hämnades tyskarna vid Yprès i Belgien genom att längst en flera kilometer lång frontlinje låta 150 ton giftigt klor driva in över de allierades styrkor. Uppskattningsvis 300 soldater dog och mer än 7 000 skadades.
Därefter löpte utvecklingen närmast amok. Tyskland började använda fosgen i artilleriammunition 1915 och senapsgas 1917, Storbritannien kom ungefär ett år efter och sedan följde Frankrike och USA. I slutet av kriget var uppemot 30 procent av alla granater fyllda med kemiska stridsmedel, 66 miljoner gasgranater briserade och 136 200 ton C-stridsmedel spreds över fronterna. Facit blev cirka 1,3 miljoner skadade och fler än 120 000 döda. Den senare siffran stiger avsevärt om man räknar in dem som avled åren efter kriget av sina skador. Med dessa fasansfulla erfarenheter i färskt minne förbjöd Genèveprotokollet 1925 användandet av kemiska och biologiska stridsmedel i krig – men inte tillverkning och lagring. Forskningen fortsatte, särskilt i Tyskland där den första nervgasen tabun fanns klar 1936 och i produktion från 1939. Ungefär samtidigt kom sarin och 1944 soman. De tre nervgaserna kallas ”de tre G-ämnena”, och Tyskland hade mer eller mindre monopol på dem.
Efter kriget omhändertogs mer än 300 000 ton kemiska stridsmedel och en del av detta dumpades i Östersjön söder om Gotland, i Skagerrak utanför Arendal och i Bohuslän vid Måseskär.
Under 1950-talet togs en ny generation nervgaser fram och i Vietnam kom stora mängder herbicider, växtbekämpningsmedel, och tårgas till användning. Vietnam använde senare samma taktik mot de röda khmererna i Kambodja, kemiska stridsmedel krävde många offer i kriget mellan Iran och Irak 1980-1988, och vid anfallet mot kurdiska staden Halabja sistnämnda år dödades mer än 5 000 civila av nervgas.

Atombomben - domedagsvapnet som chockade hela världen
Det amerikanska kärnvapenprogrammet, som i kapplöpning med det sovjetiska skulle komma att dominera säkerhetsfrågan för en hel värld, fick en ganska säregen start i en källare under en squashhall i Chicago den 2 december 1942. Två europeiska flyktingar, Enrico Fermi från Italien och Leo Szilard från Ungern, åstadkom en kärnklyvning i en liten kärnreaktor.
I det följande Manhattan­projektet arbetade omkring 130 000 personer på att ta fram en atombomb. Forskningschef var Robert Oppenheimer och på mindre än tre år lyckades man ta fram tre bomber – en för test och två för krigföring. Första testet skedde i New Mexico den 16 juli 1945. Det sägs att flera av de närvarande fysikerna efter sprängningen med bävan insåg vad de åstadkommit och senare starkt engagerade sig i motståndet mot den nya tekniken.
Men då var det redan för sent. President Harry Truman hade bestämt att två bomber skulle fällas över Japan, officiellt för att få ett slut på kriget och spara amerikanska soldaters liv. Men som styrkedemonstration mot den blivande fienden Sovjet var det också mycket effektivt.

Little Boy och Fat Man

Den första atombomben, Little Boy, fälldes den 6 augusti 1945 och detonerade på 500 meters höjd över Hiroshima. Den var cylinderformad, 3,05 meter lång med en diameter på 0,71 meter, vägde 4 ton och innehöll 60 kilo uran. Sprängkraften tangerade en motsvarighet på 16 kiloton trotyl. Andra bomben, Fat Man, fälldes tre dagar senare över Nagasaki. Fatman var en äggformad plutoniumbomb, 4,05 ton tung, 3,25 meter lång med en diameter på 1,53 meter och en sprängkraft motsvarande 24 kiloton trotyl.
Det är enda gångerna kärnvapen använts aktivt i krig – men trots det har knappast något vapen förändrat världen så mycket så snabbt.
Missiler - vapen i det kalla krigets tjänst
Det var den tyske forskaren Wernher von Braun som redan 1937 inledde utvecklingen av de första­ missilerna V-1 och V-2, vilka användes mot Storbritannien. Navigationssystemen fungerade dock dåligt och missilerna kunde bara användas som terrorvapen mot större städer.
Det skulle bli annorlunda efter freden, då det kalla kriget trappades upp och både USA och Sovjet­ höjde garden. Tunga sovjetiska bombplan hade inte räckvidd nog att nå amerikanskt fastland och därför satsade man istället på kärnvapenbestyckade interkontinentala ballistiska missiler, vilka kunde nå upp till 10 000 kilometer. USA svarade med motsvarande arsenal och Mad-doktrinen – Mutually Assured Destruction – garanterade utplåning från båda håll. Under många år levde världens befolkning under hotet om ömsesidig förintelse där kombinationen av kärnvapen, missiler och automatiska system gjorde att den så kallade atomvintern bara var en knapptryckning bort. Men just det ömsesidiga i förintelsescenariot gjorde att de båda supermakterna höll fingrarna borta från sina respektive knappar.

Missiler på kryssning
Denna terrorbalans kom i gungning när antiballistiska robotsystem utvecklades i början av 1970-talet. Sedan dess har också kryssningsmissiler av olika slag utvecklats till precisionsvapen som gör att mål djupt in i fiendeland kan angripas utan risk för angriparen.
USA har med sina baser­ i Europa och gedigna­ flotta strategiskt ut­vecklat kryssningsroboten, medan­ Ryssland­ till stor del fortsatt att förlita sig på tunga och markbaserade interkontinentala ballistiska missiler. Dessa når ett kvarts varv runt jorden på en halvtimme och kan bära flera kärnstridsspetsar för olika mål inom samma område.
Men flera andra länder har insett missilernas potential och utvecklar egna. Iraks Scudmissiler var ett exempel, och bland andra Nordkorea har på senare tid börjat betraktas som ett allt större hot.

Flygvapnet - när bomberna började falla
Sovjetiskt bombplan från andra världs­kriget. Bild: SPL

Sovjetiskt bombplan från andra världs­kriget. Bild: SPL

Krig förr var inte sällan mest en angelägenhet för de stora arméerna. Med de tekniska landvinningarna och utvecklingen av vapnen drogs civila alltmer in i händelserna centrum, och flyget som vapen blev en tragisk milstolpe för hur civilbefolkningen drabbas­ i krig. När bombmattor lades­ över städer kunde ingen längre komma undan och miljoner offer krävdes också utanför de militära leden.
Men till en början var det ofta en kamp man mot man. Jaktplan utvecklades under första världskriget för att skjuta ned fientligt­ spaningsflyg­. Mellankrigstiden användes till att konstruera smidiga små flygplan och vid andra världskrigets utbrott hade flyget hamnat i centrum i så stor grad att tyska Luftwaffes­ misslyckande mot Royal Air Force under slaget om Storbritannien omöjliggjorde en tysk invasion av de brittiska öarna.
Planen var nu mycket snabbare än under första världskriget och många jaktplan hade en topp­hastighet på mer än 650 km i timmen och kunde dyka så snabbt att de bokstav­ligen föll sönder.
Amerikanska bombplan över Japan 1945. Bild: SPL

Amerikanska bombplan över Japan 1945. Bild: SPL

Bombmattor mot civilbefolkningen
Men de stora bombplanen var den största förändringen, i synnerhet för civilbefolkningen. Till skillnad från attackflygplan som bombade mål vid fronten var dessa byggda och utrustade för att på hög höjd flyga långt och lägga ut bombmattor över mål långt, långt bakom fiendens linjer, något som till exempel invånarna i Dresden fick erfara under den förödande eldstormen. De stora bombarna användes flitigt också under Vietnamkriget och har fortsatt att sprida död och förintelse ända in i våra dagar. Sverige har dock inte haft något eget bombplan sedan 1950-talet, då Saab 17 och Saab 18 togs ur produktion och bruk.

FRÅGA ALLT OM VETENSKAP!

Fler nyheter

1 200 000

år gammal är det äldsta stenverktyg som hittills påträffats i Turkiet, vilket visar att människor fann porten till Asien tidigare än antagits.

Vad är clipeus?

En clipeus är en stor rundsköld som bars av romarrikets soldater och soldater i antika ­Grekland.

Vem var William Friese-Greene?

William Friese-Greene var en brittisk fotograf och uppfinnare som levde mellan 1855 och 1921. Friese-Greene påstås ibland ha uppfunnit den första filmkameran. Kameran, som Friese-Greene designade 1889 tillsammans med civilingenjören Mortimer Evans, tog en serie stillbilder på en remsa film,...

Romarnas recept på hållbara byggnader

Medan moderna hus redan efter ett antal decennier börjar vittra sönder står romerska byggnadsverk som Colosseum, Pantheon och Trajanus saluhallar fortfarande kvar 2 000 år efter att den sista stenen göts fast. Hemligheten ligger i mur­bruket. Det bestod av ungefär 85 procent vulkanaska som...

Den misslyckade urbaniseringen:

Stenålderns storstäder gick under

Basta i Jordanien och Çatalhöyük i Turkiet är exempel på förhistoriska stenåldersbyar som växte till mega­storlek – och sedan plötsligt gick under. Varför denna tidiga urbanisering misslyckades har länge förbryllat vetenskapen. Nu är man dock sanningen på spåren. Troligt är att flera faktorer samverkade, men avgörande var antagligen människans oförmåga att anpassa den sociala strukturen efter de krav en storstad ställde.

Vem var Robert Cocking?

Robert Cocking, som föddes 1776, har den tvivelaktiga äran att vara den första människan att omkomma under ett fallskärmshopp. Cocking bevittnade 1802 Englands första fallskärmshopp. Efter denna händelse konstruerade Cocking själv en 32 meter bred, konformad fallskärm, med en korg...

Churchills uppfinningar

En katapult som skjuter äpplen till kor, en atombomb stor som en apelsin, luftminor, ett raketdrivet hjul, en grön sirenoverall i siden att snabbt kunna ta på sig vid en bombräd, hangarfartyg gjorda av isberg. Det här är bara några av de uppfinningar som Storbritanniens premiärminister...

Konstens väg till Asien

Konsten uppstod inte i Europa. Nya bevis presenterade i tidskriften Antiquity visar att människan när hon för 50 000 år sedan spred sig över Asien även där målade djur och händer på de platser där hon sökte skydd. Från sydvästra Kina till Indo­nesien har sådana dekorationer...

Här festade vikingarna

Askahögen i Östergötland har ansetts vara en grav trots att den sett lite annorlunda ut än gravhögar vanligtvis brukar göra i och med att den är oval och har platt topp. Nu visar undersökningar med georadar, en metod som kan avslöja vad som finns under markytan utan att ett enda spadtag...

Pansartåg:

pålitliga, potenta - och passé

Pansartåg är ett vapenslag som inte längre är särskilt framträdande eller ens existerande. Tidigare var det dock något att räkna med. Under det ryska inbördeskriget leddes till exempel motståndet mot bolsjevikerna från ett pansartåg där både amiral Koltjak och stora delar av Rysslands guldreserv fanns ombord.
Även under det amerikanska inbördes­kriget, boerkrigen, de båda världskrigen och 1990-talets Balkankrig användes pansartåg av olika slag.

1 300

Arkeologer i Norge har hittat­ en skida, med bindning och läderremmar, som är 1 300 år gammal.

Grymma vegetarianer

Medan många av dagens kroppsbyggare slänger sig med ordspråk som att kött bygger kött var några av gångna tiders mest omtalade starka män vegetarianer. I en studie publicerad i PLOS ONE visar antropologer att romarrikets gladiatorer mestadels levde på en köttfri diet. Genom att analysera...

… och i Sverige gjorde Bofors tandkräm

1968 lanserade vapenfabrikanten Bofors en tandkräm som innehöll plastkulor med polerande effekt. Tandkrämen gjorde succé men några år senare uppkom ett falskt rykte om att plastkulorna skulle vara skadliga och kunde ge cancer.Snart därefter sålde Bofors tandkrämen till ett annat företag...

När London översvämmades av öl

Det låter som bäddat för världens fest men när Londons gator den 17 oktober 1814 översvämmades av över en och en halv miljon liter öl blev det mer katastrof än party. Öltsunamin startade vid Horse Shoe Brewery på Tottenham Court Road i centrala London. Metallbanden på en stor öltank...

Tio saker du inte visste om säckpipor

1.Det finns en säckpipstradition även i Sverige. Instrumentet var ett naturligt inslag i folkmusiken förr i tiden men eftersom säckpipan kräver en hel del underhåll, lades den på hyllan för att ersättas av exempelvis fiolen. Den sista riktigt kända svenska säckpipsspelaren var Gudmunds...

Skjuta genom propellern

- hur gick det till?

I början av första världskriget användes flyget i första hand för spaningsändamål, men det dröjde inte länge förrän de piloterna också ville ha möjlighet att skjuta på varandra. Helst ville de ha fast monterade kulsprutor.
Det enklaste var att sikta med hela planet – alltså att skjuta dit nosen pekade. Men att skjuta med en kulspruta rakt igenom en snurrande propeller strider mot allt sunt förnuft. Nöden – och ibland krig – sägs dock vara alla uppfinningars moder och denna förnuftsvidriga teknik utvecklades till ett effektivt och dödligt vapen.

Vem var Villehad Forssman

Villehad Henrik Forssman var en svenskfödd flygplanskonstruktör som levde mellan 1884 och 1944. Forssman, som växte upp i nuvarande Lettland, tog 1910 examen i maskinteknik vid Rigas polytekniska institut, där han konstruerade ett luftskepp åt den ryska militären.1910 flyttade han till...

Alkoholrika kungaben

För två år sedan hittades Rikard III:s kvarlevor under en parkeringsplats i Leicester i England. Kungen stupade i slaget vid Bosworth Field år 1485. Nu har en kemisk analys av kungabenen gjorts som visar vad kungen åt från det han föddes till dess han dog 32 år gammal. Hans diet bestod...

Ny vikingaborg hittad

Danska arkeologer har gjort en sensationell upptäckt i Køge, söder om Köpenhamn. För första gången på 60 år har en vikingaborg påträffats i landet. Och för att finna vad de sökte mättes de små variationerna i jordens magnetism. På så sätt framträdde gamla gropar och...

Hobbit med Downs syndrom

I oktober 2004 grävdes i en grotta på ön Flores i Indonesien fram en märklig liten människa som inte liknade något antropologerna tidigare sett. Av lårbenet att döma hade den varit dryga metern lång och mätningar av kraniet tydde på att hjärnvolymen inte varit större än 380...

Sidor