Angkor Wat är den största religiösa byggnaden i världen. 1431 erövrades Angkor av chamfolket, som övergav staden året därpå. Efter att ha varit bortglömd i runt 400 år, återupptäcktes­ tempelstaden på 1800-talet.

Angkor i Kambodja är en av de viktigaste arkeologiska platserna i sydöstra Asien. Angkor består av flera forntida stentempel och tempelbyggnader och området sträcker sig över en yta av ungefär 400 kvadratkilometer. Angkor Wat är huvudtemplet och byggdes av khmererna mellan år 802 och 1220. Majoriteten av arkeologer och experter anser att just Angkor Wat representerar en av människans mest fantastiska och bestående arkitektoniska framgångar.

Än idag står över 100 stentempel som överlevt tidens tand. De är lämningar av en stor religiös, social och väl fungerade metropol. Andra byggnader som palats, allmänna byggnader och bostadshus byggdes i trä och har för länge sedan fått ge vika för väder, vind och tidens påverkan.

Flygfoto av Angkor Wat. Templet omges av en bred vallgrav på samtliga sidor – något som till viss del förhindrade djungelvegetationen att helt ta över templet under de århundraden då inga människor bodde där.

Bra militär position

Den vanligaste teorin om Angkors position är att khmererna valde platsen utifrån en bra militär position och ur självförsörjningssynpunkt. Troligen­ var det också så, men den enorma tempelstaden påverkar onekligen fantasin och det finns alternativa idéer om stadens placering. Ett exempel är teorin om att platsen valdes ur astronomisk synvinkel. Tack vare datorer har man kunnat få fram att placeringen av de största och förnämsta templen återspeglar stjärnornas placeringar i konstellationen Draken vid vårdagjämningen 10 500 före Kristus. Detta är dock långt före templens uppbyggnad. Förutsättningen sägs ska ha varit att förmedla harmoniseringen av jorden och stjärnorna. Hur khmererna på 800-talet visste var stjärnorna befann sig för så länge sedan har däremot ännu inte förklarats ...

Presenningar och byggnadsställningar vittnar om de ständigt pågående reparationsarbetena­.

Till Vishnus ära

Angkor Wat byggdes under den tidigare delen av 1100-talet av Suryavarman II, till den hinduiska guden Vishnus ära. Angkor Wat är omringat av en nästan 200 meter bred vallgrav som hjälpt till att skydda templet från att helt tas över av djungeln under de hundratals år som det låg bortglömt.

Under de 500 år som khmererna bodde i Angkor blev det en viktig pilgrimsplats för hela sydöstra Asien.

Slutet för Angkor kom i form av ett anfall från chamfolket. Kungariket Champa – beläget i området runt Hue i nuvarande Vietnam – hade en lång tradition av erövringståg i Sydostasien och var dessutom traditionella fiender till khmererna. 1431 anföll och plundrade de Angkor och tog över staden, för att sedan överge den endast ett år senare.

Angkor föll i glömska i århundraden och endast de buddhistmunkar som med tiden vågade sig ut i den täta djungeln besökte tempelruinerna.

De fem tornen på huvudbyggnaden är sammanbundna genom gallerier. Tornen symboliserar de fem topparna på det heliga berget Meru där gudarna bor.

Gudarnas eget tempel

De besökande munkarna hade inga problem med att inse att det var tempel som låg i djungeln. Men de hade ingen aning om när eller av vem de byggts. Myter om att det var gudarna själva som byggt dessa tempel uppstod och myterna spreds, med resultat att pilgrimer från hela Asien kom för att besöka den mystiska gudastaden. I början av 1800-talet hade Angkor redan blivit ett ganska välbesökt mål. Några få äventyrslystna européer sökte sig till Angkor och snart spred sig även historien om den ”försvunna staden” i Kambodjas djungler till Europa. De flesta tog inte historierna på allvar men den franske upptäcktsresanden Henri Mouhout öppnade världens ögon för Angkor 1860. Mouhot, liksom andra tidiga europeiska besökare, hade svårt att tro att khmererna kunde ha byggt något så fantastiskt. Helt felaktigt daterade Mouhot templet till samma tid som Rom byggdes.

I början av 1900-talet påbörjades ett restaureringsprojekt som pågår än idag. Under inbördeskriget i Kambodja och under de röda khmerernas styre på 80-talet låg arbetet nere – det var helt enkelt för farligt för arkeologerna och hjälparbetarna att bo i området.

Franske arkeo­logen Henri Mouhout påbörjade restaureringsarbeten på Angkor Wat på 1860-talet. Restaureringen pågår fortfarande.

Kungens gravkista?

Olikt de flesta andra tempel i Angkor är Vat-templet vänt åt väster som förknippas med döden. Detta är anledningen till att många arkeologer tror att templet var menat som ett mausoleum åt kungen. En arkeolog, Charles Higham, beskriver en sorts container som hittades i mittentornet och som enligt Higham kan ha varit tänkt som kungens gravkista. Andra har noterat att flera andra tempel inom Angkor-området skiljer sig från det typiska. När det gäller Angkor Wat är den förhärskande teorin att dess placering helt enkelt beror på att det var tillägnat guden Vishnu, som associeras med väster.

Mästerlig arkitektur

När khmererna började bygga Angkor Wat var de redan erfarna och vana vid att bygga med sandsten. De flesta synliga delar är byggda av just sandstensblock medan lateritjord – av vulkaniskt ursprung – användes till den yttre muren och gömda strukturdelar. Man har ännu inte kunnat identifiera vad khmererna använde sig av för att hålla ihop sandstensblocken. Man tror att de använde sig av naturlig kåda eller­ släckt kalk.

Själva huvudbyggnaden är uppbyggd av gallerier som innesluter gårdar med

Två buddhistmunkar i en portal ger en uppfattning om tempelbyggnadernas överväldigande storlek.

bassänger och templet står på en upphöjd terrass som är högre än själva staden. De fem höga tornen står i formation som en tärningsfemma och är formade som lotusknoppar. De fem tornen symboliserar de fem topparna på berget Meru, där gudarna bor. Vissa av templets väggar är fyllda med inskriptioner på såväl khmer som burmesiska och japanska.

En av de mest omtalade och välkända försänkta relieferna i templet är ”Kärning av mjölkhavet”, där guden Vishnu är i centrum och hans inkarnation sköldpaddan Kurma nedanför. Till höger och till vänster om Vishnu finns 92 demoner och 88 gudomar, ovanför ses nymfer och krigarguden Indra.

Integrerad med den konstfulla arkitekturen finns dekorationerna, som huvudsakligen består av försänkta reliefer. De inre väggarna av de yttre gallerierna har en serie scener som avbildar episoder från specifika hinduiska berättelser (Ramayana och Mahabharata). På södra galleriets väggar kan man se den enda historiska scenen – Suryavarman den andres processionståg.

Den yttre muren är 1024 gånger 802 meter lång och fyra och en halv meter hög. Mellan muren och vallgraven finns en 30 meters landremsa. För att komma till templet får man gå över en jordvall på östra sidan och på västra sidan finns en bro av sandsten. Den yttre muren omringar ett område på hela 820 000 kvadratmeter.

Angkor Wat har funnits på Kambodjas flagga sedan 1863 – dock har utformningen ändrats vid några tillfällen.

Ständig restaurering

1992 togs Angkor med på Unescos världsarvlista, för att bevara och restaurera staden. Man installerar bland annat ett dräneringssystem för att hindra vattenskador och man röjer undan skogen som växt sig in i tempelområdet. Men de många turisterna försvårar arbetet. Upp till en miljon turister per år besöker Angkor och trots att det drar in en del pengar, kommer största delen av restaurationspengarna från andra länder.

Angkor Wat är den största religiösa byggnaden i världen, mest känd för sina fantastiska skulpturer och dekorationer på templets väggar.

Sedan 1863 finns Angkor Wat på Kambodjas flagga. Flaggans utformning­ har dock ändrats vid flera tillfällen men Angkor Wat-motivet har hela tiden funnits med, men i olika framställningar.