Antibiotikaresistens - mycket äldre än mänskligheten

Livet som det kan ha tett sig för 335 miljoner år sedan under den geologiska tidsperioden ­karbon. Spindeldjur som skorpioner, mångfotingar och groddjur kan alla ha burit på antibiotikaresistenta bakterier.  Bild: Mark Witton

Livet som det kan ha tett sig för 335 miljoner år sedan under den geologiska tidsperioden ­karbon. Spindeldjur som skorpioner, mångfotingar och groddjur kan alla ha burit på antibiotikaresistenta bakterier. Bild: Mark Witton

En amerikansk studie publicerad i Cell har kommit fram till att multiresistenta bakterier inte är något nytt. De har förmodligen funnits ända sedan de första landlevande djurens tid. Enterokocker, som är ett problem inte minst på sjukhus då de orsakar svårbehandlade urinvägsinfektioner, sårinfektioner och blodförgiftningar, kan spåras 450 miljoner år tillbaka. Forskarna studerade arvsmassan och beteendet hos dagens enterokocker och lyckades pussla ihop en bild av hur och när de uppstod.

Bakterier härskade på jorden redan för bortåt fyra miljarder år sedan. För drygt 600 miljoner år sedan uppträdde flercelliga djur. Dessa delade sin livsmiljö i haven med bakterier som i sin tur utvecklade former som levde i och på de flercelliga djuren. När vissa djur tog sig upp på land följde bakterieföljeslagarna med. Troligen levde enterokockernas förfäder, precis som dagens varianter, i tarmsystemet hos de större djuren. Enterokockerna var tämligen väl förberedda på de nya förhållandena då de hade en inbyggd motståndskraft mot torka, svält och även mot sådant som motsvarar dagens desinfektionsmedel och antibiotika.

­Kolonier av mögelsvampen Penicillium på agarplattor. Forskare vid Chalmers har upptäckt att dessa svampar har potential att ge oss nya antibiotika. Bild: Jens Christian Nielsen

­Kolonier av mögelsvampen Penicillium på agarplattor. Forskare vid Chalmers har upptäckt att dessa svampar har potential att ge oss nya antibiotika. Bild: Jens Christian Nielsen

Det forskas intensivt på att försöka få bukt på de ökande problemen med resistenta bakterier. Forskare vid Chalmers har studerat mögelsvampar och resultaten de publicerat i Nature Microbiology är glädjande. Kartläggning av arvsmassan hos nio typer av Penicillium pekar på att dessa ”har en enorm, och tidigare outnyttjad, potential för att producera nya antibiotika och andra bioaktiva läkemedel som cancermediciner”.

Det här betyder att nya antibiotika kan utvecklas, men också att gamla kan göras effektivare. Men för att detta ska bli verklighet krävs fler studier och Chalmersforskarna efterlyser därför att världens regeringar agerar då läkemedelsföretagen hittills inte visat något större intresse för att satsa på antibiotika eftersom det inte anses tillräckligt lönsamt.

Fakta: 
Alexander Fleming
Genom att inte hålla sitt labb kliniskt rent under semestern gjorde Alexander Fleming medicinhistoriens kanske viktigaste upptäckt – penicillinet.

Genom att inte hålla sitt labb kliniskt rent under semestern gjorde Alexander Fleming medicinhistoriens kanske viktigaste upptäckt – penicillinet.

1928 glömde den skotske mikrobiologen Alexander Fleming att städa upp efter sig i labbet när han reste bort på semester. När han kom tillbaka såg han att mögelsvampen Penicillium chrysogenum frodades i en av petriskålarna på klar bekostnad av de Staphylococcus aureus-bakterier han odlat i skålarna. Fleming belönades 1945 Nobelpriset för sin upptäckt och adlades samma år.

Penicillin har använts mot infektionssjukdomar på människor sedan 1941.

Mest lästa

Fler nyheter

Fler nyheter