När blixten slår ner i sand kan det bildas så kallade blixtrör, eller fulgurit. De här sällsynta formationerna består av rör av smälta kiselmineral som förvandlats till glas. Blixtrör bildas vid temperaturer runt 4 000 grader och kan bli mer än meterlånga. Fina blixtrör är eftertraktade samlarobjekt.
Astrafobi kallas en onaturlig skräck för åskväder. Den betecknas som den tredje vanligaste fobin i USA. Även djur kan ha åskskräck. Över var femte hund är drabbad, medan det är mycket ovanligt med astrafobi bland
katter.
Mer än två tredjedelar av alla blixtar på jorden sker över land i tropikerna. Allra mest blixtrar det runt bergsbyn Kifuka i östra Kongo. Där kan man se över 150 blixtar per kvadratkilometer varje år.
Över floden Catatumbo i Venezuelas djungler blixtrar det så mycket att det är källan till 25 procent av allt ozon i den övre atmosfären.
Lichtenbergmönster kallas de ormbunksliknande figurer som kan bildas i huden på den som drabbats av ett blixtnedslag.
Mönstren kan bli kvar i timmar och ibland i flera dagar, och tros orsakas av att små blodkärl brister av energin från den elektriska urladdningen genom huden.
Liknande mönster kan även uppstå i gräsytor efter blixtnedslag.
Världens mest blixtdrabbade person hette Roy Sullivan och arbetade som parkvakt i en nationalpark i Virginia i USA. Sju gånger slog blixten ner i honom, alla tillfällen vidimerade av läkare.
Sullivan överlevde de sju blixtnedslagen och levde tills han sköt sig själv vid 71 års ålder 1983.
