Befolkningscentra som svämmar över sina breddar:

De snabbväxande storstäderna

Bilderna på följande sidor är tagna från satellit­ och visar hur städer över hela världen växer i starkt ökande takt – på gott och ont. Det finns minst 400 städer med mer än en miljon invånare­, sannolikt åtskilligt fler.
De allra flesta har vuxit mycket hastigt de senaste 40 åren.

Stora städer som växer snabbt är vanligt i det moderna samhället.

Stora städer som växer snabbt är vanligt i det moderna samhället.

Främsta skälet till den tilltagande urbaniseringen är att storstäder har en enorm dragningskraft på människor i landsort och småstäder – främst på de unga, som nyfiket kommer för att få arbete, underhållning och skapa sig en framtid.

Det är som sagt både på gott och ont. Växande storstäder medför en uppsjö av problem som föroreningar, nedsmutsning, kriminalitet, fattigdom och korruption. Men det finns också positiva inslag i bilden. Storstadsbor har lägre födelsetal vilket är bra för befolkningsutvecklingen. De bor ofta i flerfamiljshus byggda på höjden, vilket innebär att mindre areal mark används för boende och kanske istället kan tjäna som odlingsresurser. De har bättre tillgång till skolor och sjukvård och de erbjuds ett avsevärt större och mer omfattande kulturutbud.

Satellitbild över Dubai 1973. Norr är uppåt. Vatten är mörkblått, öken ljusbrun. Dubai är beläget på kustlinjen till Persiska viken på Arabiska halvön. Den är en av sju emirat i Förenade Arab­emiraten, som bildades 1971 sedan britterna misslyckats i sin beskyddarroll. Dubai Creek, i mitten till höger, används för fartygs­trafik.

Satellitbild över Dubai 1973. Norr är uppåt. Vatten är mörkblått, öken ljusbrun. Dubai är beläget på kustlinjen till Persiska viken på Arabiska halvön. Den är en av sju emirat i Förenade Arab­emiraten, som bildades 1971 sedan britterna misslyckats i sin beskyddarroll. Dubai Creek, i mitten till höger, används för fartygs­trafik.

Växte fram kring hamn
De stora städerna kommer att fortsätta att växa. Det är här jobben finns, det är här nöjena finns, det är här pengarna­ finns. Eller som en visförfattare en gång skaldat: ”Hur skall man kunna skicka dem tillbaka till gården när de sett Paris?”

Det är ett fåtal som återvänder hem när de väl fått smak på storstadslivet och blivit en del av den ekonomiska expansionen. Ta Dubai som exempel. Landet växte fram kring en hamn och hade 1973 knappt 100 000 invånare, som omgivna av karga öknar nästan desperat höll fast vid den räddande kustlinjen.

Men så upptäcktes oljan. Den tomma öknen fylldes med vägar, byggnader och konstbevattnad mark. 2006 hade Dubai utvecklats och omvandlats till ett land som satsade stort på turism, egendomsmäklande och finansiella tjänster av allehanda slag, ekonomin var nära nog hisnande expansiv och det satsades friskt på teknologiska och strukturella megaprojekt som Palm Island och World Archipelago, båda anläggningar designade för att i sin väldighet kunna ses från luften eller, för den delen, från rymden. Dubai har i dagsläget mer än 3 miljoner människor och tillströmningen, inte minst från Indien, fortsätter.

Dubai år 2006. Norr är uppåt. Vatten är mörkblått, urbaniserade arealer grå, vegetationen röd och öknen ljusbrun. Hamnen Jebel Ali återfinns västerut nere till vänster. På 2000-talet satsade Dubai hårt på turism och inledde konstruerandet av de artificiella världarna Palm Islands, nere till vänster, och World Archipelago, i mitten.

Dubai år 2006. Norr är uppåt. Vatten är mörkblått, urbaniserade arealer grå, vegetationen röd och öknen ljusbrun. Hamnen Jebel Ali återfinns västerut nere till vänster. På 2000-talet satsade Dubai hårt på turism och inledde konstruerandet av de artificiella världarna Palm Islands, nere till vänster, och World Archipelago, i mitten.

Järnvägshåla blev storstad
Dubais boom genererades av det svarta­ guldet. På andra ställen har tillväxten skjutit fart genom något så enkelt som en lagändring. Las Vegas var en gång i tiden ingenting mer än en liten järnvägshåla i mitten av ingenstans. Den hade alla förutsättningar­ att så förbli. Men så på 1930-talet fattade den amerikanska regeringen beslutet att Las Vegas skulle få bli en av mycket få platser i USA där spel var legalt. Det tog skruv. Kasinon och hotell växte upp som svampar ur ökenmarken. Speletablissemangen lockade spelare, restauranger och nattklubbar­ etablerades, scener byggdes och marknaden skriade efter arbetskraft. Las Vegas blev enligt sina företrädare och beskyddare ”The Entertainment Capital of the World”. Andra föredrar att kalla den ”Sin City”. Men vuxit har den gjort och nattetid är staden upplyst av så mycket utomhusbelysning och neon att den från rymden betraktat är den klarast lysande staden på hela jorden.

Kapitalism och statskommunism
Shenzhen i Kina har en partiellt liknande historia, men fick sitt uppsving mycket tack vare sitt läge. En lagändring krävdes dock även här samt ett i förhållande till det rådande systemet rätt brett kikande genom fingrarna. Orten var alltjämt mest en liten sömnig fiskeby när Kinas regering 1979 bestämde sig för att göra den till en så kallad speciell ekonomisk zon med marknadsekonomi och kapitalism i ljuv samexistens med statskommunism. Anledningen var inte minst närheten till Hongkong med dess entreprenörer och effekten blev inte bara den avsedda utan mångdubbelt mer. Shenzhen växte så snabbt att befolkningen inte utan stolthet myntade uttrycket ”en ny skyskrapa om dan och en boulevard på tre”, vilket för övrigt inte var särskilt långt från sanningen. Idag har staden en befolkning på 10 miljoner samlade på 2 000 kvadrat­kilometer – och den är fortfarande den snabbast växande i Kina.

Största staden i Kina
Shanghai är emellertid med sina nu sannolikt mer än 20 miljoner männi­skor alltjämt större, den största staden i hela Folkrepubliken Kina och tätt efter Tokyo Asiens viktigaste ekonomiska centra. Shanghai är ett av fyra storstadsområden i Kina som är ställda direkt under landets centrala administration i Beijing och vid den senaste folkräkningen 2007 hade staden 18 670 000 invånare, men med landets mest expansiva ekonomi växer den alltjämt och den snabba befolkningsutvecklingen beror främst på inflyttning från landsbygden och även från Kinas minoritetsregioner.

Satellitbild av spelstaden Las Vegas 1975. Norr är uppåt. Sjön till höger är Lake Mead, den största artificiella sjöanläggningen i världen. Uppbyggd av vatten från Hooverdammen underhåller den bland annat de många golfbanorna och trädgårdarna i Las Vegas.

Satellitbild av spelstaden Las Vegas 1975. Norr är uppåt. Sjön till höger är Lake Mead, den största artificiella sjöanläggningen i världen. Uppbyggd av vatten från Hooverdammen underhåller den bland annat de många golfbanorna och trädgårdarna i Las Vegas.

Homogen befolkning
Inflyttningen av minoritetsfolk är dock genom politiska beslut och obligatorisk registrering hos den lokala polisen starkt begränsad och därför har befolkningen förblivit anmärkningsvärt homogen. 99,4 procent av invånarna är hankineser och av den ytterligt lilla del som blir över till minoriteterna står huifolket för 55,5 procent. Shanghai har även ett osedvanligt högt antal utländska medborgare, ett förhållande som givetvis är kopplat till den ekonomiska expansionen, handel och teknisk och industriell utveckling. Levnadsstandarden är hög, massiva trafikleder genomkorsar staden i flera ovanför och under varandra liggande plan och Shanghais hamn, dit för övrigt ostindiefararen Götheborg anlände från Sverige här­om året, är Kinas allra största

Än väldigare blir befolkningsperspektivet om man tar med Chang Jiang, eller Långa floden, Kinas längsta­ flod och världens tredje största­, som börjar sin vindlande färd 6 380 kilometer bort i det höglänta västra Kina innan den till sist strax norr om Shanghai rinner ut i Chang­jiangdeltat och Östkinesiska havet. Changfloden täcker uppskattningsvis 1,8 miljoner kvadratkilometer i 19 av Kinas provinser. Området producerar 33 procent av landets mat, skapar 33 procent av dess BNP och står för 36,5 procent av landets vattenresurser. Här bor cirka en tredjedel av Kinas befolkning – och en tolftedel av hela världens.

Vi stannar i Kina. Det finns anledning att göra det då flera andra områden visar exempel på häpnadsväckande befolkningstillväxt. Gula floden eller Huanghe har sina källor i Qinghai i östra Tibet och sträcker sig 5 464 kilometer från östra Tibet till havet Bo Hai, som varje år tar emot i genomsnitt 1 600 miljoner ton slam. Här byggs floddeltat upp och det är idag med sina 250 000 kvadratkilometer världens största. 170 miljoner människor bor utmed floden, men det är ingen homogen befolkning och en resa från väster till öster blir nära nog också en minst tusenårig resa i tiden – från det tibetanska munk- och nomadlivet via risböndernas odlingar och smutsiga, bolmande industristäder till det ultramoderna och sju miljoner stora Zhengzhou med sina marknadsförare och börsspekulanter.

Las Vegas i Nevada i USA, 2009. Spelstaden är en närmast omåttligt populär turistmagnet och har vuxit markant också vad gäller den bofasta befolkningen. Idag bor här mer än 1,8 miljoner människor.

Las Vegas i Nevada i USA, 2009. Spelstaden är en närmast omåttligt populär turistmagnet och har vuxit markant också vad gäller den bofasta befolkningen. Idag bor här mer än 1,8 miljoner människor.

Färskvatten en bristvara
Miljöproblemen är omfattande. Under minst 2 500 år har Gula floden svämmat över varje decennium och allt emellanåt torkar den partiellt ut, men det är jämförelsevis ett mindre bekymmer. Värre är regleringar och föroreningar. Ända sedan kommunisternas maktövertagande har utbyggnaden av dammar stadigt accelererat, vattenledningsprojekten har varit och är alltjämt otaliga och minst 30 000 pumpstationer utmed floden suger upp mer än en miljard kubikmeter vatten till konstbevattning och för att tillfredsställa industrins och hushållens behov. Ändå är tjänligt färskvatten en bristvara i Kina. Enligt chefen för Kinas Hydrologiministerium, Wang Weilou, dricker mer än 300 miljoner människor på den kinesiska landsbygden vatten som kan vara ”riskabelt” och föroreningar är ett allvarligt problem också i storstadsregionerna. Många menar dock att siffran är på tok för låg och att det istället handlar om att upp emot 800 miljoner kineser dricker­ otjänligt vatten­.

Nedsmutsningen av Huanghe når med våra västerländska mått mätt närmast ofattbara proportioner. För fyra år sedan, år 2006, dumpades 120 miljoner ton sopor i floden bara i Lanzhou, som är den första miljonstaden längs sträckan räknat från Tibet. Ett år tidigare, 2005, rann stora mängder olja ut i bifloden Songhua, vilket ledde till att fyramiljonersstaden­ Harbin blev helt utan vatten och förorsakade en diplomatisk kris med Ryssland.

Så sent som i januari i år rann mängder med diesel ut i bifloden Wei, ungefär sju svenska mil från utflödet i Gula floden. Ingen vet med exakthet hur mycket, men den officiella­ siffran från nyhetsbyrån Nya Kina på 150 000 liter var sannolikt friserad. Över 30 års ohämmad tillväxt har lett till att de flesta av Kinas floder och sjöar är kraftigt förorenade och inte minst drabbat är Gula floden med sin dalgång­.

Flera storstäder förenas
Pärflodsdeltat eller Zhusanjiao i Guang­dongprovinsen kallas ibland för Världens Fabrik. Det var ju här som Kinas exportunder tog fart för 30 år sedan och deltat har varit den ekonomiskt mest dynamiska regionen av alla, vilket också medfört en ohämmad urbanisering och befolkningskoncentration med vidhängande problem. Inte minst handlar det om föroreningar. Yue Zhongming, tjänsteman vid Pärlflodens vattenskyddskommitté, har kanske inte helt politiskt korrekt sagt att okontrollerad ekonomisk utveckling är orsaken till den oerhörda nedsmutsningen av sagda flod. De stora mängderna föroreningar har överskridit dess förmåga att rena sig själv och den tidigare ofta ignorerade bristen på vatten kring både Pärlflodens delta och Changjiang­deltat kan ekonomiskt bli en black om foten för Kina.

Pärlflodsdeltat är en av världens snabbast växande storstadsregioner och hade för fyra år sedan en befolkning på 46 miljoner människor på en yta av 41 516 kvadratkilometer – undantaget­ Hongkong och Macau.

I denna bubblande urbana massa ligger förutom storstäderna Dongguan och redan nämnda Shenzhen i sydost och Foshan, Jiangmen och Zhongshan i syd och sydväst också Guangzhou, som är huvudstad i provinsen Guangdong. Kanton, som den också heter, har i själva citykärnan 5 miljoner invånare, men hela stadsområdet räknar in mer än det dubbla och befolkningen ökar hela tiden och i takt med den ekonomiska expansionen.

Holländsk handelsstation

En expansion och tillväxt, som sedan ett par decennier tillbaka dominerat också i Indien, där huvudstaden i delstaten Karnataka med namnet Bangalore, eller numera officiellt Bengaluru, är en av de snabbast växande­ storstadsregionerna.

”Trädgårdsstaden” som den kallas för sina många vackra parkers skull är med över sju miljoner invånare Indiens tredje största, hyser flera universitet och har på det senare blivit centrum för den indiska IT-industrin, men tillväxten har inte gått hand i hand med den enorma befolkningstillväxten och fattigdomen liksom den urbana misären är utbredd – ett problem som förenar många av dessa jättelika storstadsregioner.

Indonesiska huvudstaden Jakarta eller Djakarta på ön Java grundades ursprungligen år 1619 som en handelsstation för det holländska Ostindiska kompaniet och hette då Batavia, ett namn staden behöll fram till 1949. Holländarna var om sig och kring sig vid den här tiden och Jakarta är faktiskt byggt efter samma stadsplan som Göteborg, men det var då det. I modern tid har den svämmat över sina bredder rejält och själva innerstaden hade vid folkräkningen för två år sedan 8 839 247 invånare.

Storstadsregionen med tillägg av Bogor, Depok, Tangerang, Bekasi och Cianjur är en av världens allra största och har sannolikt närmare 30 miljoner invånare på en yta av 8 771 kvadratkilometer­.

För alla dessa enorma storstadsregioner gäller dock att ingen vet riktigt när taket är nått – det vill säga när den ohämmade befolkningstillväxten skapat så stora samhällsproblem att ingenting längre fungerar.

Material från
Allt om Vetenskap nr 11 2010

Mest lästa

Fler nyheter

Fler nyheter