Hur håller dykare andan?
Människor andas ju många gånger i minuten. Hur kan fridykare egentligen hålla andan så lång tid under vattnet?
Normalt tar människan ett andetag cirka var fjärde sekund, men tränade fridykare kan hålla andan i mer än tio minuter och hoppar därmed över omkring 150 andetag.
Det ställer stora krav på kroppen, som inte enbart måste nöja sig med väldigt små mängder syre utan även måste kunna klara den mjölksyra som musklerna bildar, när de arbetar utan syre. Även psyket pressas hårt, när det skall hantera rädslan för drunkningsdöden, och om fridykaren inte slappnar av får stresshormoner hjärtat att slå snabbare, så att syret förbrukas snabbare.
Använder olika andningstekniker
Förutom vanlig fysisk och mental träning övar fridykare upp förmågan att hålla andan och klara sig nästan utan syre, den så kallade dykreflexen, med hjälp av ett antal särskilda andningstekniker.
En av övningarna är att dykaren håller andan i en minut medan han är i vila. Fortfarande utan att andas skall han gå så långt han klarar av. Därefter tar han ett djupt andetag och får andningen under kontroll. Efter ett par minuter upprepar han övningen. Omedelbart före en tävling utför fridykaren en sekvens av övningar, som sänker ämnesomsättningen, andnings- och hjärtfrekvensen och mängden koldioxid i blodet. Övningarna inkluderar omväxlande att hålla andan, göra djupa inandningar och hyperventilera. Det förbereder kroppen på att kunna klara sig utan syre.
Teknikerna tillämpas inte enbart inom fridykning utan även inom en idrottsgren som undervattensrugby.
Reflex hjälper dykaren med tryck och syre
Blodkärlen i armar, ben och andra icke livsviktiga kroppsdelar drar sig samman, så att de inte förbrukar syre. I stället leds blodet och därmed syret till de viktiga organen i bröstet och bukhålan.
Mjälten drar sig samman och pumpar ut uppmagasinerade extra röda blodkroppar i blodomloppet, så att mer syre kan transporteras runt.
Lungornas lungblåsor fylls av blodplasma, så att de stadgas och inte kollapsar under det höga trycket i vattnet.
Hjärtrytmen sänks, så att blodet rör sig långsammare, och kroppens celler inte får så lätt tillgång till det dyrbara syret.