Hammarhajen har en bred syn på tillvaron:

Djurvärldens bisarraste huvud

Brett mellan ögonen är en underdrift när det gäller ­hammarhajar. Frågan är om något djur kan överträffa dem
i den grenen. Vad det är som fått evolutionen att skapa en så bisarr form på huvudet diskuteras i forskarkretsar, men att det har sina fördelar är man överens om.
Hammarhajar kan också bli riktigt stora och ett par arter kan vara farliga för människan. Dock handlar det oftast om smärre bett i fötter eller händer.

Ögonen på en hammarhaj är placerade så att djuret kan se 360 grader. Bild: IBL

Ögonen på en hammarhaj är placerade så att djuret kan se 360 grader. Bild: IBL

Hammarhajarna är ett välkänt släkte bland hajarna och lätta att känna igen på sina lika karakteristiska som ­märkliga huvuden. Släktnamnet ­Zygaena betyder helt enkelt hammare på grekiska, och det syftar givetvis på huvudformen.
Den släta hammarhajen, eller vanliga hammarhajen, känns igen på skåran den har mitt på sitt platta huvud. Det är en av de största arterna av det tiotal arter av hammarhaj som finns, och tillsammans med flerhornig hammarhaj och stor hammarhaj kan den vara farlig för människan. Det finns en del attacker inrapporterade, men enligt den internationella sammanställningen Shark Attack File får man gå tillbaka till 1960-talet för att hitta något dödsfall. Den vanligaste skadan är ett bett i foten.
Ögonen är placerade längst ut på varsin sida av hammaren och munnen finns som hos de flesta hajar på huvudets undersida.
Den vanliga hammarhajen är känd för att som ungdjur samlas i stora grupper på ibland så många som flera tusen individer. När de blir äldre föredrar de att leva i mindre grupper eller ensamma. De jagar fiskar, mindre hajar och rockor, men kan också ägna sig åt kannibalism om det kniper. Är hammar­hajen på grunt vatten och får tag på en rocka, ­trycker den ned rockan och biter av ­vingarna på den tills den blir oförmögen att röra sig. Stingrockor som har en tagg på svansen kan försvara sig och det är inte ovanligt att se taggar inbäddade i huvudet på ­hammarhajar.
I norra Europa äter ofta hammarhajen sill och havsabborre och i Medelhavet är den känd för att stjäla fisk från fiskeredskap. Men fiskarna i Medelhavet behöver inte vara bekymrade för konkurrens om fisken längre. 2005 rapporterade forskare att den försvunnit mer eller mindre helt från området.

Flera arter av hammarhaj är klassade som hotade. Ett problem är så kallad bifångst, där hajar fångas av misstag. Bild: SPL

Flera arter av hammarhaj är klassade som hotade. Ett problem är så kallad bifångst, där hajar fångas av misstag. Bild: SPL

Känner av elektrisk spänning
Den bisarra formen på hammarhajens huvud har orsakat mycket diskussioner bland forskare. En ­teori är att huvudformen utvecklats för att effektivare­ sprida ut de elektromagnetiska sensorer som bland annat hajar har. Dessa känselorgan består av ett nätverk geléfyllda kapslar som kan upptäcka elektrisk spänning, kemikalier och temperaturförändringar. När hajen söker av ­havsbotten efter byten som gömt sig i bottensedimentet kommer det elektriska känselsinnet till stor nytta. ­Hajen känner lätt av den elektriska spänningen från muskelarbetet hos levande varelser.
En annan fördel hajarna har är att ögonens placering längst ut på sidorna av huvudet ger dem en synvinkel på 360 grader i höjdled – de kan se vad som händer både under och över dem samtidigt. I vågrät ledd kan de inte se hela varvet runt, men genom att svänga huvudet fram och tillbaka när de simmar får de ändå en god blick bakåt.
Med ögonen så långt ifrån varandra ökar också förmågan att bedöma avstånd, vilket är en stor fördel för ett rovdjur som planerar en attack. Hajens djupseende är också mycket bra. Alla dessa fördelar med ögonens placering gör att vissa forskare tror att det är synen som drivit fram hammarhajens huvudform. Men konsensus om huruvida det är det elektromagnetiska sinnet eller synsinnet – eller kanske båda – som lett fram till en av naturens märkligaste huvudformer finns inte.

Grunda vatten utmärkta barnkammare
En vanlig hammarhaj blir könsmogen när honorna når en längd av knappt två och en halv meter och hanarna något mer. Honan bär mellan 20 och 50 ägg åt gången. Under den elva till tolv månader långa dräktigheten kläcks äggen inuti honans kropp. Embryona får sin näring genom en äggula som fungerar som moderkaka. När äggulan är slut föder honan mellan 20 och 40 ungar. Hajarna vill ha grunda vikar och laguner den första tiden och därför är så kallade barnkammare med skyddat läge viktigt för djuren.
Hammarhajen finns i tempererade och tropiska vatten som Atlanten, Stilla havet, Indiska oceanen, till viss del Medelhavet och Svarta havet. Den flyttar norrut under sommaren till kallare vatten. När den är överhettad kan man se den simma långsamt vid ytan med ryggfenan över vattenytan på klassiskt hajmanér.
De föredrar att leva i grunda vatten i vikar och flodmynningar. De kan också leva i sötvatten och man har funnit exemplar i floder utmed Floridas kust i USA.
Den vanliga hammarhajen är i dagsläget klassad som sårbar i de flesta hav. Ett allvarligt hot är att dess fenor prisas mycket högt i Asien där de används som ingrediens i hajfenssoppa. Handeln med hajfenor är svår att beräkna då den är olaglig på många håll och ingen tillförlitlig statistik finns. IUCN, den internationella naturvårdsunionen, tror dock att den vanliga hammarhajen tillsammans med ytterligare en art står för mellan 1,3 och 2,7 miljoner hajfenor varje år.
Till skillnad från många andra hajar som släpps efter att man plockat upp dem och skurit fenorna av dem, dödas ofta de fångade hammarhajarna. Förutom fenorna använder man levern för vitaminerna och skinnet som är starkt som läder.
Då hammarhajen är en vandrande art brådskar det att komma överens mellan flera länder om hur man ska arbeta för att skydda och bevara arten. Vid sidan av jakten på dess fenor är bifångst ett problem då hammarhajen, liksom många andra arter, kan ­fastna i fiskeredskap och fångas av misstag. 

Många hammarhajar får sätta livet till på grund av ­efterfrågan på hajfenor till soppa. Bild: SPL

Många hammarhajar får sätta livet till på grund av ­efterfrågan på hajfenor till soppa. Bild: SPL

Fakta: 
Hammarhajen
Latinskt namn: Sphyrnidae (familjen) Sphyrna zygaena (vanlig hammarhaj)
Längd: 1 – 6 meter
Vikt: Upp till 400 kg
Antal ungar: Upp till 40
Livslängd: Över 20 år
Utbredningsområde: Atlanten, Stilla havet, Indiska oceanen, Medelhavet och Svarta havet
Formen på hammarhajens huvud har gett hajen dess namn. Bild: IBL

Formen på hammarhajens huvud har gett hajen dess namn. Bild: IBL

Material från
AoV Tema Historia nr 6 - 2015

Mest lästa

Fler nyheter

Fler nyheter