Fladdermöss med dödliga virus

För 15 år sedan var världen skrämmande nära en förödande pandemi som skulle ha kunnat ta livet av åtskilliga miljoner människor. En infektion som smittade lika lätt som förkylningar, men med en kusligt hög dödlighet hotade att svepa över jorden. SARS heter smittan och med hjälp av snabba insatser och en del tur stoppades den.
Ända sedan utbrottet har man sökt efter källan. Nu kan kinesiska forskare ha hittat var viruset uppkom. Och det är oroande.

Fladdermöss lever ofta i stora kolonier i grottor, och virus har stora möjligheter att förändras i sådana miljöer. De nya slags virus som uppstår är ofta zoonosa - de kan hoppa mellan olika arter. De som är mest utsatta är förstås fladdermössen själva. Under 2012 tror man att över fem miljoner fladdermöss i Nordamerika dog i ett smittoutbrott. På vissa platser som man studerade var dödligheten hundraprocentig. Bild: Alexey Komarov

Fladdermöss lever ofta i stora kolonier i grottor, och virus har stora möjligheter att förändras i sådana miljöer. De nya slags virus som uppstår är ofta zoonosa - de kan hoppa mellan olika arter. De som är mest utsatta är förstås fladdermössen själva. Under 2012 tror man att över fem miljoner fladdermöss i Nordamerika dog i ett smittoutbrott. På vissa platser som man studerade var dödligheten hundraprocentig. Bild: Alexey Komarov

Man tror att den första människan som smittades var en jordbrukare i Guangdongprovinsen i Kina. Det var i november 2002, och ganska snabbt var flera människor i byn sjuka. Kinas hälsovårdsmyndigheter rapporterade till WHO den 10 februari 2003 att en influensaliknande epidemi pågick. Då var över 300 personer smittade och fem döda. Kinas myndigheter meddelande strax efter att utbrottet av den okända sjukdomen nått sin topp och att allt verkade lugnt.

Det stämde inte - senare kom det fram att dödssiffran stigit till 34. Och WHO fick först inte tillstånd att besöka området, så chansen att kväva epidemin i sin linda gick förlorad.

De som insjuknade fick hosta, feber och muskelvärk - inga särskilt ovanliga symptom och inget alarmerande i sig. Kanske var det en vanlig influensa eller en lite jobbigare förkylning. Men en stor del, omkring en femtedel, fick så svåra andningsbesvär att de fick läggas i respirator. Trots det kunde inte alla räddas och det började bli tydligt att vad det än var för sjukdom, så var den ovanligt dödlig.

I många östasiatiska länder finns det en utbredd sed att bära munskydd. Det kan ha inverkat på spridningen av SARS.

I många östasiatiska länder finns det en utbredd sed att bära munskydd. Det kan ha inverkat på spridningen av SARS.

Fram till den 21 februari var utbrottet trots allt avgränsat. Så skulle det kunnat fortsätta ha varit om inte en av läkarna som varit på plats för att behandla sjuka, Liu Jianlun, hade ett bröllop i Hongkong att besöka. Han hade visserligen känt sig hängig i några dagar, men inte så farligt att han ställde in resan. Men redan den 22 februari blev det värre och han fick läggas in på sjukhus i Hongkong. Den 4 mars dog han där. Hans granne på hotellet i Hongkong, Johnny Chen, reste till Vietnam. Där började han känna sig dålig och fick sjukhusvård i Hanoi. Han transporterades sedan tillbaka till Hongkong där han dog på sjukhus den 13 mars.

En annan hotellgäst var en 78-årig kanadensisk kvinna som reste hem till Toronto den 23 februari. Hon insjuknade och dog den 5 mars. Då hade hennes son smittats och lagts in på sjukhus där flera patienter och vårdpersonal smittades innan det gick upp för myndigheterna vad som var på gång.

Samma sak hände i Hanoi där Johnny Chen hade vårdats - ett 40-tal sjukvårdare smittades på sjukhuset där han lagts in. En av dem var den italienske WHO-läkaren och smittskyddsexperten Carlo Urbani. Han befann sig i Hanoi och någon vaken person på sjukhuset reagerade på Chens tillstånd och kontaktade Urbani som gav sig av för att titta på Chen. Han trodde först att det var fågelinfluensan som slagit till men han insåg snart att det var något helt nytt och larmade WHO. Han lyckades också övertyga sjukhuspersonalen i Hanoi om att isolera alla smittade och bära skyddsutrustning i närheten av dem. Det stoppade förmodligen ett större utbrott i Vietnam.

Hjälten som stoppade en pandemi

Urbani reste därefter från Hanoi till en läkarkonferens i Bangkok, men blev själv sjuk på vägen. Han instruerade alla att hålla sig långt borta från honom och ambulanspersonalen att bära skyddskläder medan han transporterades till sjukhus. Där isolerades han på egen begäran, och dog den 29 mars efter 18 dagars intensivvård.

Under tiden hade smittspridningen fortsatt. I Hongkong och Singapore stängdes skolor och andra institutioner där smittrisken var stor. Över hela världen gjordes insatser för att stoppa smittan: fotbolls-VM för damer flyttades till USA från Kina på grund av smittrisken, flyg ställdes in, karantänbestämmelser infördes i flera länder, sjuka isolerades och så vidare.

Den italienske läkaren Carlo Urbani insåg snabbt att det var en ny och mycket farlig sjukdom, och att den också var mycket smittsam. Hans agerande har gett honom hjältestatus, mycket på grund av att han själv dog i SARS.

Den italienske läkaren Carlo Urbani insåg snabbt att det var en ny och mycket farlig sjukdom, och att den också var mycket smittsam. Hans agerande har gett honom hjältestatus, mycket på grund av att han själv dog i SARS.

I Peking och Shanghai rapporterades nya utbrott i början av april. Teatrar, restauranger, skolor och annat stängdes samtidigt som WHO varnade för resor till smittade områden.

mittskyddsläkare över hela världen insåg att vi stod inför något som skulle kunna bli en förödande pandemi. Snabba kommunikationer i kombination med trängseln på flygplatser riskerade att smittan spreds till nya platser och det kunde vara en tidsfråga innan den fanns i storstäder på alla kontinenter. Och då skulle den bli svår att stoppa.

Men åtgärderna visade sig fungera och under senvåren klingade utbrottet av. Hur nära det hade varit en fullskalig pandemi kan man bara spekulera om, men många bedömare anser att det var på håret. Ytterligare ett par dagar innan man insåg  vad som var på gång, hade kanske räckt för att pandemin skulle ha varit ett faktum.

I Asien, som drabbades värst, räknade WHO ihop 7 754 kända fall, varav 725 döda. Utanför Asien drabbades Kanada värst med 251 sjuka, var­av 44 dog. Till det kom tusentals misstänkta fall som sattes i karantän. I resten av världen förekom bara enstaka fall som hann isoleras innan de smittade andra.

En släkting till SARS är MERS, även det ett dödligt coronavirus som tros ha sin källa hos fladdermöss. Ett utbrott av sjukdomen började i Mellanöstern 2012 och pågick under ett par år. Över 500 människor dog. MERS är dock inte lika smittsamt som SARS utan kräver nära kontakt mellan människor för att överföras, så risken för en pandemi anses inte vara så stor. Bild: NIAID

En släkting till SARS är MERS, även det ett dödligt coronavirus som tros ha sin källa hos fladdermöss. Ett utbrott av sjukdomen började i Mellanöstern 2012 och pågick under ett par år. Över 500 människor dog. MERS är dock inte lika smittsamt som SARS utan kräver nära kontakt mellan människor för att överföras, så risken för en pandemi anses inte vara så stor. Bild: NIAID

Dödligheten rörde sig mellan sju och 20 procent, med ett snitt på tio procent. Det är i nivå med spanska sjukan som svepte över världen 1918-1919 och kostade mellan 50 och 100 miljoner människor livet. Det ska ställas i relation till att de flesta SARS-drabbade fick modern sjukvård som inte fanns tillgänglig för 100 år sedan, och att spanska sjukan drabbade en sliten befolkning som just genomgått flera års krig. Med tre gånger så många människor på jorden, en minst lika smittsam sjukdom med minst lika hög dödlighet och mycket mer utbyggda kommunikationer, hade SARS allt som krävdes för att kunna överträffa spanska sjukans dödstal.

I juli 2003 kunde WHO meddela att faran var över. Myndigheter i olika länder hade visat att de kunde samarbeta för att stoppa en pandemi och WHO hade visat hur viktig organisationen är. Särskilt betydelsefull hade Carlo Urbanis tidiga varning varit och han blev närmast hjälteförklarad efter sin död. Den första stammen av SARS-virus som isolerades fick också hans namn.
Men en viktig detalj återstod - att bestämma var smittan kommit ifrån.

Fladdermöss lever i grottor och är kända för att vara reservoarer för olika slags virus. Bild: Marie Jullion

Fladdermöss lever i grottor och är kända för att vara reservoarer för olika slags virus. Bild: Marie Jullion

En svår förkylning

SARS - severe acute respiratory syndrome - liknade en influensa, men det var något annat, en helt ny sjukdom. Under utbrottet lyckades forskare isolera smittämnet, och det visade sig vara ett coronavirus. Det är en grupp virus som står för en försvarlig del av alla förkylningar som drabbar oss, men sällan leder till några värre sjukdomstillstånd. SARS-viruset visade sig däremot ha en del unika egenskaper för att vara ett coronavirus, bland annat infekterade det både de övre och de undre luftvägarna och kunde leda till svåra lunginflammationer. Förmågan att smitta mycket lätt hade det dock gemensamt med sina släktingar förkylningsvirusen. Och kombinationen mycket smittsamt och mycket dödligt är förstås olycklig ur mänsklig synvinkel.
Jakten på virusets ursprung sattes igång. Misstanken var att det var ett zoonost virus, alltså ett virus som smittar mellan människor och djur. Troligen handlade det om att ett inte så farligt coronavirus hade muterat i något djur och sedan överförts till människor. Den första träffen man fick var hos mårdar - ett par asiatiska mårdarter visade sig bära på SARS-virus. Sedan hittade man det också i mårdhundar och asiatiska grävlingar. I Kina dödades tusentals mårdar i ett försök att utrota virusets reservoarer.

Dessa djur fanns på kinesiska marknader och det var troligen från dem som smittan spritt sig till människor. Men antagligen var mårdarna bara en länk och djuren där coronavirus hade muterat till något så dödligt fanns någon annanstans. I grottor, trodde de flesta forskare.

2005 visade det sig att det nog var en bra gissning. Två olika studier publicerades där forskarna hade hittat SARS-liknande virus i fladdermöss.

Att fladdermöss är en stor reservoar för olika slags virus, och att de kan mutera där är känt sedan länge. Det var alltså inte någon vild gissning som gjorde att forskarna sneglade åt de flygande däggdjuren. Men trots allt - de SARS-liknande virus som hittades i fladdermöss var inte SARS helt och hållet. Virus kan finnas i många olika former, och det som forskarna hittade var inte helt rätt sort. Och än så länge har man inte heller gjort det. Inga nya fall av SARS har rapporterats sedan 2004 och inget virus har hittats i djur. Det går naturligtvis inte att säga att det är utrotat - någonstans kan det dölja sig. Och det är jakten på denna plats som nu pågått i 15 år.

Fladdermössen som forskarna hittade de genetiska koderna som gör coronavirus till SARS är hästsko­näsor. Bild: Susan Ellis

Fladdermössen som forskarna hittade de genetiska koderna som gör coronavirus till SARS är hästsko­näsor. Bild: Susan Ellis

Fladdermöss och virus

I en studie från november 2017 tror sig några kinesiska forskare ha löst gåtan. Och det är både goda och dåliga nyheter de kommer med.

Likt många andras misstankar så riktade de in sig på fladdermöss. De undersökte bland annat fladdermössen i en grotta i Yunanprovinsen, och hos dem hittade de likt andra forskare SARS-liknande virus. Efter flera års virusletande och gensekvensering av de elva virus de hittade kunde de konstatera att det SARS-virus som smittat människor inte fanns bland fladdermössen.

Men de fann något annat intressant - virusen tillsammans hade alla SARS beståndsdelar, även om inte alla fanns i en och samma viruspartikel. Men allt fanns där, alla genetiska koder som kan pusslas ihop till ett SARS-virus. Det kan ske när flera olika varianter av viruset smittar samma individ och deras genetiska koder blandas samman till ett nytt slags virus, till exempel SARS. Eller något annat slags smittsamt coronavirus med andra egenskaper. Möjligheterna för vad som kan åstadkommas med olika genetiska kombinationer i virusen är närmast oändliga.

Flera andra grottor i Kina har undersökts, och även där bär fladdermössen på flera olika sorters SARS-liknande virus. Men grottan i Yunnan-provinsen är den första plats där alla nödvändiga ingredienser har hittats.

Med de ständiga mutationer och nya kombinationer av generna i virusen som fladdermössen bär på så dyker det ständigt upp nya slags coronavirus. Som tur är blir resultatet sällan så dödligt som SARS. Och även om sjukdomen anses vara utrotad eller i alla fall under kontroll, så står den ständigt på WHO:s bevakningslista. Händelserna 2003-2004 visade hur viktigt det är att agera snabbt.

Material från
Allt om Vetenskap nr 2 - 2018

Mest lästa

Fler nyheter

Fler nyheter