HAVSVATTENNIVÅN STIGER:

FLERA STORA VÄRLDSSTÄDER KAN DRÄNKAS

Havsvattennivån stiger och följderna kan bli ödesdigra­. I en ny rapport varnar nu forskare knutna­ till International Institute for Environment and Development för att också flera av de stora världsstäderna hotas.
634 miljoner människor riskerar att bli hemlösa om det värsta scenariot inträffar.
Den globala uppvärmningen får svåra konsekvenser­ både för människan och ekonomin.

Havsvattennivån stiger. Olika scenarion leder fram till olika siffror för hur stor höjningen kommer att bli. I det värsta fallet talar man om så mycket som 66 meter. Men även vid långt mindre nivåer – exempelvis­ en meters­ höjning – kommer många stora och tätbefolkade­ områden att vara hotade.

Havsvattennivån stiger. Olika scenarion leder fram till olika siffror för hur stor höjningen kommer att bli. I det värsta fallet talar man om så mycket som 66 meter. Men även vid långt mindre nivåer – exempelvis­ en meters­ höjning – kommer många stora och tätbefolkade­ områden att vara hotade.

De flesta av oss har kanske ännu så länge mest ryckt på axlarna åt problemet. Lite mer värme på våra kyliga breddgrader är ju på det hela taget bara välkommet. Och följderna av den stigande havsvattennivån globalt sett är ännu så länge rätt marginella och knappast direkt märkbara annat än för befolkningen i extremt utsatta områden, som till exempel vissa atoller­ i Stilla havet.

Stigande havsnivå

Där har två tidigare bebodda öar, Tebua Tarawa och Abanuea, helt försvunnit under ytan, Tepuka Savilivili är hårt ansatt och praktiskt taget förstörd medan Tuvalu, som Allt om Vetenskap skildrat i ett tidigare reportage, är på väg att evakueras. Men detta är extremfall och i övrigt märker vi inte så mycket av den stigande havsvattennivån – ännu.

Till saken hör emellertid att tendensen inte bara kvarstår utan sannolikt tilltar. Växthuseffekten med den globala uppvärmningen som följd får vattnet att expandera. Den termiska expansionen har höjt havsnivån under 40 år med ungefär 0,4 mm om året. De senaste tio åren har expansionstakten ökat till 1,6 mm om året. Till detta kommer att glaciärer i tempererade områden smälter. Det är orsaken till en del av höjningen.

En del vatten kommer från smältande istäcken på Arktis och Grönland, men ännu vet ingen hur mycket. Vi vet däremot att havsvattennivån de senaste 100 åren stigit med mellan 10 och 25 cm och i en ökande takt, närmare bestämt 1,8 mm/år 1961-1993 och 3,1 mm/år 1993-2007. FN:s klimatpanel Intergovernmental Panel on Climate Change (IPCC) slår i en rapport fast att nivån fram till 2080 i ett lågriskscenario stiger med mellan 9 och 48 cm och i ett högriskscenario med mellan 16 och 69 cm. Smälter Grönlandsisen helt handlar det om 7 meter, tillkommer polerna hela 66 meter. Men om det så stannar vid en meter drabbas framför allt låglänta jordbruksbygder hårt, om än i varierande omfattning.

Stora skillnader

Uruguay skulle vid en havsnivåhöjning på en meter förlora 0,05 procent av sin yta, Egypten 1 procent, men Nederländerna och Bangladesh så mycket som 17,5 procent. Det är illa nog. Men en ny ­studie sammanställd av Gordon McGranahan vid International Institute for Environment and Development (IIED) i London, Deborah Balk vid City University i New York samt Bridget Anderson vid Columbia University, vilken presenterades i tidskriften Environment and Urbanization, pekar på att också många av de stora världsstäderna är hotade. 634 miljoner människor, som lever i låglänta kustområden världen över riskerar att drabbas av svåra översvämningar och ödeläggande orkaner.

Till dessa hotade städer hör i USA New York samt Los Angeles och San Fransisco, vilka kan komma att bokstavligen dränkas.

Tokyo, Mumbai i Indien, Shanghai i Kina, Jakarta i Indonesien och Dhaka i Bangladesh är andra stora städer som kan översvämmas. I Venedig, där vattennivån de senaste hundra åren stigit med 23 cm, är marginalerna ännu mindre och hotbilden som den globala uppvärmningen utgör alldeles klar. London med flera brittiska städer befinner sig i riskzonen. Också USA kommer att drabbas hårt.

Jonathan Overpeck vid Institute for the Study of Planet Earth tillhörande University of Arizona i Tucson har gjort datamodeller som tillsammans med andra undersökningar visar vilka effekterna skulle bli för USA:s del.

Som exempel kan nämnas att vid en meters höjning försvinner San Mateo County öster om Highway 101 på västkusten helt, liksom Foster City, Bay Area med 1 miljon invånare i San Fransisco.

San Fransisco International Airport läggs under vatten, det ser likaså mörkt ut för Redwood City och East Palo Alto. På östkusten drabbas nära nog alla kuststäder. Vid en höjning av havsvattennivån med 6 meter kommer nästan hela Florida att vara förlorat!

Mer än 180 länder har befolkning i låglänta kustområden. 75 procent av de människor som inom en inte alltför avlägsen framtid hotas, bor i Asien. Många av dem bor i relativt fattiga länder, något som komplicerar problemet ytterligare. IPCC varnar för att man kan komma att tvingas evakuera stora befolkningsgrupper. Detta är mycket kostsamt samtidigt som det riskerar att orsaka konflikter och svåra privatekonomiska förluster.

De globala uppvärmningen bidrar till stigande havsvattennivå. De flesta forskare anser dock att rejäla insatser för att minska främst koldioxidutsläppen kommer att få positiv effekt och göra att den framtida situationen blir hjälpligt hanterbar.

De globala uppvärmningen bidrar till stigande havsvattennivå. De flesta forskare anser dock att rejäla insatser för att minska främst koldioxidutsläppen kommer att få positiv effekt och göra att den framtida situationen blir hjälpligt hanterbar.

Fler översvämningar

Redan nu finns det också – utöver de försvunna söderhavsöarna – många fler belägg för den ödeläggelse som väntar och IPCC bekräftar i sin rapport att den stigande havsvattennivån påverkar kustlinjernas ekosystem med korallrev, mangroveträd och sumpmarker. I USA, till exempel, har en tredjedel av det område som utgör Blackwater National Wildlife Refugee i Chesapeake Bay, som utgör övervintringsplats för många hotade arter, försvunnit sedan 1938 och om ytterligare 25 år är hela sumpmarken borta. I Bangladesh ligger 7 500 hektar mangroveskog under vatten i national­parken Sunderbans, i Vietnam har mangrove genomgått en artförändring på grund av den förhöjda salthalten och i Indien hotas ett stort område som är en fristad för miljoner flamingos och Indiens endast 2 000 kvarlevande vildåsnor.

Det ovan beskrivna gäller lands- och jordbruksbygd, men enligt rapporten från IPCC kommer alltså inte heller städerna undan och 13 av världens 15 största är lokaliserade till kustområden i riskzonen. Definitionen för klassificeringen är de städer som ligger­ under 10 meter över havs­nivån. Håller tendensen i sig kommer dessa oundvikligen att få uppleva en förhöjd frekvens av översvämningar. Framme vid år 2080 kommer 100 miljoner människor att vara drabbade varje år och ytterligare ett decennium­ senare finns det risk för att mega­översvämningar­­ vilka normalt sett skulle drabba Nordamerika bara vart 100:e år istället förekommer vart 3:e eller 4:e, något som naturligtvis får oerhörda konsekvenser.

Kina utsatt

Värst drabbat blir emellertid Asien, som mellan åren 1994 och 2004 fick uppleva en tredjedel av världens sammanlagt 1 562 svåra översvämningar. De fem nationer som har den största folkmängden i hotade kustområden ligger alla i Asien: Kina, Indien, Bangladesh, Vietnam och Indonesien. Kina är speciellt utsatt med tanke på att landets expansiva och exportinriktade ekonomi är lokaliserad till kustnära zoner som Shanghai med inflyttning och växande befolkning. Det innebär stora problem den dagen en evakuering­ blir nödvändig – och det blir den, slår de båda forsknings­rapporterna fast.

– Migration från hotade högriskzoner blir oundviklig, men är samtidigt mycket kostsam och svår att verkställa, säger Gordon McGranahan vid IIED och tillägger att berörda regeringar redan nu borde se över situationen och minimera befolkningstillväxten i kustnära områden.

Ordentliga förberedelser för att möta den framtida situationen behövs allså. Kanske vore det läge att göra något radikalt åt den globala uppvärmningen. Än finns det onekligen chans att minska skadeverkningarna.

Material från
Allt om Vetenskap nr 5 2007

Mest lästa

Fler nyheter

Fler nyheter