Finns det hermafroditer bland djur i naturen?

En hermafrodit är en organism med både honliga och hanliga, funktionsdugliga könsanlag. Äkta hermafroditism förknippas i regel med att det honliga och hanliga samtidigt är närvarande i samma individ. Det kallas också simultanhermafroditism. Den är mycket utbredd i växtriket, och hos djur finner man bland annat hermafroditism hos daggmaskar, snäckor, plattmaskar och vissa fiskarter. Hermafroditism kan vara en fördel, eftersom en individ inte behöver leta länge efter en make – första bästa artfrände är en möjlig make. Det är i synnerhet praktiskt för arter som inte kan röra sig över stora områden eller vars individer lever långt från varandra och därför har svårt att finna varandra. Det är dessutom en fördel för hermafroditerna att de potentiellt kan producera dubbelt så många avkommor som individer med bara ett kön. I gengäld blir den genetiska variationen i avkomman inte lika stor som hos arter där det honliga och det hanliga är åtskilt och inte uppträder i samma individ. Att det finns två kön i en art skapar ofta mer dynamik och större möjlighet för variation. Det är kanske en av de viktigaste orsakerna till att det inte finns hermafroditer hos komplexa och ”högt utvecklade” djur som däggdjur. En annan form av hermafroditism kallas för sekventiell hermafroditism. Här inleder en individ livet med ett kön och skiftar senare i livet över till ett annat. Det finns också pseudohermafroditism, som beror på fel i könskromosomerna – en av naturens nycker.