Flickan från Denisova kartlagd

Fynden från Denisovagrottan­ håller på att rita om människans tidiga historia. Bild: SPL

Fynden från Denisovagrottan­ håller på att rita om människans tidiga historia. Bild: SPL

En av senare tiders mest sensationella upptäckter inom antropologin, en tidigare okänd människoart, nära släkt med oss, gjordes 2010 i en grotta i Sibirien. Men det var inte mycket som fanns kvar; ett lillfingerben och två tänder. Nu har mästaren på analys av forntida dna, Svante Pääbo och hans team vid Max Planckinstitutet i Leipzig, gjort en närmast komplett avläsning av arvsmassan från fyndet.
Den nya typen av människa har fått sitt namn efter fyndplatsen, Denisova, och flickan i fråga tycks ha varit mörk. Hennes gener pekar på att hon hade mörk hy, brunt hår och bruna ögon. Redan tidigare har man kunnat slå fast att moderna människor bär på denisova-dna, vilket betyder att grupperna parade sig. Särskilt mycket denisova-spår finns hos invånarna i Melanesien.
Dna-uppsättningen visar­ också att denisovafolket hade en låg variation, alltså att de inte var många, och att de dessutom råkade ut för en tydlig minskning i antal för cirka 400 000 år sedan.
Våra senaste gemensamma­ förfäder levde för 170 000 – 700 000 år sedan. Genom att jämföra med deras nära kusiner, neandertalarna, kan man också se att människor i Östasien bär på mer neandertal-dna än vad västerlänningar gör. Det är ett förvånansvärt faktum, säger forskarna, eftersom nästan alla fynd av neandertalare gjorts i Europa.
Allt detta och mer därtill har lästs ut av tio milligram vävnad från en liten bit av ett lillfinger från en flicka som levde för 50 000–80 000 år sedan.

Material från
Allt om Vetenskap nr 9 - 2012

Mest lästa

Fler nyheter

Fler nyheter