Säsongen är här:

Förkylt!

De är många, skonar ingen och orsakar en av de smittsammaste sjukdomar som finns. Läkarna står handfallna och få tror att ett vaccin någonsin kommer att se dagens ljus.
Det handlar om förkylningsvirus – ett gåtfullt gissel för alla inblandade.
Men allt är inte nattsvart – just förkylningsvirus kan komma att användas i kampen mot cancer om några år.



Förkylningssäsongen är här. Näsan rinner­, halsen kliar och huvudet värker. Sjukdomen är skoningslös: 85 procent av befolkningen kommer någon gång under året att insjukna i en förkylning, vissa flera gånger om. I allmänhet är det en harmlös åkomma för den drabbade, men den är desto kostsammare för samhället. Enligt uppskattningar kostar förkylningar Sverige miljardbelopp i förlorad produktivitet, sjukersättning och vårdkonsumtion varje år. Trots det finns inget vaccin i sikte och mediciner som verkligen lindrar lyser med sin frånvaro. Förkylningsvirus är nämligen inte lätta att tampas med: de är många, kan byta skepnad och bli resistenta.

Hundratals

Virus eller bakterier? För att kunna avgöra saken behöver läkaren oftast ta ett svalgprov. En bakteriell infektion kan behandlas med penicillin. Är det virus, är det oftast bara fråga om att härda ut...

Virus eller bakterier? För att kunna avgöra saken behöver läkaren oftast ta ett svalgprov. En bakteriell infektion kan behandlas med penicillin. Är det virus, är det oftast bara fråga om att härda ut...

– Det finns flera hundra typer av förkylningsvirus och produktionskostnaden för att framställa ett vaccin skulle bli enorm. Rent praktiskt skulle man möjligen kunna få in alla ämnen i en spruta, men problemet är att vi inte känner till alla förkylningsvirus ännu, säger Annika Linde, chefsläkare på virologavdelningen på Smittskyddsinstitutet.

Det vanligaste förkylningsviruset är rhinovirus. I familjen finns cirka 100 olika rhinovirus som står för uppskattningsvis 35 procent av alla förkylningar hos vuxna. Till det kommer även ett antal corona- och adenovirus som också orsakar förkylning, samt enterovirus som, förutom förkylning, även kan orsaka den betydligt allvarligare följdsjukdomen hjärnhinneinflammation.

Men förkylningar orsakas även av oupptäckta virus. Exakt hur många som finns vet ingen. Så sent som i augusti presenterades ett tidigare okänt virus av forskare vid Karolinska Institutet. Nykomligen, humant bocavirus, ger nedre luftvägsinfektion hos barn. Forskarna bakom upptäckten, Tobias Allander och Björn Andersson, har nu utvecklat en metod som gör det möjligt att upptäcka ännu fler okända virus.

Många medicinska bakslag

Då och då görs det tappra försök att hitta ett läkemedel mot förkylning. Bakslagen har varit många: Häromåret visade en amerikansk studie att pleconaril kan råda bot på rhinovirus, men under studiens gång visade det sig också att kvinnor som tog medlet fick menstruationsrubbningar. FDA, det amerikanska läkemedelsverket, avslog ansökan om att få pleconaril godkänt som läkemedel. Nu tittar forskare på om pleconaril skulle kunna användas som nässpray istället. På så sätt skulle man kunna föra in tillräckligt av det verksamma ämnet i näsans slemhinna utan att det påverkar resten av kroppen.

Tidigare har det även gjorts försök med det immunstärkande medlet interferon. Förkylningstiden förkortades visserligen, men läkemedlet gav biverkningar i form av näsblödningar.

Signalsubstansen cytokiner är ett annat ämne som forskare tittar närmare på.

När förkylningsvirus attackerar slemhinnorna i näsa, svalg och hals reagerar immunförsvaret med att frisätta olika ämnen för att försvara sig. Det ämne som orsakar många av symtomen vid en förkylning är just cytokiner, en signal­substans med vilken immunförsvaret kommunicerar med kroppen. En del forskare menar att den dagen man lyckas blockera cytokiner kanske man även kan hitta ett läkemedel som lindrar förkylningsbesvär.

Huskurer

Annica Linde är chefsläkare på virologinavdelningen på Smittskyddsinstitutet.

Annica Linde är chefsläkare på virologinavdelningen på Smittskyddsinstitutet.



Bakslagen är många även när det gäller naturläkemedel och kosttillskott mot förkylning. Vitlök, c-vitamin i stora doser, preparat med röd solhatt och zink är några vanliga huskurer. De studier som hittills har gjorts visar vitt skilda resultat och experterna har inte kunnat enas om huruvida det verkligen finns preparat som faktiskt hjälper.

– Vi vet att det finns många verksamma komponenter i naturen och jag utesluter inte att naturläkemedel kan hjälpa. Men än så länge finns det inga vetenskapliga bevis för det, säger Annika Linde.

I väntan på ett eventuellt läkemedel är förebyggande åtgärder det bästa sättet att skydda sig:

– I Örebro görs försök med användning av handsprit på dagis. Förkylningar smittar ju från hand till slemhinna och därför är god handhygien så viktigt. I norska studier har man också sett att filtrering av inomhusluften minskar antalet infektioner avsevärt. Att inte ta av sig handskarna när man åker kollektivt kan också vara ett sätt att skydda sig, säger Annika Linde.

Smittad men symptomfri

Men hur kommer det sig att vissa personer kan sitta på ett möte med nysande och hostande kollegor utan att själva insjukna? Finns det människor som aldrig blir förkylda? Det verkar så. Men varför vissa klarar sig vet man inte säkert.

– Troligen bär dessa personer på förkylningsvirus men får inga symtom. Förkylningen bryter aldrig ut, säger ­Annika Linde.

Detta betyder dock inte att man har ett extra effektivt immunförsvar: tvärtom kan de som blir sjuka på sätt och vis ha ett starkare immunförsvar. Förkylningssymtomen är ju ett resultat av kroppens reaktion på virus, och visar att immunförsvaret är aktivt.

Ylva Engström är professor på Institutionen för molekylärbiologi och funktionsgenomik vid Stockholms universitet. Hon studerar just immunförsvaret och vad som får det att fungera optimalt.

– Det finns en stor variation mellan olika människors immunförsvar, säger hon. En del har ett bra försvar och blir sällan sjuka. Men det betyder inte att ett alltför aktivt immunförsvar är bra. Tvärtom finns det då en risk att immunförsvaret angriper de egna cellerna och orsakar en autoimmun sjukdom.

Genetiska skillnader

Förkylning är dyrt för enskilda - och samhället. Miljardbelopp förloras varje år, i förlorad produktion, sjukskrivningar och vårdkonsumtion.

Förkylning är dyrt för enskilda - och samhället. Miljardbelopp förloras varje år, i förlorad produktion, sjukskrivningar och vårdkonsumtion.

Skillnaden mellan olika personers immunförsvar är till stor del genetisk.

– Vi har fått en hel repertoar med molekyler som ärvs från mamma och pappa.

I bästa fall är repertoaren bred och kroppen känner igen ett stort antal virus. Har mamma och pappa väldigt lika genuppsättning får avkomman en hel del luckor i sitt immunförsvar och saknar förmågan att känna igen vissa virus.

Att vårt immunförsvar känner igen ett stort antal virus förklarar varför vi inte går runt och är förkylda för jämnan. Vi kan också bli immuna mot vissa virus, men ofta varar immuniteten bara en kortare tid. När det dyker upp ett tidigare okänt virus, eller ett som vi inte längre är immuna emot, är förkylningen ett faktum.

Goda gener är inte allena saliggörande för ett gott immunförsvar. Man kan göra en hel del själv för att bygga upp det. Till exempel med fysisk aktivitet, bra kost och – ett gott skratt. Just skratt-yoga har på senare tid lanserats som ett sätt att bland annat stärka immunförsvaret och frigöra må bra-hormonet endorfin. Ylva Engström tror dock inte att man kan skratta bort en redan befintlig förkylning – men ett liv fyllt av glada skratt kan möjligen fungera förebyggande:

– Jag tror att man står emot förkylningar bättre om man motionerar, äter bra, har kul och är lycklig. Det allmänna välmåendet har en viss betydelse för hur mottaglig man är för virus. Det kan man bland annat se på att vissa personer är mer mottagliga för sjukdomar under jobbiga perioder i livet.

Förkylningsvirus mot cancer

Nu är förkylningsvirus inte enbart av ondo. I framtiden kan till exempel adeno­virus komma att användas i kampen mot cancer. Normalt sett infekterar viruset lungan. Petra Henning, doktor i medicinsk mikrobiologi på Sahlgrenska akademin i Göteborg, har studerat hur adenovirus istället kan programmeras om för att döda tumörceller.

– Adenovirus kan användas som en så kallad vektor, som för in nytt genetiskt

material i cellerna. Vi har lyckats gen­modifiera viruset så att det dödar tumörceller istället för att orsaka en förkylning. En anledning till att vi använde just adenovirus är att det infekterar celler så effektivt, en annan att den är relativt harmlös, säger hon.

Förhoppningen är att upptäckten så småningom ska leda till en medicin mot

cancer och genetiska sjukdomar, som blödarsjuka till exempel.

Fakta: 
Några förkylningsvirus


  • Rhinovirus (rhino kommer från latinets rhin som betyder näsa) trivs bäst i den temperatur som finns i just näsan. Det är sannolikt det vanligaste förkylningsviruset.


  • Enterovirus är också en stor grupp virus. Hit hör bland annat coxsackie A, coxsackie B, och ECHO. Dessa ger oftast övre luftvägssymtom och muskelvärk. I värsta fall kan man även få följdsjukdomar, till exempel hjärnhinneinflammation.


  • Adenovirus finns i ett 50-tal olika typer. Det orsakar infektioner i luftvägar, ögon, mag- och tarmkanalen samt urinvägarna Mellan 90 och 95 procent av den vuxna befolkningen har någon gång infekterats av adenovirus.


  • Coronavirus var tidigare mest känt för att orsaka lindriga förkylningar hos människan. Det var innan en epidemi av svåra lunginflammationer bröt ut 2003. Nu vet man att sars orsakas av ett tidigare okänt och allt annat än banalt coronavirus, sars-CoV. Det skiljer sig markant från de tre tidigare kända coronavirusgrupperna. Sars-viruset smittar vid kontakt med en virusbärande person. Så vitt man vet idag är smittan inte luftburen.


  • Humant bocavirus, ett nyupptäckt virus som ger nedre luftvägsproblem hos barn.


  • RS-virus orsakar en vanlig förkylning hos äldre barn och vuxna. Hos barn under två år kan RS-virus ge allvarliga andningsbesvär.


  • Parainfluensavirus finns i tre former: A, B och C. A ligger bakom de flesta stora influensaepidemier, B ger små, lokala influensautbrott och C ger en kraftigare förkylning. Influensavirus anses vara den värsta formen av förkylningsvirus.
Material från
Allt om Vetenskap nr 9 2005

Mest lästa

Fler nyheter

Fler nyheter