Framtidens ”bränsle”: Bränsleceller eller batterier?
Ingenjörerna är eniga om att framtidens bil går på el. Den stora frågan är om strömmen till bilarna ska komma från väte eller batterier. Båda teknikerna har stora möjligheter, men även lika stora utmaningar – Illustrerad Vetenskap har tittat närmare på dem och utsett en vinnare.
Experterna är eniga om att framtidens bilar ska gå på el. Men varifrån ska strömmen komma?
De två bästa alternativen är vätedrivna bränsleceller och batterier. Båda teknikerna har utmaningar, men en av dem har placerat sig längst fram i kapplöpningen.
Klimatbelastning
Bränsleceller:
De flesta bränsleceller använder väte för att skapa ström till elmotorn. Men väteproduktion sker genom att naturgas spjälkas i väte och kol med hjälp av ånga. Processen utsöndrar CO2, vilket gör vätebilen mindre grön.
Batterier:
Batterier kan lagra energi direkt från det befintliga elnätet. Om källan till strömmen kommer från exempelvis vindkraftverk, så är batteribilen grön.
Räckvidd
Bränsleceller:
Väte kan lagra stora mängder energi och räckvidden för en full tank är lika stor som i bensinbilar. Väte innehåller 120 megajoule energi per kilo – bensin bara 44.
Batterier:
Batterier förvarar i bästa fall 2–3 megajoule per kilo. Bara de dyraste batteribilarna når upp i omkring 500 kilometer på en uppladdning.
Tankning
Bränsleceller:
Vätebilar fylls på ett par minuter på en tankstation. Dessvärre finns det ännu bara ett fåtal vätestationer.
Batterier:
En full uppladdning med till och med en så kallad snabbladdare tar drygt en timme.
Elladdningsstationer är däremot vanligare och de flesta bilar kan kopplas till ström i hemmet och ladda över natten.
Och vinnaren är...
Batteribilar vinner eftersom de kan utnyttja det befintliga elnätet. Det forskar mycket i effektivisering av batterier, så att problemen med räckvidd ska bli mindre i framtiden.