Galileo guidar dig rätt

Galileo är ett helt civilt navigationssystem som är kompatibelt med amerikanska gps och ryska Glonass. 18 av 30 planerade satelliter är nu på plats i bana runt jorden. Bild: GSA

Galileo är ett helt civilt navigationssystem som är kompatibelt med amerikanska gps och ryska Glonass. 18 av 30 planerade satelliter är nu på plats i bana runt jorden. Bild: GSA

Det europeiska satellitnavigationssystemet Galileo har varit i bruk sedan 15 december förra året. När projektet sattes igång i början av 2000-talet var ett av syftena att det skulle bli ett civilt system och inte militärt som det amerikanska gps och det ryska Glonass. Galileo ska bli ett navigationssystem som är pålitligt, exakt och som kan tjäna både vetenskapen, myndigheter och vanliga medborgare och vars exakta positionsangivelser inte kan blockeras med hjälp av störningssignaler, sa man.

Galileo är också försett med avancerade säkerhetssystem, bland annat för att försvåra för hackare att ta sig in och sända ut felaktiga signaler. Om det, eller något annat fel, skulle få systemet att sända ut felaktiga tidskoder så skickas varningssignaler ut till användarna. Endast vid extrema omständigheter, som vid väpnade konflikter, kan systemet komma att stängas ner. Än så länge har 18 satelliter skjutits upp och systemet håller fortfarande på att finjusteras. Färdigt ska Galileo bestå av 30 satelliter, varav 24 alltid är aktiva och sex stycken ska finnas i reserv. Minst sex satelliter ska alltid vara synliga för användaren vilket ger en mycket mer exakt positionering och tidsangivelse än vad tidigare system kunnat erbjuda.

Galileo ska också vara behjälpligt vid sök- och räddningsinsatser. Redan idag används satelliter vid till exempel sjöräddningar och för att lokalisera försvunna eller skadade personer i oländig terräng. Galileos sändningsmottagare för nödsignaler ska effektivisera arbetet ytterligare.

Satelliterna är placerade på 23 616 kilometers höjd över jordytan vilket i satellitvärlden är att betrakta som medel­högt. Den första satelliten i systemen sköts upp för fem år sedan och 2019 planeras systemet nå sin fulla kapacitet och året därpå ska alla 30 satelliter vara på plats.

Projektet har trots allmännyttan stött på en hel del problem. Inte minst USA uttryckte i början sin oro över programmet eftersom det, i och med att det inte får störas ut, skulle kunna utnyttjas av fientliga makter för att till exempel styra raketer mot landet.
Ett annat problem har varit finansieringen, men även det löste sig till slut. Det som i skrivande stund är lite bekymmersamt är att det upptäckts avvikelser i några av satelliternas atomur som ska vara så exakta att de anger tiden intill en miljarddels sekund. Eftersom exakta tidsangivelser är helt avgörande för att kunna ge korrekta positionsangivelser är det naturligtvis inte bra, även om den europeiska rymdorganisationen Esa hävdar att satelliterna ändå fungerar väl. Varje satellit är försedd med inte mindre än fyra atomur för att backup ska finnas ifall något av uren skulle trilskas. Men det är ju förstås förargligt när flera av klockorna börjar fela så kort efter att de tagits i drift.

Fakta: 
Position från ovan
Satellitnavigation är en teknik som förändrat mycket här nere på jorden. Och med allt större exakthet kommer användnings­områdena bli ännu fler.

Satellitnavigation är en teknik som förändrat mycket här nere på jorden. Och med allt större exakthet kommer användnings­områdena bli ännu fler.

Satelliter skickar ut signaler och anger sin egen position. När din mottagare, till exempel din mobiltelefon, tar emot signaler från fyra eller fler satelliter från samma system samtidigt kan din position avgöras genom att avståndet mellan dig och de olika satelliterna mäts. Uppgifterna som hämtas in är latitud, longitud, altitud och tid.­

Mest lästa

Fler nyheter

Fler nyheter