Dugongen lockar honorna med situps:

Havets ko bakom myten om sjöjungfrur

De är närmare släkt med elefanter än med andra marina djur som delfiner och valar. Den vänliga dugongen har hittills klarat sig bra genom att simma omkring i grunda havsvikar och beta sjögräs likt en ko. Men nu hotas djuret – och orsaken är människans ­livsstil.

Trots att dugongerna är anpassade till ett liv i havet måste de upp ofta och hämta luft. Bild: IBL

Trots att dugongerna är anpassade till ett liv i havet måste de upp ofta och hämta luft. Bild: IBL

Likt stora torpeder glider de ständigt leende dugongerna fram genom vattnet. De lever framförallt i grunt vatten där de betar gräs på havsbotten. Med paddelliknande fötter och stor, platt mun drivs de framåt av den kraftfulla stjärtfenan. När de betar sjögräs fungerar bröstfenorna som stöd då djuren mer eller mindre går runt på botten. Man kallar dem ofta sjökor eftersom de nästan enbart äter sjögräs.
Det finns många myter omkring dugongerna. Bland annat tror man att de första observationerna som europeiska sjömän gjorde av djuren gav upphov till legenderna om sjöjungfrur.

Dugongerna lever av sjögräs som de betar på havsbotten, därför kallas de för havets kor. Djuret har en överläpp som helt täcker den lilla underläppen, vilket gör att de ser ständigt leende ut. Bild IBL

Dugongerna lever av sjögräs som de betar på havsbotten, därför kallas de för havets kor. Djuret har en överläpp som helt täcker den lilla underläppen, vilket gör att de ser ständigt leende ut. Bild IBL

Elefantsläkting
Dugongerna tillhör en uråldrig grupp av afrikanska däggdjur som kallas afrotherier. En av de närmaste släktingarna är märkligt nog elefanterna. Man får titta långt tillbaka i tiden för att hitta det gemensamma ursprunget. För 100 miljoner år sedan fanns ett fyrbent djur, stort som en gris, som levde i träskmarker. Djuret tillbringade sannolikt största delen av tiden i vattnet och det hade ett ­extremt tungt skelett som fungerade som ballast och hindrade djuret från att flyta iväg när det betade sjögräs i grunt vatten. Undan för undan ändrades dess utseende, och idag finns släktingar med väldigt olika livsstil kvar från det förhistoriska djuret.
Det kan vid första anblicken te sig obegripligt hur forskarna hittat släktskap mellan dugonger och elefanter. Men vid närmare studier framträder vissa likheter. En är att dugonghanarna när de blir över tolv år gamla får betar på samma sätt som ­elefanterna.

Utrotad föregångare
Förutom elefanter är dugongen släkt med jordsvin och klippgrävlingar. Den släkting som mest liknar dugongen är manaten. Tillsammans bildar de en grupp djur som kallas sirendjur. Dugongen är mer havslevande än manaten och återfinns nästan ­aldrig i sötvatten.
Dugongen hade en jättesläkting som kunde bli tre gånger så stor som de sirendjur som lever idag. Den hette Stellers sjöko och upptäcktes på 1700-talet i Berings hav. Det tog bara 27 år från att den ­upptäckts till att man jagat den till utrotning.
Dugonger och manater är de enda herbivora, alltså växtätande, marina däggdjur som lever idag. Trots att djuren är helt anpassade till ett liv i vatten kan de inte stanna under ytan några längre tider. Ett normaldyk för dugongerna varar i mellan en och tre minuter.

Långsamt glider en dugong fram genom vattnet. De mäktiga men fridfulla djuren kan bli drygt 2,5 meter långa och väga över 350 kg. Bild: IBL

Långsamt glider en dugong fram genom vattnet. De mäktiga men fridfulla djuren kan bli drygt 2,5 meter långa och väga över 350 kg. Bild: IBL

Situps lockar
En dugong blir könsmogen vid sex års ålder, men det kan dröja ända upp till 17-årsåldern innan parningslusten sätter in. Fortplantningen sker året om, men har olika toppar beroende på var i världen de är. Forskare har uppmärksammat att hanarna har särskilda platser där de uppvaktar honorna. De utstöter ljud för att locka honorna och utför samtidigt unika rörelser som kan jämföras med situps.
Dräktighetstiden är 13 – 14 månader och därefter föds en ensam unge. Ungarna är rejäla bitar på 100-120 centimeter och väger mellan 20 och 35 kilo. Honorna föder alltid i lugna, grunda laguner för så fort ungen kommit ut behöver den stiga upp till ytan och ta sina första andetag. En dugong är beroende av sin mamma länge och diar i upp till 15 månader, även om den börjar äta gräs redan vid tre månaders ålder.

Enda fienden
Spenarna är belägna mellan honans framfenor och det ser ut som om hon håller om sin unge när den diar. Det kan ha varit en bidragande orsak till att sjömän trodde dugongerna var halvt mänskliga sjöjungfrur när de observerades förr. Honan får ungar med tre till sju års mellanrum så arten förökar sig långsamt.
De flesta dugonger, närmare 80 000, finns i australiska vatten. Det är mer än hälften av alla dugonger som finns. Den näst största populationen finns i Persiska viken, där det lever cirka 7 000.
Dugongen har tack vare sin storlek inga fiender när den väl blivit vuxen – förutom människan. Djuren har traditionellt jagats för köttets, oljans och benens skull. Framför allt har den varit ett populärt byte för urbefolkningen i Australien. På grund av sin långsamhet och beroendet av kustnära områden har den varit ett lätt byte.

Sjömän – som möjligen inte sett en kvinna på långeliga tider –­ fick syn på dugongerna och uppfattade dem som halvt mänskliga. Möjligen gav detta upphov till myten om ­sjöjungfrur. Bild: IBL

Sjömän – som möjligen inte sett en kvinna på långeliga tider –­ fick syn på dugongerna och uppfattade dem som halvt mänskliga. Möjligen gav detta upphov till myten om ­sjöjungfrur. Bild: IBL

Påkörda av båtar
Trots att jakten nu är förbjuden i de flesta områden minskar populationen. Forskare fruktar att andra fenomen som industrialisering vid kusterna, förstörelse av djurens livsmiljö och nedsmutsning påverkar beståndet. Som hos de flesta djur med ordentligt späcklager har man funnit rester av DDT i dugongerna. Ängarna med sjögräs, som djuren är helt beroende av, är mycket känsliga för trålning, gruvdrift och byggnationer på havsbotten.
Alla dessa aktiviteter orsakar slam i vattnet som kväver det känsliga sjögräset. Att dugonger inte kan hålla andan speciellt länge gör också att många drunknar sedan de fastnat i fiskenät. Ytterligare ett problem för de långsamma djuren är att de ofta blir påkörda av båtar som håller till i samma vikar och laguner.

Fakta: 
Dugongen
Latinskt namn: Dugong dugon
Längd: 240–270 ­centimeter
Vikt: Normalt ca 250 kg, men kan bli tyngre
Livslängd: Upp till 70 år
Utbredningsområde: Från Afrikas östkust till västra Stilla havet. Största populationen finns i Australien.

Material från
Allt om Vetenskap nr 8 - 2015

Mest lästa

Fler nyheter

Fler nyheter