Havsströmmar kan jämföras med gigantiska transportband, som flyttar miljontals ton vatten runt hela klotet. Vattenmassorna strömmar, eftersom de påverkas av vind, vattnets salthalt och temperatur, havsbottnens topografi och jordens rotation. Ett exempel är det som kallas för havsströmmarnas globala transportband. Det är en rad havsströmmar som binds ihop och som cirkulerar runt större delen av jorden. Utanför östra Grönland uppstår den drivkraft som sätter igång rörelsen i transportbandet. När havsisen bildas, stannar saltet kvar i vattnet, som på så sätt blir tyngre och sjunker till botten.
Där spärrar landskapet på havsbottnen ytterligare passage norrut, och i stället börjar vattenmassorna sin långa resa söderut. I Indiska oceanen och Stilla havet rör sig det kalla vattnet åter norrut, där bottnens utformning får det att stiga, varpå det värms upp. Nära ytan inleder det sin färd tillbaka med god hjälp av nordliga vindar, som får ytströmmen att röra sig söderut. Hela resan tar cirka tusen år. Om klotets uppvärmning fortsätter, kommer en del av den grönländska inlandsisen att smälta och sötvatten att strömma ut i havet.
Vissa forskare menar att det kommer att hindra det salthaltiga vattnet från att sjunka mot bottnen. Det kan då betyda att transportbandet och därmed Golfströmmen går i stå.