De kraftiga bakbenen ger ordentlig skjuts i grodhoppen och en kycklinggroda kan utan större besvär hoppa iväg tre till fyra meter.
En av världens största grodor har egentligen inget svenskt namn men med tanke på det engelska namnet chicken mountain frog, ligger kycklinggroda nära till hands. Den här grodan tillhör som sagt en av världens största grodor och kan väga upp till ett kilo och bli upp emot 16 centimeter lång.
En kycklinggrodhona och hennes bo, som ser ut som vispad äggvita.
Förr fanns kycklinggrodor på fem av öarna i Karibien, men idag finns den endast på två – Dominica och Montserrat. Anledningen till kycklinggrodornas drastiskt minskade antal – på tio år har antalet kycklinggrodor minskat med 80 procent – är både att den jagas för det goda köttets skull, att dess naturliga miljö förstörs av såväl jordbruk som vulkaniskt nedfall och av främmande arter som förts till öarna av människor. Samt den fruktade svampsjukdomen chytridiomycosis, allmänt känd som chytridsjukan.
År 1995 hade vulkanen Soufrière på Montserrat ett våldsamt utbrott som förstörde dåvarande huvudstaden Plymouth och gjorde halva ön obeboelig.
Omkring en tredjedel av befolkningen lämnade ön och vulkanen har varit mer eller mindre aktiv sedan dess, med små till stora utbrott.
Det stora utbrottet förstörde i stort sett hela det område där kycklinggrodan lever och dödade majoriteten av grodorna.
En ståtlig lätt irriterad kycklinggrodehane. Den röda nyansen kommer fram när grodan blir irriterad eller känner sig hotad.
Hanen skäller
Kycklinggrodans parningslek är av det annorlunda slaget. Hanarna börjar hela tillställningen med att slåss med varandra över en jordhåla. Den segrade hanen sätter sig sedan vid ingången till hålan och framkallar ett högt skällande läte för att locka till sig en hona. När en hona godkänt hanen och parningen ägt rum, kryper honan ner i jordhålan som kan vara upp till två meter djup. Nere i jordhålan bygger honan upp ett bo av vitt skum, som ser ut ungefär som vispad äggvita, där honan lägger sina ägg. Medan kycklinggrodorna väntar på att äggen ska kläckas, vaktar både hanen och honan sitt bo.
Honan kan lägga mellan 10 000 och 25 000 ägg, men av dessa är det bara mellan 26 och 66 stycken som är befruktade och blir till grodyngel.
De grodor som nu släppts ut på Montserrat radiospåras varje dag för att man ska se hur långt de sprider sig och hur de klarar sig.
Räddningsprojekt
När forskarna från Durrell Wildlife Conservation Trust insåg hur få kycklinggrodor det faktiskt fanns kvar, sattes en räddningsinsats igång. Några djurparker kontaktades för hjälpa till, varav en var Parken Zoo i Eskilstuna.
På Montserrat fångades 50 stycken grodor in för att fördelas mellan de olika djurparkerna. Till Parken Zoo kom 26 kycklinggrodor som först och främst undersöktes och behandlades för chytridsjukan.
Sedan gällde det att hålla grodorna nöjda och glada så att hanarna kunde skälla till sig honor och erbjuda en jordhåla för vidare fortplantning. Och det gick riktigt bra! På Parken Zoo fick kycklinggrodorna hela 75 yngel under 2009.
I slutet av januari 2011 fraktades hälften av ynglen – som nu är stora grodor – till Montserrat tillsammans med andra kycklinggrodor uppfödda på Durrells engelska djurpark.
När kycklinggrodorna först kom till Montserrat sattes de i speciella tält så att de skulle kunna vänja sig vid klimatet innan man släppte ut dem. Dessutom förseddes grodorna med radiosändare så att deras framtid kan dokumenteras.
En av Parken Zoos djurvårdare, Anna Åkerholm, var på plats på Montserrat och berättar att när tälten öppnades var inte alla grodor så pigga på att hoppa ut. Vissa fick man ge en liten knuff i baken. Ett tydligt tecken på att kycklinggrodorna mår bra är att en nyutsläppt groda direkt fångade en liten ödla och mumsade i sig. Nu hoppas man att de utplanterade kycklinggrodorna ska hitta en partner och i sin tur fortplanta sig. Med lite tur har även de svenskfödda kycklinggrodorna ett bättre immunförsvar och kan stå emot chytridsjukan bättre.
