Hur fort går ljuset?

Vem var den första som lyckades mäta ljushastigheten?

Att ljuset färdas snabbare än ljudet är uppenbart, men hur mycket snabbare? Är ljusets hastighet rentav oändlig? 1638 dristade sig Galileo Galilei att ifrågasätta denna då rådande uppfattning. Genom att placera två personer med varsin lykta på långt avstånd från varandra och mäta den tid det tog för dem att uppfatta varandras ljussignaler, försökte han mäta ljusets hastighet. Vi som sitter inne med svaret inser att experimentet var dömt att misslyckas och Galilei tvingades också dra slutsatsen att ljushastigheten är antingen oändlig eller åtminstone mycket hög.

Den förste att påvisa att ljusets hastighet är ändlig var den danske astronomen Ole Rømer, som på 1670-talet under en tioårsperiod var verksam vid observatoriet i Paris. I september 1676 offentliggjorde han denna sin upptäckt inför den franska vetenskapsakademin. Rømer hade studerat en av Jupiters månar, Io, och insett att tidpunkterna för Ios försvinnande och återuppträdande vid månförmörkelser varierade beroende på Jupiters aktuella avstånd till jorden. Förklaringen till detta var att ljusets rörelse inte är ögonblicklig utan tvärtom, att ljushastigheten är ändlig. Rømer förutsade även hur fördröjd en månförmörkelse ett par månader senare skulle bli i förhållande till den teoretiska tiden, något som visade sig stämma till punkt och pricka.

Engelsmannen James Bradley kunde med hjälp av stjärnornas aberration 1729 beräkna ett värde för ljushastigheten på 303 000 km/s. Det första icke-astronomiska sättet att mäta ljushastigheten på visades av den franske fysikern Hippolyte Fizeau 1849. Fizeau använde en ljusstråle, ett snabbt roterande kugghjul samt en spegel placerad i en väns hus åtta och en halv kilometer därifrån, och kom på så vis fram till en ljushastighet på omkring 312 000 km/s. Därefter förbättrades de optiska metoderna snabbt, vilket gav allt mer precisa värden på ljushastigheten.

Ljushastigheten i tomrum är sedan 1983 fastställd till 299 792,458 km/s, utifrån den definition på längden en meter som då antogs av den internationella unionen för mått och vikt.

Läs mer:

I bokform – Boudenot, ”Fysik och fysiker genom historien”, Studentlitteratur

Material från
Allt om Vetenskap nr 10 2005

Mest lästa

Fler nyheter

Fler nyheter