Shutterstock
Atombombe by

Varför bildar atombomber svampmoln?

På bilder av atombombssprängningarna över Hiroshima och Nagasaki ser man att explosionen bildar ett svampliknande moln. Varför får det just den formen?

I en atombomb klyvs uran eller plutonium i en kedjereaktion som frisätter enorma mängder energi – långt mer än en konventionell bomb. En vätebomb skapar ytterligare energi genom att smälta ihop isotoper av väte till helium.

Båda bombtyperna är så kraftfulla att de potentiellt kan jämna byggnader med marken innanför en radie på flera kilometer.

Bomberna detoneras ofta hundra- eller tusentals meter över jorden, för att få så kraftfull effekt som möjligt. Om sprängdes vid jordytan skulle en stor del av deras energi absorberas av jorden.

Svampformigt moln skapas av värme och kyla

När extrem värme från en atombomb möter kall luft uppe i atmosfären föds det välkända svampmolnet.

Atombombe eksplosion skaber varme
© Shutterstock & Lotte Fredslund

1. Explosion alstrar värme

Atomkärnor i bomben klyvs eller smälts ihop och reaktionerna frisätter energi som värmer upp luften. Den varma luften expanderar och stiger uppåt i en svampliknande form.

Atombombe Kulde skaber paddehat
© Shutterstock & Lotte Fredslund

2. Kyla formar svampmolnet

Den varma luften stiger uppåt och möter kall luft ovanifrån, som pressas ned längs molnets sidor och till sist in under molnet. På så sätt avrundas molnet, så att det liknar hatten på en svamp.

Atombombe stok af støv og sand
© Shutterstock & Lotte Fredslund

3. Stoft skapar svampfoten

Den varma, uppåtstigande luften lämnar ett tomrum efter sig, som suger upp stoft och sand från jordytan högt upp i luften. Den enorma pelaren av stoft och sand bildar foten under svampen.

... och den lite djupare förklaringen:

När mycket stora mängder energi frigörs på en gång i luften, värms luftens molekyler upp extremt snabbt.

Varm luft har lägre densitet än kall, och därför kommer den varma luft som bildas vid explosionen att utvidgas och snabbt stiga upp genom atmosfären.

På så sätt bildas själva hatten på svampen.

På sin väg uppåt möts hatten från explosionen av kall och tyngre luft uppifrån.

När de båda luftmassorna möts plattas hatten ut och dess yttersidor pressas nedåt längs sidorna, vilket skapar illusionen av att hattens topp stiger uppåt.

Det tomrum som den uppåtstigande varma luften har lämnat efter sig fylls ut av kallare luft som suger med sig stoft och sand. På så sätt bildas stjälken under svampen.

Så småningom kommer explosionens varma luft till en nivå i atmosfären där luften runt omkring den har samma densitet.

När detta inträffar, utvidgar sig gasmolnet i alla riktningar och hatten växer sig allt större tills den slutligen upplöses helt.

Den hittills största vätebomben skapade ett svampmoln som var över 65 kilometer högt.