Bookmark and Share

Hur fungerar kol-14-metoden?

Hur kan man veta hur gammalt ett föremål är genom att använda kol-14-metoden, och hur säker är denna metod?

Formeln för kol-14-metoden

Formeln för kol-14-metoden

Kol-14-datering görs genom att man bestämmer innehållet av kol-14 i det material som ska ålderbestämmas och jämför det med innehållet i en levande organism (Nf/N0). Den naturliga logaritmen av detta delas sedan med -0,693 varefter hela rasket multipliceras med kol-14:s halveringstid, 5 700 år.

Kol-14-datering görs genom att man bestämmer innehållet av kol-14 i det material som ska ålderbestämmas och jämför det med innehållet i en levande organism (Nf/N0). Den naturliga logaritmen av detta delas sedan med -0,693 varefter hela rasket multipliceras med kol-14:s halveringstid, 5 700 år.

Den stabila grundvarianten av kol betecknas 12C, C-12 eller kol-12. Det finns emellertid även en radioaktiv variant av kolatomen, kol-14. Denna finns i atmosfären i form av koldioxid och tas upp av alla levande organismer, växter såväl som djur. Proportionerna mellan kol-12 och kol-14 är samma som i atmosfären så länge organismen lever.

När växten, djuret eller människan dör, upphör absorbtionen av koldioxid. Eftersom kol-14 är instabilt börjar det då sönderfalla. Halveringstiden för kol-14 är cirka 5 700 år – efter så många år återstår alltså hälften av den ursprungliga mängden kol-14. Genom att mäta proportionerna mellan kol-12 och kol-14 i ett prov från organismen kan man alltså fastställa hur många år som gått sedan organismen dog.

Eftersom hastigheten på sönderfallet minskar med åren blir dateringen osäkrare ju äldre ett prov är. Därför brukar man alltid ange ett osäkerhetsintervall efter en åldersangivelse. Åldersbestämningarna kompliceras även av att halten av kol-14 i atmosfären varierar beroende på bland annat solaktiviteten. Därför måste dateringarna även kalibreras utifrån andra kända dateringsmetoder.

Kol-14-metoden uppfanns 1948 av Willard Frank Libby vid University of California Los Angeles i USA. 1960 fick han Nobelpriset i kemi för denna sin upptäckt, som utan tvekan betytt mycket inte bara för arkeologin utan även geologin och andra vetenskapsområden.

FRÅGA ALLT OM VETENSKAP!

Fler nyheter

Andas under vatten

Det låter som en Disneyfilm: I framtiden skulle dykare kunna slippa sina tuber och istället andas under vattnet med hjälp av ett syreabsorberande material som drar syre ur vattnet. Det är i alla fall inte omöjligt, enligt forskaren Christine McKenzie vid Syddansk Universitet, som tillsammans...

Vem var Karl von Frisch?

Zoologen och etologen Karl von Frisch föddes 1886 i Österrike och studerade framför allt binas beteende. Genom att träna bin att äta från en konstgjord källa lyckades han bevisa att de kan skilja mellan olika dofter, smaker och färger.Han visade också att bina kommunicerar med varandra...

Fridlysta koraller

Finns det några koraller som är fridlysta i Atlanten?

Vintervindar

Jan Björklund blev mycket hånad för sitt uttalande om att det blåser mer på sommaren än på vintern.
Var det verkligen felaktigt?

Vad är clipeus?

En clipeus är en stor rundsköld som bars av romarrikets soldater och soldater i antika ­Grekland.

Magnetkedja

Varför kan det fastna flera nålar i varandra när man tar upp nålar med en magnet?

Invärtes arkeologi

När polska arkeologer grävde ut en enorm gravplats i Gdansk som använts från 900- till 1800-talet hittade man en liten avlång annorlunda sten mitt bland alla skelett. Efter analys visade sig den knappt fyra centimeter långa stenen vara en blåssten, alltså en sten eller klump av mineraler...

Vem var William Friese-Greene?

William Friese-Greene var en brittisk fotograf och uppfinnare som levde mellan 1855 och 1921. Friese-Greene påstås ibland ha uppfunnit den första filmkameran. Kameran, som Friese-Greene designade 1889 tillsammans med civilingenjören Mortimer Evans, tog en serie stillbilder på en remsa film,...

Ångmaskin

Hur fungerar en ångmaskin?

600

Elektriska ålar kan utsätta sitt byte för elchocker med en spänning på upp till 600 volt.

Planetfödsel

Hur bildas en planet? Bildas den utifrån en stjärna?

Osmarta kläder

För att slippa svettlukt används i en del så kallade smarta kläder antibakteriella beläggningar av silvernanopartiklar, något som visat sig vara farligt för miljön. Nu visar studier vid Lunds universitet att silverjoner som frisätts från nanopartiklarna även kan skada de stamceller i...

Glaciärkol ett hot

Smältande glaciärer hotar inte bara att höja vattennivån, en ny studie i Nature Geo­science pekar också på att enorma mängder organiskt kol som legat lagrat i isen kommer att frisättas. De närmaste 35 åren kommer mängden kol som släpps ut från glaciärerna öka med 50 procent, vilket...

Frikända för jordbävning

Sex av sju italienska seismologer som år 2012 dömdes till sex års fängelse för dråp för att inte ha varnat befolkningen i staden L’Aquila för den jordbävning som 6 april 2009 tog 309 liv har frikänts. Felet låg enligt domstolen hos chefen för deras krisgrupp som övertolkade deras...

Vem var Robert Cocking?

Robert Cocking, som föddes 1776, har den tvivelaktiga äran att vara den första människan att omkomma under ett fallskärmshopp. Cocking bevittnade 1802 Englands första fallskärmshopp. Efter denna händelse konstruerade Cocking själv en 32 meter bred, konformad fallskärm, med en korg...

Vetenskaplig rasism

Jag fick höra om en bok som heter The Bell Curve och den menar att man kan avgöra en människas värde och intelligens baserat på var de kommer ifrån. Jag är själv invandrare och enligt dem är skälet till att landet jag föddes i har så mycket problem att människorna där inte är smarta. Är detta vetenskap?

Vad är uns?

Uns är en gammal svensk viktenhet som inte längre används, men som fortfarande har motsvarigheter i många andra länder. Vikten av ett uns varierade beroende på vad som vägdes, men enheten kommer ursprungligen från den gamla romerska enheten uncia som motsvarade 27,3 gram.

Krökningseffekt

Den så kallade krökningseffekten är den effekt som innebär att en vattendroppes förmåga att växa är beroende av krökningen hos droppens yta, som i sin tur bestäms av droppens radie.

Sidor