Hybrid av djur och människa - snart kan vi vara där

Filmen ”Splice” om en hybrid till hälften människa, till hälften djur har väckt oro och reaktioner på politisk nivå i USA och gjort att fyra delstater förbjuder forskning inom området.
Forskning kring att använda djurgener i människor pågår på andra håll. Men det handlar knappast om att bygga ett monster, utan om att hitta botemedel mot svåra sjukdomar som hiv och cancer, och att få obegränsad tillgång till organ för transplantation.
Men de etiska frågorna är många.

I filmen Splice framställer forskare en varelse som är en hybrid mellan människa och olika slags djur. Vilket inte blir helt lyckat. Bild: IBL

I filmen Splice framställer forskare en varelse som är en hybrid mellan människa och olika slags djur. Vilket inte blir helt lyckat. Bild: IBL

Det är Ohio och Arizona som gått i bräschen genom att anta lagar som förbjuder forskning på vad man kallar animalhumana hybrider. Fler än de nuvarande fyra delstaterna kommer sannolikt att följa efter. Motståndarna har främst invändningar om det etiska och moraliska i att kombinera mänskliga celler med celler från djur. Forskningens förespråkare fokuserar istället på möjliga revolutionerande landvinningar inom medicinen – men är samtidigt i de allra flesta fall medvetna om det etiska dilemmat.

Till dessa sistnämnda hör Esmail Zanjani vid University of Nevada Reno där man lyckats få fram får vars lever är till 20 procent mänskliga.

– Att vi kan göra det betyder dock inte nödvändigtvis att vi ska göra det, påpekar Zanjani. Vi måste ha en grundlig, genomlysande och klargörande diskussion med allmänheten om denna typ av forskning.

Det är svåra frågor forskarna ska ta ställning till, men hittills har den allmänna debatten inte varit särskilt intensiv. Bland annat beror detta på att publiciteten kring det hela varit­ relativt begränsad, och detta i sin tur beror delvis på att forskningen främst har förekommit i länder som till exempel Kina och USA där mycket forskning hålls hemlig.

Vetenskapsmän vid Shanghai Second University i Kina hade redan för ett par, tre år sedan kombinerat mänskliga celler med celler från kaniner, allt enligt The Telegraph. Vid Mayo Clinic i Minnesota i USA har man fått fram grisar med mänskligt blod och vid Stanford har man lyckats­ skapa en mus vars hjärna är till en procent mänsklig. Det ultimata målet är en mus med helt mänskliga hjärnceller. Brittiska forskare har också dragit sitt strå till stacken, bland annat­ med växande embryon av människa och ko.

I grekisk mytologi var chimairan ett monster som bestod av get, lejon och orm.

I grekisk mytologi var chimairan ett monster som bestod av get, lejon och orm.

Ovärderlig nytta

Den hårlösa musen med ett till synes mänskligt öra på ryggen som figurerade på förstasidorna för några år sedan var dock ingen riktig hybrid, utan här hade man odlat celler från ko på en polymer formad som ett öra. Och i just Storbritannien är forskningen starkt ifrågasatt och i gungning också ur ett politiskt perspektiv.

Förespråkarna fokuserar på de vinster­ för människan som kan finnas runt hörnet. Forskningen har tagit en väldig fart under de senaste 15 åren och man har till exempel lyckats få fram får med mänskliga lever- och bukspottskörtelceller, möss med mänskligt immunförsvarssystem och många andra kombinationer av djur- och människoceller, men dessa så kallade chimairor är till det yttre inte på något sätt avvikande. De ser ut som normala djur, skillnaden mot andra finns ännu tämligen subtilt bara på insidan – men de kan komma att spela en nyckelroll i framtiden inom medicinen. Exemplen på vad det kan leda till är många.

Reducerad avstötningsrisk

Från en person med till exempel långt gången hepatit och sviktande lever kan forskarna ta leverceller, sätta in dessa i ett organutvecklande fårfoster och till sist få en delvis mänsklig lever, gjord av patientens egna celler, som med reducerad avstötningsrisk får ersätta­ den gamla.

Infekterade celler hos exempelvis en hiv-patient kan inte bekämpa infektionen, men om oinfekterade mänskliga stamceller sätts in i ett djur kan forskarna få dessa att känna igen och eliminera det aktuella viruset. När de åter sätts in i patientens kropp kan de som nyväckta och effektiviserade immunceller bekämpa sjukdomen. På samma sätt skulle man sannolikt kunna bekämpa cancer, menar Jeffery­ Platt vid University of Michigan. Möjligheterna och variationerna är i det närmaste oändliga. Vad gäller transplantationsaspekten fokuserar man i första hand på att skapa djurorgan som är delvis mänskliga så att människokroppen lättare ska kunna acceptera dessa. Även fertilitetsforskning är involverad, då mänskliga ägg är svåra att komma över och därtill mycket dyra.

Människa och djur

Människa och djur

Arvsanlag i kaniner

Ett första genombrott inom området var när forskarna lyckades förena celler­ från får och get, vilket resulterade i en fårget trots att får och get normalt inte kan korsas.

Sedan dess har man först och främst fokuserat på chimairor från olika stammar av möss för att idag alltmer rikta intresset mot hybrider av djur och människa. Men Esmail Zanjani poängterar att dessa i laboratoriet designade djur inte är transgenetiska, det är diskreta celler, antingen från djur eller från människa, och dna är inte mixat.

Det finns förvisso även sådan forskning. Transgenetik innebär att man tar arvsanlag från ett djur och placerar dem i ett annat, oftast med syftet att finna nya vägar vid bekämpandet av annars obotliga och kanhända dödliga sjukdomar. I Holland får medicinföretaget Pharming till exempel proteinet rhucin för behandlingen av HAE (Hereditary Angioedema) genom att mjölka transgenetiska kaniner. Kaninerna har fått arvsanlag från människan, vilket genererar proteinet i mjölken. Tillvägagångssättet har kommit till stånd med anledning av att deras mjölkkörtlar är bra på att tillverka stora mängder protein av mycket hög kvalitet och en transgenetisk kanin kan producera mellan tio och tolv gram protein per liter mjölk.

Ett annat exempel är från forskandet kring Huntingtons sjukdom, som är en ärftligt betingad, degenerativ och dödlig sjukdom. Utbrottet kommer ofta i medelåldern, då hjärnans prestationsförmåga successivt börjar brytas ned vilket bland annat medför ofrivilliga rörelser och ryckningar i armar och ben. Så småningom avtrubbas känsloliv och tankeverksamhet, patienten blir gravt dement och dör vanligen efter omkring 15 år.

Idag finns ingen effektiv behandling, men man vet vilket arvsanlag som orsakar sjukdomen och för att få en effektiv forskningsmodell har vetenskapsmännen utvecklat en transgenetisk rhesusapa genom att kombinera dess ägg med modifierade arvsanlag för Huntingtons sjukdom från människa. Det har hittills lett till fem levande födslar med den nya transgenetiska apan.

Djuren blir härefter forskningsmodeller för att finna vägen fram till en effektiv behandling av den svåra och dödliga sjukdomen och med dessa nya erfarenheter som utgångspunkt går det sannolikt att skapa fler sorters nya apor fungerande som modeller för en lång rad olika sjukdomar.

En fårget, alltså ett djur som består av både får och get. Det går till och med att se var gränsen mellan djuren går, och genetiskt sett är det två individer. Bild: SPL

En fårget, alltså ett djur som består av både får och get. Det går till och med att se var gränsen mellan djuren går, och genetiskt sett är det två individer. Bild: SPL

Hybrider, chimairor och trangenetiska djur

Men transgenetiska djurmodeller och chimairor är två olika saker. Förespråkarna för hybrider av människa-djur menar att dessa skulle kunna rädda miljontals liv genom en närmast fri tillgång på ickeavstötande organ för transplantation och nya revolutionerande metoder för bekämpning av cancer och allehanda infektioner.

Men många har etiska och moraliska invändningar mot att blanda mänskliga och animala celler och i början av juni i år antog senaten i Ohio i USA Artikel 243, som förbjuder ”skapandet, transporteringen eller mottagandet av en mänsklig-animal hybrid, överförandet av ett ickemänskligt embryo in i en mänsklig livmoder, och överföringen av ett mänskligt embryo in i en ickemänsklig livmoder”.

Den som bryter mot lagen riskerar­ fem års fängelse och upp till en kvarts miljon dollar i böter, vilket naturligtvis gör forskarna mer förtegna om vad de egentligen håller på med innan­för laboratoriets väggar.

Även delstaterna Louisiana, Oklahoma och Arizona har förbjudit forskning kring chimairor, Kanada likaså, men ett förslag till ett federalt förbud i USA avslogs förra året av den amerikanska kongressen och i Storbritannien lättade man för två år sedan lite på bestämmelserna när man tillät stamcellsforskaren Lyle Armstrong vid Newcastle-universitetet att använda ägg från ko fyllda med mänskligt dna för att finna behandling för Parkinsons sjukdom och stroke – under förutsättning att allt dna från kon tagits bort helt och hållet innan det mänskliga sattes in.

De flesta forskare välkomnar en debatt eftersom man menar att det bara är bra att människor blir upplysta om vad det egentligen handlar om och att det är okunskapen som genererar rädslan. Hybridforskningen är på intet sätt onaturlig och rätt kontrollerad helt ofarlig, menar forskarna. Och med chimairor kan man komma att rädda oerhört många liv över hela världen.

Fakta: 
OLIKA SÄTT ATT BLANDA ARTER
En individ utvecklas normalt ur en slags zygot, befruktad äggcell. Bild: SPL

En individ utvecklas normalt ur en slags zygot, befruktad äggcell. Bild: SPL

Det finns enkelt uttryckt två metoder att blanda olika arter på – att byta ut eller lägga till gener i arvsmassan, eller att låta samma individ bestå av celler från olika arter.

En chimaira är definitionsmässigt ett djur som har två eller flera olika sorter av genetiskt distinkta celler från olika zygoter, det vill säga den cell som bildas då honans och hanens gamet, äggcell och spermie förenas vid befruktningen – vilket bokstavligen blir en blandning av två individer och alltså är tvillingars exakta motsats. Det finns alltså celler med olika dna i en chimaira. Transgena djur har däremot fått sin arvsmassa manipulerad och alla celler har samma dna.

Material från
Allt om Vetenskap nr 8 2010

Mest lästa

Fler nyheter

Fler nyheter