Jod: sällsynt med nödvändigt för människor

Trots att det är ett av de ovanligaste grundämnena på jorden, så finns jod nästan överallt. Det har egentligen inte så många användnings­områden, men för oss människor är det nödvändigt. Vi behöver löjligt lite, men utan det fungerar inte våra kroppar.

Jod glänser som metall, men är ett icke-metalliskt grundämne. Bild: LHcheM

Jod glänser som metall, men är ett icke-metalliskt grundämne. Bild: LHcheM

Bara 0,000016 procent av din kroppsvikt består av jod. Det är så lite att man borde kunna bortse från det.

Men jod är livsnödvändigt. Vi behöver det för att leva och må bra, främst för att sköldkörteln ska kunna bilda hormoner som styr ämnesomsättningen. Det krävs försvinnande lite jod för att bilda molekylerna som utgör hormonerna, men utan jod klarar sköldkörteln inte av sin uppgift och då kan inte viktiga signaler skickas till flera av kroppens organ och man drabbas av hypo­tyreos. Det är ett sjukdomstillstånd där ­kroppens ämnes­omsättning sjunker – kroppen kan helt enkelt inte förse sina organ med energi. Det påverkar allt, till exempel hjärnan som inte kan sköta sina uppgifter som den förväntas göra.

Obehandlad hypotyreos kan vara livshotande, och brist på sköldkörtelhormonerna under barndomen hämmar både den mentala och ­fysiska tillväxten. Gravida kvinnor som får otillräckligt med jod riskerar att föda barn med utvecklings­störning. Detta är inte längre något stort ­problem i Sverige, mycket tack vare att man redan på 1920-talet började tillsätta jod i vanligt bordssalt.

Sköldkörteln lagrar jod i thyreo­globulinmolekyler som fyller ­blåsor där och får man inte i sig ­tillräckligt med jod börjar ­körteln växa för att kompensera bristen. Tillståndet när sköldkörteln förstoras genom att cellerna växer och vävnaden ansamlar vätska kallas struma.

Jodbrist

Jodbrist är alltså inte ett stort problem i västvärlden, men internationellt är det värre – uppemot en tredjedel av jordens befolkning är drabbad. Enligt den australiska organisationen Synapse, specialiserad på hjärnskador, lider omkring två miljarder människor i utvecklingsländerna av jodbrist, som där är den främsta orsaken till utvecklingsstörning.

Indien är allra värst drabbat. Där har upp­emot 500 miljoner människor jodbrist, 54 miljoner struma och två miljoner fullt utvecklad hypo­tyreos med rubbad ämnesomsättning och kroppen på lågvarv som följd.

Allt är inte nödvändigtvis relaterat till jodbrist då hypertyreos kan ha andra orsaker, till exempel ärftlighet, vissa medicinska behandlingar eller autoimmuna sjukdomar. Men att bristen på jod är boven i de allra flesta fallen av hypertyreos i ­världen är klarlagt.

Hur mycket jod en människa behöver varierar. I Sverige är det rekommenderade dagliga intaget 0,15 mg för män och lika mycket för kvinnor, men 0,175 mg för gravida kvinnor och 0,2 mg för ­ammande.

Jodöverskott

Men som med det mesta annat vi behöver, så finns det också en övre gräns. Ett för högt jodintag kan påverka sköldkörteln och även det leda till hormonella störningar.

Kustnära populationer som dagligen konsumerar stora mängder av till exempel alger som ­wakame och kelp, skaldjur och saltvattensfisk, framför allt torsk, kan ligga i riskzonen för att utveckla Jod-Basedows sjukdom eller Wolff-Chaikoffs sjukdom. Båda sjukdomarna beror på att sköldkörteln slutar att fungera som den ska på grund av för mycket jod.

Några få livsmedel innehåller jod i sådan mängd att det rekommenderade dagliga intaget tangeras eller till och med överskrids. En portion torskrom på 125 gram ger till exempel 0,25 mg jod, vilket är den övre rekommenderade gränsen. Vissa algprodukter som säljs som kosttillskott kan också ha höga jodhalter. Risken med för högt jodintag är dock liten, och de rekommenderade dagsintagen är genomsnittliga, så det handlar inte om att kontrollera dag för dag. För att ett enstaka intag ska vara dödligt krävs det dock riktigt stora mängder -– omkring ett par kilo för en vuxen person.

Atmonummer: 53 Kemiskt tecken: I Densitet: 4 940 kg/m3 Smältpunkt: 114 grader Celsius

Atmonummer: 53 Kemiskt tecken: I Densitet: 4 940 kg/m3 Smältpunkt: 114 grader Celsius

Ovanligt grundämne

Ungefär 99,6 procent av jordens massa utgörs av 32 olika grundämnen. Resten, 0,4 procent, delas av 64 andra grundämnen av vilka jod kvalar in på plats 61. Det gör det inte bara till ett av de mest ovanliga icke-metalliska grundämnena som finns, utan också till ett av de mest sällsynta grund­ämnena som är helt nödvändiga för livet.

I naturen finns inte jod i fri form utan enbart som kemiska föreningar, vanligen jodater och jodider (kemiskt sett är det oorganiska salter av jodsyra (HIO3) respektive jodvätesyra (HI)). Men även om det är ett mycket ovanligt ämne finns det spår av det i nästan allting. Vatten, jord, berg, ­växter, människor och djur.

Havsvatten har den högsta reserven med sammanlagt omkring 34,5 miljoner ton, men koncentrationen är mycket låg och hamnar på mellan 50 och 60 delar på miljarden, eller 0,05 till 0,06 gram jod per ton. Halten varierar dock beroende på salthalten och når till exempel i Östersjön inte upp till mer än 0,01 gram per ton, och i floder finns inte mer än 0,005 gram per ton. Att utvinna jod ur så låga koncentrationer som finns i havsvatten är inte möjligt.

Däremot utvinns jod från saltsjöar i Japan, från djupa saltlagskällor i norra Oklahoma, och som biprodukt vid produktion av natriumnitrat ur chilesalpeter, som förekommer naturligt på 1 000 meters höjd i Atacamaöknen i norra Chile. Jod har också under en period, från 1817 till omkring 1859, framställts industriellt ur alger.

Strumabältet visade vägen

Det var den amerikanske patologen David Marine som kom jodets betydelse på spåret. På sin första dag som ny läkare i Cleveland 1905 upptäckte han att väldigt många människor i trakten – och även hundar – hade uppsvullna halsar, vilket indikerade struma. En närmare undersökning visade på att sjukdomen var så vanlig över ett vidsträckt område från Klippiga bergen till Stora sjöarna och vidare till New York att området fått öknamnet ”strumabältet”. David Marine beslöt sig för att ta reda på varför.

Efter att utan framgång ha testat ett par hypoteser drog han igång ett av de första riktigt stora medicinska experimenten på människor när han gav jod i små doser till 2 000 helt friska studenter utan struma. En likaledes helt frisk kontrollgrupp på 2 000 fick ingen jod alls. Resultatet av experimentet var tydligt. Endast fem i gruppen som fått tillskott av jod utvecklade struma, medan antalet i kontrollgruppen var 475. Därmed var sambandet klarlagt – jod är ett livsnödvändigt ämne och frånvaron av det vållar svåra hälsoproblem. Upptäckten skulle så småningom leda fram till jodtillsatser i livsmedel, och 1924 såldes det första saltet med jod i USA. Kort efter introduktionen var struman på nedgång och så småningom i det närmaste borta från det forna strumabältet. 

Fakta: 
Ett ämne med många egenskaper

1839 ­lanserade fransmannen Louis Daguerre sin uppfinning daguerrotypi, den första riktigt användbara fotografiska filmen. En viktig komponent var det ljuskänsliga ämnet silverjodid, vilket innebar att jod fick sin första industriella användning.
Silverjodid har också en annan intressant egenskap – det kan framkalla regn. Genom att sprida det över rätt sorts moln, så fäller molnet sitt vatten. Metoden används ibland för att undvika att regn faller på "fel" plats.
Inom sjukvården används jod som desinfektionsmedel, men också i konstrastmedel – ämnen som sprutas in i ­kroppen för att delar av kroppen ska synas bättre på röntgen.

Material från
Allt om Vetenskap nr 7 - 2017

Mest lästa

Fler nyheter

Fler nyheter