Jordens åttonde kontinent

Världsdelen Oceanien består av Australien, Nya Zeeland, Nya Guinea samt öar och ögrupper belägna i vad man kallar Melanesien, Mikronesien och Polynesien i Stilla havet. Det har varit den allmänt vedertagna bilden. Nu höjs dock röster för att ett större område benämnt Zealandia ur ett geologiskt perspektiv bör betraktas som en egen kontinent – även om merparten av dess landmassa befinner sig under vatten.

Världens åtta ­kontinenter om Zealandia skulle ­räknas som en egen.

Världens åtta ­kontinenter om Zealandia skulle ­räknas som en egen.

Meningarna går isär när det gäller den skenbart enkla frågan om hur många världsdelar och kontinenter jorden egentligen har. Det beror helt enkelt på hur man räknar. Och detta i sin tur är knutet till tradition, miljö och vilket språk man talar.

I de engelskspråkiga länderna, liksom i Kina, håller man sig till modellen med sju världsdelar: Nordamerika, Sydamerika, Antarktis, Afrika, ­Europa, Asien och Oceanien. I Ryssland med kringliggande före detta sovjetstater och Japan slår man ihop Europa och Asien till Euroasien. Då blir det sex. Det blir det även om man som i stora ­delar av Europa samt Latinamerika ­behåller ­Europa och Asien var för sig, men betraktar ­Amerika som en enda världsdel. Somliga räknar bara med ­bebodda platser. Då blir det fem, förutsatt att man räknar Amerika som ett men Euroasien som två. Det finns en eller ett par varianter till.

Nästa problem är hur man tolkar orden ­”världsdel” och ”kontinent”. Till vardags ­används de ofta synonymt, men lite mer strikt ­betraktat så är en världsdel ett mänskligt påfund där ­gränserna dragits upp av historiska och andra skäl. En ­kontinent är ett stort ­sammanhängande ­landområde, mer definierat av geografin än ­människan.

Nyzeeländska forskare

Om vi nu utgår från att det finns sju kontinenter – vi betraktar alltså Europa och Asien som två kontinenter, även om det ur ett geologiskt perspektiv borde vara en – så finns det geologer som hellre vill se åtta kontinenter.

Den åttonde som nu introduceras kallar man Zealandia, en benämning myntad av den amerikanske geologen Bruce Luyendyk vid University of California. Zealandia är dock till stora delar täckt av hav och svallande vågor. Bara smärre landmassor som Nya Zeeland, franska ögruppen Nya Kaledonien och en del andra öar utspridda i Stilla havet syns ovanför ytan. Den potentiella kontinenten är tydligt avgränsad från Australien, vilket är en anledning till att det finns önskemål om att det ska bli en offentligt erkänd kontinent.

En annan anledning är politisk-ekonomisk. Zealandia är till stora delar en undervattensvärld, men den kan gömma enorma naturtillgångar. Det pågår redan fullskaleförsök med gruvbrytning under vattnet och den tekniken förutspås av många ha en lysande framtid. Det kan alltså uppstå ekonomiska och politiska tvistefrågor om vem som äger dessa tillgångar. Därför är det kanske inte så förvånande att en stor studie som sammanställer decennier av forskning som pekar på kontinentens existens kommer från – just det, Nya Zeeland.
Det är forskare vid GNS Science i Dunedin på Sydön, där man specialiserat sig på geologi, geofysik och vulkanologi, som lägger fram tre bevis – eller kanske snarare argument – för Zealandias faktiska existens.

Nya Zeeland består av två öar som ligger på två olika tektoniska plattor – men i någon mening ligger det på en kontinent.

Nya Zeeland består av två öar som ligger på två olika tektoniska plattor – men i någon mening ligger det på en kontinent.

En rest av Gondwana

Det första argumentet är helt enkelt en studie av områdena under de vatten som omger Nya Zeeland. Dessa ligger på ungefär 1 000 meters djup medan havsbottnen längre ut ligger omkring 3 000 meter djupare. Och precis som med andra kontinenter är höjden på Zealandia oerhört varierad och sträcker sig från djupen under vågorna till Nya Zealands högsta berg Aoraki/Mount Cook, 3 724 meter över havsytan och tillhörande Sydöns väldiga bergskedja Sydalperna.

Det andra argumentet bygger på mer än 20 års analyser av bergarter. Jordskorpan under havsbottnens sediment består huvudsakligen av ­jordens vanligaste lavabergart basalt, som är den klart dominerande bergarten i den övre delen av oceanbottnarna och har en kortare geologisk historia. Området som omger Nya Zeeland inkluderar däremot flera olika och ibland mycket gamla bergarter som granit, kalksten och sandsten, ­vilket är typiskt för just kontinenter.

Det tredje argumentet, slutligen, pekar på att det finns en smal remsa oceanbotten mellan den australiska kontinenten och de sträckningar av Nya Zeeland ut under havet som geologerna nu vill hänföra till Zealandia – vilket skulle betyda att det är två separata kontinenter.

Kontinenten Zealandia, menar forskarna vid GNS Science, bildades för omkring 85 miljoner år sedan under uppsplittringen av super­kontinenten Gondwana. ­Detta var i sig en mycket lång process, som inleddes för mellan 170 och 180 miljoner år sedan då Afrika bröts loss och drev norrut för att ­sedan steg för steg fortsätta. Under äldre krita för 125 ­miljoner år sedan var det Indiens tur, och ­Australien började lösgöra sig under tertiär för 65 miljoner år sedan. De södra delarna släppte dock inte ­greppet förrän ungefär 20 miljoner år senare. Men långt tidigare, under yngre krita, var det Nya Zeeland som lämnade superkontinenten, havet började strömma mellan den nya fasta ­marken och ­Australien och det som åtminstone vissa framstående geologer idag vill göra till jordens ­åttonde kontinent ­etablerade sig.

Mellan Australien och det område som kanske blir den officiella kontinenten Zealandia finns ett smalt område med oceanplatta, vilket är ett av argumenten för att ge Zealandia status som en egen kontinent.

Mellan Australien och det område som kanske blir den officiella kontinenten Zealandia finns ett smalt område med oceanplatta, vilket är ett av argumenten för att ge Zealandia status som en egen kontinent.

Stor som halva Europa

Zealandia avviker en del från andra väldiga landområden i den omfattande och över många miljoner år utdragna processen då landmassan just före separationen från Gondwana sträcktes ut. Detta innebar att kontinentskorpan blev tunnare och förklarar varför så stora delar hamnade under ­havet. Jämförd med andra kontinenter är den dessutom ganska liten, ungefär 4,9 miljoner kvadratkilometer, vilket är något mer än indiska halvön och motsvarar halva Europa. Endast en ­liten del ligger över havsytan.

Nya Zeeland har en sammanlagd yta på 268 680 kvadratkilometer. Då har öarna ändå rest sig under de senaste årmiljonerna. Analys av den geologiska utvecklingen och bergarterna i skikt och lager på Nya Zeeland visar att kontinenten låg som allra mest under vatten för cirka 30 miljoner år sedan.

Framtiden i ett geologiskt perspektiv förefaller dock ganska dyster. Den indoaustraliska plattan, som bildades för omkring 43 miljoner år sedan, är på väg norrut. Den australiska delen rör sig med en hastighet på 13 millimeter per år, vilket innebär att den klyver kontinenten Zealandia i två delar. Det kommer dock att dröja många miljoner år innan detta sker, så någon påverkan på dagens politik har det knappast.

Gränsområdet i den östra delen är dessutom en subduktionszon där stillahavsplattan skjuter in under den indoaustraliska. Så gammal i geologisk mening lär inte den åttonde kontinenten bli. Men den finns där - menar i alla fall nyzeeländarna.

Material från
Allt om Vetenskap nr 5 - 2017

Mest lästa

Fler nyheter

Fler nyheter