Bookmark and Share

Argumenten är många - för och emot:

KAN GENMANIPULERAD FÖDA GE SKADOR?

Genetisk modifiering av växter kan innebära stora vinster för mänskligheten.
Skördar som står emot insektsangrepp eller som ger mer vitaminer och bioenergi står på plussidan.
Problemet är att vi inte med säkerhet vet vilka riskerna är.

Genmanipulerade grödor blir allt vanligare. Men nya undersökningar pekar på att det finns risker. Frågan är hur stora de är.

Genmanipulerade grödor blir allt vanligare. Men nya undersökningar pekar på att det finns risker. Frågan är hur stora de är.

Växtförädling med genteknik är en omstridd process. Forskarna själva ser den inte sällan som en välsignelse­ för både miljö, resurshantering och försörjning. Motståndet från miljörörelsen är spritt till media och politiker och pekar på riskerna med att laborera alltför ivrigt med naturen. Risken för konsekvenser man inte önskat sig finns.

Sannolikt kan båda sidor med rätta­ plocka poäng, även om debatten har en tendens att få slagsida åt ena eller andra hållet. Motståndet målar gärna­ upp ett skräckscenario med vaga hänvisningar till att manipulation av det ”naturliga” i långa loppet alltid till sist straffar sig – medan forskarna, stödda på mantrat att det inte finns några vetenskapliga belägg för att genmanipulerade grödor skulle utgöra någon fara för vare sig miljö eller hälsa, frestas att avfärda alla invändningar som oseriöst­ struntprat.

Lovande forskningsprojekt

Med nya insikter och modern genteknik kan man uppnå mycket. GMO – Genetically Modified Organisms – eller GM-grödor, som de populärt kallas, kan komma att spela en viktig roll för jordens framtida försörjning. Med genmanipulation kan man få fram grödor som är resistenta mot sjukdomar och insektsangrepp, som är vitaminberikade, som ger mer bioenergi än de vi har idag och som uppvisar större tålighet mot till exempel torka.

Torbjörn Fagerström, tidigare professor i teoretisk ekologi vid Lunds universitet och prorektor vid Sveriges Lantbruksuniversitet SLU, beskrev i ett nummer av Dagens Nyheter förra året två lovande amerikanska forskningsprojekt – och gick samtidigt till angrepp på det motstånd som lagt sig som en forskningskvävande matta över besluts­fattade organ i främst Europa men även andra delar av världen.

En genmanipulerad tomat – i detta fall en som är fri från frön.

En genmanipulerad tomat – i detta fall en som är fri från frön.

Med stöd av Bill Gates

I det ena projektet vill man med genteknik förvandla ettåriga grödor som majs och vete till fleråriga. Härigenom skulle man få ett skyddande växttäcke året runt, minimera jorderosion och näringsläckage och spara mycket diesel­ genom att man slipper plöja varje år.

Det andra projektet heter BioCassava Plus och stöds av bland andra Melinda och Bill Gates. Här handlar det om att med genmanipulering få fram en ny kassavafrukt med så mycket protein, A-vitamin, E-vitamin, zink och järn att 500 gram ger hela dagsbehovet, vilket naturligtvis skulle vara av avgörande betydelse för de uppskattningsvis 250 miljoner människor söder om Sahara som har kassava som basnäring. Men med hjälp av vad Fagerström karaktäriserar som skrämselpropaganda stoppas utvecklingen upp både i Europa och i de fattigare områden där den nya tekniken skulle kunna få allra störst betydelse – och forskningen isoleras till USA, Indien och Kina.

Majsfält med genmanipulerad majs. Majsen är modifierad så att den står emot glyfosat, som finns i ogräsbekämpningsmedel, exempelvis Roundup. Ogräset dör, men majsen klarar sig.

Majsfält med genmanipulerad majs. Majsen är modifierad så att den står emot glyfosat, som finns i ogräsbekämpningsmedel, exempelvis Roundup. Ogräset dör, men majsen klarar sig.

Annan bild

Det är den ena bilden. Den andra kan dock inte ignoreras, även om grunderna för den kan tyckas vara bräckligare. Det finns frågetecken som ännu inte rätats ut. Greenpeace och företrädare för den internationella miljö­rörelsen, även med förgreningar till Sverige, fick nyligen den amerikanska biotech-jätten Monsanto att offentlig­göra uppgifter som kan tyda på att GM-grödor ger boskap skador på lever och njurar och detta redan efter tre månader.

Materialet granskades av franske forskaren Gilles-Eric Seralini vid universitetet i Caen och han formulerade sig efteråt i New Scientist:

– Det vi har är absolut inte bevis för giftighet, men tecken på giftighet. Jag är övertygad om att det inte är en akut giftsituation, men vem vågar slå fast att det inte finns en kronisk effekt?

Monsantos forskare hade enligt vad som uppges undersökt tre olika varianter av GM-majs, två med gener för Bt-protein som ger skydd mot skadeinsekter och en genetiskt modifierad för att bli resistent mot herbiciden glyfosat, som är en av de aktiva substanserna i många bekämpningsmedel. Alla tre varianterna odlas mycket i Amerika, medan en av dem är den enda GM-gröda som odlas i Europa, huvudsakligen i Spanien.

Dr Seralini slår fast att råttor som matats med GM-majs har ”statistiskt signifikativa” tecken på lever- och njurskador. Samtliga tre varianter kunde när råttorna ätit majsen i tre månader knytas till ovanliga koncentrationer av hormoner i blod och urin jämfört med råttorna i kontrollgruppen. Denna förhöjda hormonnivå antyder att njurar och lever inte arbetar som de ska. Honråttorna fick även förhöjda blodsockervärden och en höjning av triglycerider, som är fetter som lagras som fettdroppar i fettväv och utgör kroppens energireserv.

Okända konsekvenser

Gilles-Eric Seralini beskriver allt detta i International Journal of Microbiology och slår i analysen fast följande avseende de aktuella GM-grödorna:

– Dessa substanser har aldrig tidigare varit en integrerad del av vare sig människors eller djurs diet och därför är hälsokonsekvenserna för den som konsumerar dem, särskilt under en lång period, för närvarande okända.

Ett varningens finger, med andra ord. Men det tycks inte imponera på Monsanto, som svarar med att Seralini­ byggt alltsammans på felaktiga­ analytiska metoder. Monsanto forskar envist vidare, och motståndet fortsätter­ lika envist. Vem som till sist får rätt återstår att se – tyvärr lär svaret­ låta vänta på sig

FRÅGA ALLT OM VETENSKAP!

Fler nyheter

80 000 000

bakterier överförs under en tio sekunder lång kyss.

60 000

varmkorvar, eller i alla fall motsvarande mängd kasserade matrester, äter New Yorks ryggradslösa småkryp bara i området runt Broadway/West St. årligen upp.

Bra att veta om korallblekning

Koraller är känsliga för förändringar i temperatur och salthalt. Ett fenomen som fått mycket uppmärksamhet på senare år är korallblekning.

Dör elefanterna ut försvinner träden

Hotet om att vi i framtiden kanske inte kommer att ha några vilda elefanter kvar är inte bara sorgligt för safariresenärer och naturfilmsälskare. Framför allt kommer det att få allvarliga konsekvenser för ekosystemen där de stora djuren spelat en viktig roll. En studie i Proceedings of...

Linsens gåta avslöjad

Visheten kommer med åldern, sägs det, och det är nog tur med tanke på att armarna i mogen ålder sällan räcker till för att hålla en bok, en smartphone eller en tidning på rätt avstånd för att få in skärpan. Synproblemen beror på att elasticiteten i ögonlinsen minskar, så mycket...

Vi pratar med Staffan Davidsson

teknologie doktor vid Luleå tekniska universitet som har undersökt möjligheten till anpassningsbara bilar?

Vad är en anpassningsbar bil?– I min avhandling beskriver jag hur informationen i bilen kan anpassas efter förarens mentala arbetsbelastning, var bilen befinner sig, hur trafiken ser ut, förarens kunskap och ålder men faktiskt också efter förarens personlighet. Föraren kan behöva olika...

Träning är ­genvägen till hälsa

Varför blir vi friskare och minskar risken för välfärdssjukdomar om vi tränar regelbundet? En studie vid Karolinska Institutet visar att flitig konditionsträning resulterar i epigenetiska förändringar i musklerna. Epigenetik är enkelt uttryckt tillfälliga biokemiska förändringar i...

Bakterier skyddar ­hjärnan

En studie ledd från Karolinska institutet har påvisat att bakteriefloran i våra tarmar hjälper till att skydda hjärnan från skadliga ämnen i blodet. Genomsläppligheten i den så kallade blod-hjärnbarriären, som förhindrar att skadliga ämnen från blodet når hjärnan, minskade kraftigt...

Lamor lamslår hiv

Hittills har ingen lyckats ta fram något fungerande vaccin mot hiv. Men kanske kan studier av lamors immunförsvar öppna upp möjligheter för det. Till skillnad från de flesta andra däggdjur som producerar stora antikroppar tillverkas hos laman också en mindre form som lättare borde kunna...

Dna överlever rymdfärd

Kan dna fästas på en rymdraket, skjutas upp i rymden, vända tillbaka in genom jordens atmosfär och fortfarande vara funktionsdugligt?Ett experiment som gjordes på Esrange Space Center i Kiruna visar på det. Utanpå raketen TEXUS-49 fästes med hjälp av pipett dubbelsträngat dna. Till sin...

Pollen­säsongen är redan här

Redan i början av december förra året rapporterades om blommande hassel i Göteborg vilket är rekordtidigt och inga goda nyheter för pollenaller­giker som nu inte ens får ha vintern fredad från kliande ögon och nysningar. Och det är nog bara att vänja sig. Det här är sjätte året...

Nedräkning för isbjörnarna

År 2100 kan det, om den globala uppvärmningen inte bromsas, börja bli riktigt kritiskt för isbjörnarna. Enligt en studie i PLOS ONE förutspås en fjärdedel av världens isbjörnspopulation då vara svårt drabbade av habitatsförlust på grund av smältande havsisar.

10

mikrometer är den normala storleken för en levande cell.

Medelhavsdieten förlänger livet

Gång på gång har forskningen visat att den så kallade medel­havsdieten är bra för hälsan. Att tugga i sig mycket frukt och grönt, baljväxter, nötter, fullkornsprodukter, olivolja, äta måttligt av fisk, kött och kyckling samt hålla nere intaget av mättade fetter och ibland unna sig...

Musslor och maskar ger rena hav

Vi bör äta mer musslor, delvis för att de är nyttiga, men också för att det är ett hållbart livsmedel som inte bidrar till överfiskning. Och inte nog med att det är miljövänligt, enligt forskningsavhandling utförd av Per Bergström vid Göteborgs universitet kan musslor som odlats...

I gamens kista

Alla som någon gång sett ett naturprogram där gamar kalasar på något väldigt dött och ruttet vars stank nästan tränger genom tv-rutan har förmodligen ställt sig frågan: varför blir inte gamarna akut matförgiftade och dör?Och frågan kan kännas ännu mer befogad med tanke på att...

Möss och människor - en nervig skillnad

Djurförsök kan lära oss mycket, men kanske inte allt om våra hjärnor. Forskare vid bland annat Karolinska Institutet har upptäckt att gamla försök utförda­ på råttor och möss för att förstå den mänskliga hjärnans plasticitet, alltså dess förmåga att omformas efter de krav som...

Varmt i vattnet

Visst var det varmt i vattnet i somras. Och det var inte specifikt bara för Sverige. Vid University of Hawaii i Manoa konstateras det att världshavens ytvattenmedeltemperatur aldrig varit så hög sedan de systematiska mätningarna började. Anledningarna till de höga värdena tros vara den...

Så tämjde vi katten

För åtminstone 9 000 år sedan domesticerades katten, men exakt hur det gick till har ingen hittills kunnat beskriva. Ett internationellt forskarteam har nu i en studie i Proceedings of the National Academy of Science jämfört gener hos tama och vilda katter för att se vad som...

Cyborginsekter i räddningstjänsten

Tiden är knapp när det gäller att finna instängda människor i rasmassorna efter en katastrof. Räddningen kan bli kackerlackor, menar forskarna på North Carolina State University. Men det rör sig förstås inte om vilka kackerlackor som helst utan om cyborgkackerlackor som försedda med en...

Sidor