Bookmark and Share

Argumenten är många - för och emot:

KAN GENMANIPULERAD FÖDA GE SKADOR?

Genetisk modifiering av växter kan innebära stora vinster för mänskligheten.
Skördar som står emot insektsangrepp eller som ger mer vitaminer och bioenergi står på plussidan.
Problemet är att vi inte med säkerhet vet vilka riskerna är.

Genmanipulerade grödor blir allt vanligare. Men nya undersökningar pekar på att det finns risker. Frågan är hur stora de är.

Genmanipulerade grödor blir allt vanligare. Men nya undersökningar pekar på att det finns risker. Frågan är hur stora de är.

Växtförädling med genteknik är en omstridd process. Forskarna själva ser den inte sällan som en välsignelse­ för både miljö, resurshantering och försörjning. Motståndet från miljörörelsen är spritt till media och politiker och pekar på riskerna med att laborera alltför ivrigt med naturen. Risken för konsekvenser man inte önskat sig finns.

Sannolikt kan båda sidor med rätta­ plocka poäng, även om debatten har en tendens att få slagsida åt ena eller andra hållet. Motståndet målar gärna­ upp ett skräckscenario med vaga hänvisningar till att manipulation av det ”naturliga” i långa loppet alltid till sist straffar sig – medan forskarna, stödda på mantrat att det inte finns några vetenskapliga belägg för att genmanipulerade grödor skulle utgöra någon fara för vare sig miljö eller hälsa, frestas att avfärda alla invändningar som oseriöst­ struntprat.

Lovande forskningsprojekt

Med nya insikter och modern genteknik kan man uppnå mycket. GMO – Genetically Modified Organisms – eller GM-grödor, som de populärt kallas, kan komma att spela en viktig roll för jordens framtida försörjning. Med genmanipulation kan man få fram grödor som är resistenta mot sjukdomar och insektsangrepp, som är vitaminberikade, som ger mer bioenergi än de vi har idag och som uppvisar större tålighet mot till exempel torka.

Torbjörn Fagerström, tidigare professor i teoretisk ekologi vid Lunds universitet och prorektor vid Sveriges Lantbruksuniversitet SLU, beskrev i ett nummer av Dagens Nyheter förra året två lovande amerikanska forskningsprojekt – och gick samtidigt till angrepp på det motstånd som lagt sig som en forskningskvävande matta över besluts­fattade organ i främst Europa men även andra delar av världen.

En genmanipulerad tomat – i detta fall en som är fri från frön.

En genmanipulerad tomat – i detta fall en som är fri från frön.

Med stöd av Bill Gates

I det ena projektet vill man med genteknik förvandla ettåriga grödor som majs och vete till fleråriga. Härigenom skulle man få ett skyddande växttäcke året runt, minimera jorderosion och näringsläckage och spara mycket diesel­ genom att man slipper plöja varje år.

Det andra projektet heter BioCassava Plus och stöds av bland andra Melinda och Bill Gates. Här handlar det om att med genmanipulering få fram en ny kassavafrukt med så mycket protein, A-vitamin, E-vitamin, zink och järn att 500 gram ger hela dagsbehovet, vilket naturligtvis skulle vara av avgörande betydelse för de uppskattningsvis 250 miljoner människor söder om Sahara som har kassava som basnäring. Men med hjälp av vad Fagerström karaktäriserar som skrämselpropaganda stoppas utvecklingen upp både i Europa och i de fattigare områden där den nya tekniken skulle kunna få allra störst betydelse – och forskningen isoleras till USA, Indien och Kina.

Majsfält med genmanipulerad majs. Majsen är modifierad så att den står emot glyfosat, som finns i ogräsbekämpningsmedel, exempelvis Roundup. Ogräset dör, men majsen klarar sig.

Majsfält med genmanipulerad majs. Majsen är modifierad så att den står emot glyfosat, som finns i ogräsbekämpningsmedel, exempelvis Roundup. Ogräset dör, men majsen klarar sig.

Annan bild

Det är den ena bilden. Den andra kan dock inte ignoreras, även om grunderna för den kan tyckas vara bräckligare. Det finns frågetecken som ännu inte rätats ut. Greenpeace och företrädare för den internationella miljö­rörelsen, även med förgreningar till Sverige, fick nyligen den amerikanska biotech-jätten Monsanto att offentlig­göra uppgifter som kan tyda på att GM-grödor ger boskap skador på lever och njurar och detta redan efter tre månader.

Materialet granskades av franske forskaren Gilles-Eric Seralini vid universitetet i Caen och han formulerade sig efteråt i New Scientist:

– Det vi har är absolut inte bevis för giftighet, men tecken på giftighet. Jag är övertygad om att det inte är en akut giftsituation, men vem vågar slå fast att det inte finns en kronisk effekt?

Monsantos forskare hade enligt vad som uppges undersökt tre olika varianter av GM-majs, två med gener för Bt-protein som ger skydd mot skadeinsekter och en genetiskt modifierad för att bli resistent mot herbiciden glyfosat, som är en av de aktiva substanserna i många bekämpningsmedel. Alla tre varianterna odlas mycket i Amerika, medan en av dem är den enda GM-gröda som odlas i Europa, huvudsakligen i Spanien.

Dr Seralini slår fast att råttor som matats med GM-majs har ”statistiskt signifikativa” tecken på lever- och njurskador. Samtliga tre varianter kunde när råttorna ätit majsen i tre månader knytas till ovanliga koncentrationer av hormoner i blod och urin jämfört med råttorna i kontrollgruppen. Denna förhöjda hormonnivå antyder att njurar och lever inte arbetar som de ska. Honråttorna fick även förhöjda blodsockervärden och en höjning av triglycerider, som är fetter som lagras som fettdroppar i fettväv och utgör kroppens energireserv.

Okända konsekvenser

Gilles-Eric Seralini beskriver allt detta i International Journal of Microbiology och slår i analysen fast följande avseende de aktuella GM-grödorna:

– Dessa substanser har aldrig tidigare varit en integrerad del av vare sig människors eller djurs diet och därför är hälsokonsekvenserna för den som konsumerar dem, särskilt under en lång period, för närvarande okända.

Ett varningens finger, med andra ord. Men det tycks inte imponera på Monsanto, som svarar med att Seralini­ byggt alltsammans på felaktiga­ analytiska metoder. Monsanto forskar envist vidare, och motståndet fortsätter­ lika envist. Vem som till sist får rätt återstår att se – tyvärr lär svaret­ låta vänta på sig

FRÅGA ALLT OM VETENSKAP!

Fler nyheter

Iskall fisk

När geologer borrade sig ner genom ett 740 meter tjockt parti av Ross shelfis på Antarktis, som är världens största shelfis och har ungefär lika stor yta som Sverige, och skickade ner en videokamera för att studera botten såg man plötsligt en liten fisk pila förbi där nere. Eftersom...

Blommor mot minor

Det låter som en hippiegrej från 1960-talet; blommor mot minor. Fast det forskare vid Virginia Commonwealth University i USA har gjort är inte att strössla rosenblad över minfält utan att studera hur växter reagerar på nergrävda minor. När gifter från sprängmedel, som exempelvis trotyl...

Spring lagom

Att Sverige drabbats av löparfeber har väl knappast undgått någon. Motionsloppen är överfulla, cheferna kommer till jobbet i löpartajts och den som tänker att afterwork har med öl att göra är helt passé. Och ju mer och intensivare man tränar desto bättre och friskare blir man.Eller...

Vandrande kvist

En halvmeterlång vandrande pinne har upptäckts i Vietnams djungler av belgiska forskare. Phryganistria heusii yentuensis, som arten heter, är 32 centimeter lång, eller 54 centimeter lång med frambenen utsträckta. Jättepinnen är därmed världens näst största insekt efter ettan, Chans...

Osar son

Ringsvanslemurer spekulerar knappast i huruvida de gravida honorna väntar pojkar eller flickor. De vet redan. En studie i Biology Letters visar att honornas produktion av doftämnen kraftigt förändras när de blir gravida. Den mysklika lukten blir då mindre varierad och består av färre och...

Arseniktålighet

Att utveckla motståndskraft mot ett så giftigt ämne som arsenik är möjligt, visar ny forskning från Karolinska Institutet och Uppsala universitet. Vissa argentinska ursprungsbefolkningar i Anderna har en speciell gen som förändrar ämnesomsättningen och ger dem skydd mot det mycket...

Testosteron - lokalsinnets hormon?

I en radiointervju med en av Nobelpristagarna i början av oktober 2014 nämner denne ett hormon som de tror har betydelse för lokalsinnet. ­Vilket är hormonet?

Så stor är effekten hos kameleontens tunga

41 000 watt per kg muskler är effekten med vilken kameleonten Bradypodion thamnobates slungar ut sin tunga.

Är vi gjorda av stjärnstoft?

Jag förstår inte riktigt vad som menas med uttrycket att vi alla är gjorda av stjärnstoft och jag undrar vilken sanning som ligger i detta uttryck?

Äldsta sjöhästen

Den äldsta bekräftade åldern hos en sjöhäst i vilt tillstånd är fem och ett halvt år. I fångenskap kan de leva betydligt längre.

Fick bajs - blev fet

En 32-årig kvinna som alltid varit normalviktig blev plötsligt fet efter att ha tagit emot en avföringstransplantation från sin friska men överviktiga dotter, enligt en artikel i Open Forum Infection Diseases. Det här stöder teorin om att tarmfloran har betydelse för vår...

Hajar sent

Först när vithajshanen är runt 26 år blir han könsmogen och honan först vid runt 33 års ålder, visar en studie i Marine and Freshwater Research. Det är betydligt senare än vad som tidigare antagits. Däremot kan hajarna leva i 70 år eller mer.

Gaddad isman

Hela 61 tatueringar har det visat sig att den 5 300 år gamla ismannen Ötzi har, efter att forskare studerat kroppen med en ny form av ljusteknik. Tatueringarna, som väl kan kallas tribal, är utspridda över kroppen och en del tros ha varit en sorts stenåldersakupunktur. Många av...

Haja familjeplaneringen

Oplanerad graviditet är knappast något som den lilla brunbandade bambuhajen behöver bry sig om. Tvärtom. En hajhona, hemmahörande vid Steinhart Aquarium i San Fransisco i USA sköt upp befruktningen av sina ägg i hela fyra år efter det att hon parat sig. Biologerna vid akvariet hade länge...

Antisocial medicin

Mikrobiologer håller på att utveckla mediciner som ska få mottagarna att sluta samarbeta och upphöra med att kommunicera med varandra, vilket kan tyckas vara ett steg bakåt i läkemedelsutvecklingen. Men mottagarna är i det här fallet bakterier och syftet är att utveckla alternativ till...

Gorillor smittade oss med hiv

Hiv har sitt ursprung hos apor, det har forskarna ganska länge ansett. Nu visar en ny studie i Proceedings of the National Academy of Sciences att två av de fyra subtyper av Hiv 1, den mest smittsamma varianten av viruset, härstammar från gorillor. Forskarna har jämfört de kända...

Växter klarar massutdöenden bättre än djur

Minst fem gånger under jordens historia har dramatiska skeenden orsakat massutdöenden som förutom att svepa bort en massa livsformer också har bäddat för utvecklingen av nya. Det senaste massutdöendet ägde rum för 66 miljoner år sedan när en jätteasteroid slog ned utanför Mexiko med...

Så många meter är jordens diameter

12 756 000 är jordens diameter vid ekvatorn räknat i meter.

Hej och sniff

Varför skakar vi människor hand när vi hälsar på varandra? Enligt en studie i ILife kan den uråldriga seden uppstått av precis samma anledning som hundar sniffar varandra därbak när de möts – nämligen för att utbyta ­doftsignaler. Medvetet eller omedvetet luktade försökspersoner...

Varför svullnar ögonen av gråt?

Varför ser man ut som Kermit med svullna ögonlock när man gråtit?

Sidor