Bookmark and Share

Argumenten är många - för och emot:

KAN GENMANIPULERAD FÖDA GE SKADOR?

Genetisk modifiering av växter kan innebära stora vinster för mänskligheten.
Skördar som står emot insektsangrepp eller som ger mer vitaminer och bioenergi står på plussidan.
Problemet är att vi inte med säkerhet vet vilka riskerna är.

Genmanipulerade grödor blir allt vanligare. Men nya undersökningar pekar på att det finns risker. Frågan är hur stora de är.

Genmanipulerade grödor blir allt vanligare. Men nya undersökningar pekar på att det finns risker. Frågan är hur stora de är.

Växtförädling med genteknik är en omstridd process. Forskarna själva ser den inte sällan som en välsignelse­ för både miljö, resurshantering och försörjning. Motståndet från miljörörelsen är spritt till media och politiker och pekar på riskerna med att laborera alltför ivrigt med naturen. Risken för konsekvenser man inte önskat sig finns.

Sannolikt kan båda sidor med rätta­ plocka poäng, även om debatten har en tendens att få slagsida åt ena eller andra hållet. Motståndet målar gärna­ upp ett skräckscenario med vaga hänvisningar till att manipulation av det ”naturliga” i långa loppet alltid till sist straffar sig – medan forskarna, stödda på mantrat att det inte finns några vetenskapliga belägg för att genmanipulerade grödor skulle utgöra någon fara för vare sig miljö eller hälsa, frestas att avfärda alla invändningar som oseriöst­ struntprat.

Lovande forskningsprojekt

Med nya insikter och modern genteknik kan man uppnå mycket. GMO – Genetically Modified Organisms – eller GM-grödor, som de populärt kallas, kan komma att spela en viktig roll för jordens framtida försörjning. Med genmanipulation kan man få fram grödor som är resistenta mot sjukdomar och insektsangrepp, som är vitaminberikade, som ger mer bioenergi än de vi har idag och som uppvisar större tålighet mot till exempel torka.

Torbjörn Fagerström, tidigare professor i teoretisk ekologi vid Lunds universitet och prorektor vid Sveriges Lantbruksuniversitet SLU, beskrev i ett nummer av Dagens Nyheter förra året två lovande amerikanska forskningsprojekt – och gick samtidigt till angrepp på det motstånd som lagt sig som en forskningskvävande matta över besluts­fattade organ i främst Europa men även andra delar av världen.

En genmanipulerad tomat – i detta fall en som är fri från frön.

En genmanipulerad tomat – i detta fall en som är fri från frön.

Med stöd av Bill Gates

I det ena projektet vill man med genteknik förvandla ettåriga grödor som majs och vete till fleråriga. Härigenom skulle man få ett skyddande växttäcke året runt, minimera jorderosion och näringsläckage och spara mycket diesel­ genom att man slipper plöja varje år.

Det andra projektet heter BioCassava Plus och stöds av bland andra Melinda och Bill Gates. Här handlar det om att med genmanipulering få fram en ny kassavafrukt med så mycket protein, A-vitamin, E-vitamin, zink och järn att 500 gram ger hela dagsbehovet, vilket naturligtvis skulle vara av avgörande betydelse för de uppskattningsvis 250 miljoner människor söder om Sahara som har kassava som basnäring. Men med hjälp av vad Fagerström karaktäriserar som skrämselpropaganda stoppas utvecklingen upp både i Europa och i de fattigare områden där den nya tekniken skulle kunna få allra störst betydelse – och forskningen isoleras till USA, Indien och Kina.

Majsfält med genmanipulerad majs. Majsen är modifierad så att den står emot glyfosat, som finns i ogräsbekämpningsmedel, exempelvis Roundup. Ogräset dör, men majsen klarar sig.

Majsfält med genmanipulerad majs. Majsen är modifierad så att den står emot glyfosat, som finns i ogräsbekämpningsmedel, exempelvis Roundup. Ogräset dör, men majsen klarar sig.

Annan bild

Det är den ena bilden. Den andra kan dock inte ignoreras, även om grunderna för den kan tyckas vara bräckligare. Det finns frågetecken som ännu inte rätats ut. Greenpeace och företrädare för den internationella miljö­rörelsen, även med förgreningar till Sverige, fick nyligen den amerikanska biotech-jätten Monsanto att offentlig­göra uppgifter som kan tyda på att GM-grödor ger boskap skador på lever och njurar och detta redan efter tre månader.

Materialet granskades av franske forskaren Gilles-Eric Seralini vid universitetet i Caen och han formulerade sig efteråt i New Scientist:

– Det vi har är absolut inte bevis för giftighet, men tecken på giftighet. Jag är övertygad om att det inte är en akut giftsituation, men vem vågar slå fast att det inte finns en kronisk effekt?

Monsantos forskare hade enligt vad som uppges undersökt tre olika varianter av GM-majs, två med gener för Bt-protein som ger skydd mot skadeinsekter och en genetiskt modifierad för att bli resistent mot herbiciden glyfosat, som är en av de aktiva substanserna i många bekämpningsmedel. Alla tre varianterna odlas mycket i Amerika, medan en av dem är den enda GM-gröda som odlas i Europa, huvudsakligen i Spanien.

Dr Seralini slår fast att råttor som matats med GM-majs har ”statistiskt signifikativa” tecken på lever- och njurskador. Samtliga tre varianter kunde när råttorna ätit majsen i tre månader knytas till ovanliga koncentrationer av hormoner i blod och urin jämfört med råttorna i kontrollgruppen. Denna förhöjda hormonnivå antyder att njurar och lever inte arbetar som de ska. Honråttorna fick även förhöjda blodsockervärden och en höjning av triglycerider, som är fetter som lagras som fettdroppar i fettväv och utgör kroppens energireserv.

Okända konsekvenser

Gilles-Eric Seralini beskriver allt detta i International Journal of Microbiology och slår i analysen fast följande avseende de aktuella GM-grödorna:

– Dessa substanser har aldrig tidigare varit en integrerad del av vare sig människors eller djurs diet och därför är hälsokonsekvenserna för den som konsumerar dem, särskilt under en lång period, för närvarande okända.

Ett varningens finger, med andra ord. Men det tycks inte imponera på Monsanto, som svarar med att Seralini­ byggt alltsammans på felaktiga­ analytiska metoder. Monsanto forskar envist vidare, och motståndet fortsätter­ lika envist. Vem som till sist får rätt återstår att se – tyvärr lär svaret­ låta vänta på sig

FRÅGA ALLT OM VETENSKAP!

Fler nyheter

Flygande dödspatrull­

Medelhavsfruktflugan (Caratitis capitata) är ett stort problem för fruktodlare runt om i världen. I Proceedings of the Royal Society B. presenteras nu en ny miljövänlig metod att bekämpa skadeinsekterna. Genom att släppa ut genmodifierade flughanar som endast kan producera söner kollapsar...

Bakteriell biokirurgi mot cancer

Bakteriell biokirurgi kan bli en framtida behandling mot cancer där strålbehandling och cellgifter gått bet, enligt en studie i Science Translational Medicine. Metoden innebär att bakterier injiceras direkt in i tumören. I studien har en genetiskt modifierad variant av Clostridium novyi...

Alger i tankarna

Får forskare vid Göteborgs universitet och Chalmers som de vill kan din bil komma att drivas av algolja i framtiden. Detta biobränsle baseras på en ny typ av alg som trivs och växer dygnet runt i vårt nordliga klimat. Den tar precis som alla växter upp koldioxid, så nettoutsläppet är...

Skorpionen

- en mästerarkitekt

För att undkomma dagens stekande ökenhetta söker skorpionen Scorpio maurus palmatus skydd i sin underjordiska håla. Forskare från Ben-Gurion University of the Negev i Israel har nu tagit reda på hur dessa hålor är konstruerade genom att först fånga in dess gifttaggsbestyckade invånare...

Vi pratar med Angelica Brandelius

forskare vid Lunds universitet, som studerat förkylningens eventuella ”startnyckel”.

Vad har ni funnit?– Vi har sett att ytceller i luftvägarna hos patienter med de kroniska inflammatoriska luftvägssjukdomarna astma och KOL, producerar större mängder av signaleringsproteinet thymic stromal lymphopoietin, TSLP, när de infekteras med förkylningsvirus än vad friska personers...

Mördarsnigeln är inte spanjor

Trädgårdsodlarnas mardröm, den spanska skogssnigeln eller mördarsnigeln, är inte alls spansk enligt tyska forskare. De kunde inte hitta ett enda exemplar av den slemmiga storätaren i dess påstådda hemland. Istället härleddes dess ursprung till Centraleuropa. Sniglarnas dna avslöjade...

Rekordruvare

I hela fyra och ett halvt år pysslade en djuphavslevande bläckfiskhona av arten Graneledone boreopacifica om sina ägg innan de slutligen kläcktes. Det är rekord i djurvärlden – i alla fall känner forskarna inte till någon annan art som ruvar sina ägg längre.

Bra att veta om diabetes typ 2

Diabetes typ 2 beror på arv och livsstil. 80-90 procent av all diabetes utgörs av typ 2 och 382 miljoner männi­skor i världen är drabbade.Riskfaktorer är övervikt, högt blodtryck, rökning, stillasittande och stress. Sjukdomen utvecklas sedan kroppens celler blivit mindre känsliga för...

Tonkraft

Visst kan musik ge oss krafter och mer energi, visar ett forskarteam i Social­ Psychological and Personality Science. Det spelar ingen roll vad som sjungs i låten, men däremot bör basen skruvas upp.

Tidigare algblomning i Östersjön

Jämfört med för 35 år sedan kommer algblomningen i Östersjön under sommaren i genomsnitt nästan tre veckor tidigare och de har också blivit kraftigare, enligt en studie i Biogeosciences där forskare från Stockholms universitet deltagit. Klimatförändringarna tros vara orsaken till att...

Guldfiskminnet inte så kort

Att fiskar inte skulle minnas mer än 30 sekunder tillbaka i tiden är en gammal myt som kommit på skam tack vare kanadensiska forskare. I studier på malawiciklidarten Labidochromis caeruleus, som liksom alla andra ciklider har rykte om sig att vara smarta, visade det sig att fisken hade...

Mindre testosteron fick samhället att blomstra

Vår art Homo sapiens uppträdde på jorden för cirka 200 000 år sedan. Men det skulle dröja hela 150 000 år tills vi började skapa grottmålningar och att avancerade redskap blev vanliga. En studie i Current Anthropology hävdar att denna kreativitet sammanföll med att testosteronhalten...

Hjälpsamma luftvägs­bakterier

Haemophilus influenza orsakar öroninflammation, besvärliga luftvägsinfektioner och hjärnhinneinflammation. Bland annat. Forskare vid Lunds universitet har nu upptäckt hur dessa bakterier genom ett särskilt protein kan hjälpa varandra att få i sig livsnödvändigt järn och därmed öka...

Utdöd människoart gav tibetaner höjdargen

Tibetaner kan tacka sina förfäder för att de umgicks intimt med den sedan 40 000 – 50 000 år utdöda denisovamänniskan. Genom uppblandningen fick de nämligen en variant av EPAS1-genen som inte finns hos några andra idag levande människor, rapporteras i Nature. Genen gör att de kunnat...

Åderförfettning inget nytt påfund

Åderförfettning, eller åderförkalkning som det kallades förr i tiden, skylls allt som oftast på vår moderna och bekväma livsstil. Rökning, stillasittande, fet och sockerrik mat och övervikt är välkända riskfaktorer.Men forskare som ingående studerat forna civilisationers människor...

Obefintlig smittorisk

Kan man få aids eller hiv från fästingar?

Formseende

Jag undrar om det är sant att de som fått syn, men som inte har kunnat se från födseln, inte kan se skillnad på enkla former som rektanglar, cirklar eller trianglar?

Hotdetektering i fågelvärlden

Jag undrar om duvor med hjälp av luktsinnet kan upptäcka rovfåglar eller andra fiender? Trots deras goda synfält känns det något riskabelt att enbart förlita sig på synen.

Kalhyggen får fisken att svälta

En sjös ekosystem är beroende av att den omgivande skogen mår bra. Kalhyggen, skogsbränder och gruvdrift kan resultera i att flödet av näringsrika ämnen från skogen ner i sjön minskar eller kanske helt upphör. I Nature Communications beskrivs hur detta påverkat de nordamerikanska...

Istid inget för pingviner

Visst borde väl alla pingviner ha stortrivts under den senaste istiden? Nej – säger en studie i Scien­tific Reports som genom dna-analyser kartlagt pingvinförekomsten under de senaste 30 000 åren – det gjorde de inte alls.Antarktis var alldeles för isigt och det var först när klimatet...

Sidor