Bookmark and Share

Argumenten är många - för och emot:

KAN GENMANIPULERAD FÖDA GE SKADOR?

Genetisk modifiering av växter kan innebära stora vinster för mänskligheten.
Skördar som står emot insektsangrepp eller som ger mer vitaminer och bioenergi står på plussidan.
Problemet är att vi inte med säkerhet vet vilka riskerna är.

Genmanipulerade grödor blir allt vanligare. Men nya undersökningar pekar på att det finns risker. Frågan är hur stora de är.

Genmanipulerade grödor blir allt vanligare. Men nya undersökningar pekar på att det finns risker. Frågan är hur stora de är.

Växtförädling med genteknik är en omstridd process. Forskarna själva ser den inte sällan som en välsignelse­ för både miljö, resurshantering och försörjning. Motståndet från miljörörelsen är spritt till media och politiker och pekar på riskerna med att laborera alltför ivrigt med naturen. Risken för konsekvenser man inte önskat sig finns.

Sannolikt kan båda sidor med rätta­ plocka poäng, även om debatten har en tendens att få slagsida åt ena eller andra hållet. Motståndet målar gärna­ upp ett skräckscenario med vaga hänvisningar till att manipulation av det ”naturliga” i långa loppet alltid till sist straffar sig – medan forskarna, stödda på mantrat att det inte finns några vetenskapliga belägg för att genmanipulerade grödor skulle utgöra någon fara för vare sig miljö eller hälsa, frestas att avfärda alla invändningar som oseriöst­ struntprat.

Lovande forskningsprojekt

Med nya insikter och modern genteknik kan man uppnå mycket. GMO – Genetically Modified Organisms – eller GM-grödor, som de populärt kallas, kan komma att spela en viktig roll för jordens framtida försörjning. Med genmanipulation kan man få fram grödor som är resistenta mot sjukdomar och insektsangrepp, som är vitaminberikade, som ger mer bioenergi än de vi har idag och som uppvisar större tålighet mot till exempel torka.

Torbjörn Fagerström, tidigare professor i teoretisk ekologi vid Lunds universitet och prorektor vid Sveriges Lantbruksuniversitet SLU, beskrev i ett nummer av Dagens Nyheter förra året två lovande amerikanska forskningsprojekt – och gick samtidigt till angrepp på det motstånd som lagt sig som en forskningskvävande matta över besluts­fattade organ i främst Europa men även andra delar av världen.

En genmanipulerad tomat – i detta fall en som är fri från frön.

En genmanipulerad tomat – i detta fall en som är fri från frön.

Med stöd av Bill Gates

I det ena projektet vill man med genteknik förvandla ettåriga grödor som majs och vete till fleråriga. Härigenom skulle man få ett skyddande växttäcke året runt, minimera jorderosion och näringsläckage och spara mycket diesel­ genom att man slipper plöja varje år.

Det andra projektet heter BioCassava Plus och stöds av bland andra Melinda och Bill Gates. Här handlar det om att med genmanipulering få fram en ny kassavafrukt med så mycket protein, A-vitamin, E-vitamin, zink och järn att 500 gram ger hela dagsbehovet, vilket naturligtvis skulle vara av avgörande betydelse för de uppskattningsvis 250 miljoner människor söder om Sahara som har kassava som basnäring. Men med hjälp av vad Fagerström karaktäriserar som skrämselpropaganda stoppas utvecklingen upp både i Europa och i de fattigare områden där den nya tekniken skulle kunna få allra störst betydelse – och forskningen isoleras till USA, Indien och Kina.

Majsfält med genmanipulerad majs. Majsen är modifierad så att den står emot glyfosat, som finns i ogräsbekämpningsmedel, exempelvis Roundup. Ogräset dör, men majsen klarar sig.

Majsfält med genmanipulerad majs. Majsen är modifierad så att den står emot glyfosat, som finns i ogräsbekämpningsmedel, exempelvis Roundup. Ogräset dör, men majsen klarar sig.

Annan bild

Det är den ena bilden. Den andra kan dock inte ignoreras, även om grunderna för den kan tyckas vara bräckligare. Det finns frågetecken som ännu inte rätats ut. Greenpeace och företrädare för den internationella miljö­rörelsen, även med förgreningar till Sverige, fick nyligen den amerikanska biotech-jätten Monsanto att offentlig­göra uppgifter som kan tyda på att GM-grödor ger boskap skador på lever och njurar och detta redan efter tre månader.

Materialet granskades av franske forskaren Gilles-Eric Seralini vid universitetet i Caen och han formulerade sig efteråt i New Scientist:

– Det vi har är absolut inte bevis för giftighet, men tecken på giftighet. Jag är övertygad om att det inte är en akut giftsituation, men vem vågar slå fast att det inte finns en kronisk effekt?

Monsantos forskare hade enligt vad som uppges undersökt tre olika varianter av GM-majs, två med gener för Bt-protein som ger skydd mot skadeinsekter och en genetiskt modifierad för att bli resistent mot herbiciden glyfosat, som är en av de aktiva substanserna i många bekämpningsmedel. Alla tre varianterna odlas mycket i Amerika, medan en av dem är den enda GM-gröda som odlas i Europa, huvudsakligen i Spanien.

Dr Seralini slår fast att råttor som matats med GM-majs har ”statistiskt signifikativa” tecken på lever- och njurskador. Samtliga tre varianter kunde när råttorna ätit majsen i tre månader knytas till ovanliga koncentrationer av hormoner i blod och urin jämfört med råttorna i kontrollgruppen. Denna förhöjda hormonnivå antyder att njurar och lever inte arbetar som de ska. Honråttorna fick även förhöjda blodsockervärden och en höjning av triglycerider, som är fetter som lagras som fettdroppar i fettväv och utgör kroppens energireserv.

Okända konsekvenser

Gilles-Eric Seralini beskriver allt detta i International Journal of Microbiology och slår i analysen fast följande avseende de aktuella GM-grödorna:

– Dessa substanser har aldrig tidigare varit en integrerad del av vare sig människors eller djurs diet och därför är hälsokonsekvenserna för den som konsumerar dem, särskilt under en lång period, för närvarande okända.

Ett varningens finger, med andra ord. Men det tycks inte imponera på Monsanto, som svarar med att Seralini­ byggt alltsammans på felaktiga­ analytiska metoder. Monsanto forskar envist vidare, och motståndet fortsätter­ lika envist. Vem som till sist får rätt återstår att se – tyvärr lär svaret­ låta vänta på sig

FRÅGA ALLT OM VETENSKAP!

Fler nyheter

Därför får vi cancer av kött

En saftig biff må ge oss en del viktiga näringsämnen som järn och vitaminet B12, men flitigt köttätande är också förenat med en ökad risk att drabbas av cancer. En teori som funnits är att det beror på en sockermolekyl, Neu5Gc, som finns i de flesta däggdjur men inte i...

Universella barnskrik

Att bilder på små skrikande sälungar kan få vuxna människor att gråta framför tv:n och skänka miljoner till djurskyddsorganisationer är inget nytt. Men kanske ligger förklaringen till vår empati djupare än vad man kan tro. Det är inte bara de fluffiga små kutarnas yttre som väcker...

Andas under vatten

Det låter som en Disneyfilm: I framtiden skulle dykare kunna slippa sina tuber och istället andas under vattnet med hjälp av ett syreabsorberande material som drar syre ur vattnet. Det är i alla fall inte omöjligt, enligt forskaren Christine McKenzie vid Syddansk Universitet, som tillsammans...

Vem var Karl von Frisch?

Zoologen och etologen Karl von Frisch föddes 1886 i Österrike och studerade framför allt binas beteende. Genom att träna bin att äta från en konstgjord källa lyckades han bevisa att de kan skilja mellan olika dofter, smaker och färger.Han visade också att bina kommunicerar med varandra...

Fridlysta koraller

Finns det några koraller som är fridlysta i Atlanten?

Bra att veta om antropocen

Flera forskare anser att vi nu gått in i en ny tidsepok – antropocen. Människans aktivitet har förändrat klimatet, miljön och ekosystemen så mycket att vi till och med påverkat vår planets geologi genom att skapa nya lagerföljder som framtidens geologer kan studera.Det var...

Myggvirvel

När den portugisiska fotografen Ana Filipa Scarpa var ute på jobb söder om Lissabon såg hon en mörk virvelvind komma farande mot henne över fälten. Snart visade det sig att den mörka hotfulla virveln inte bara bestod av luft utan var levande… Enorma mängder med mygg hade förts med av...

Invärtes arkeologi

När polska arkeologer grävde ut en enorm gravplats i Gdansk som använts från 900- till 1800-talet hittade man en liten avlång annorlunda sten mitt bland alla skelett. Efter analys visade sig den knappt fyra centimeter långa stenen vara en blåssten, alltså en sten eller klump av mineraler...

600

Elektriska ålar kan utsätta sitt byte för elchocker med en spänning på upp till 600 volt.

Hög på tryffel

Att gourmeter och grisar är så besatta av den lilla fula tryffelsvampen kan till viss del bero på att den innehåller ett cannabisliknande ämne. Den italienske forskaren Mauro Maccarrone vid Roms Campus Bio-Medico-universitet har funnit att den svarta tryffeln Tuber melanosporum, eller...

Unik spett

För första gången på 20 år har en mellanspett, Dendrocopos medius, skådats i Sverige. Platsen var Lummelunds­bruk norr om Visby och fyndet som snabbt döptes till Mellan(dags)spetten eftersom det gjordes den 28 ­december orsakade­ stort pådrag bland ­landets ­ornitologer. Arten har...

Störda snytbaggar

Varje år orsakar snytbaggarnas gnagande på barrplantor skador för hundratals miljoner kronor.Nu har forskare vid SLU kommit på ett sätt att minska skadorna genom att störa de små snyltarnas måltidsvanor. Med hjälp av videoövervakning visade det sig att snytbaggarna äter fyra till fem...

Osmarta kläder

För att slippa svettlukt används i en del så kallade smarta kläder antibakteriella beläggningar av silvernanopartiklar, något som visat sig vara farligt för miljön. Nu visar studier vid Lunds universitet att silverjoner som frisätts från nanopartiklarna även kan skada de stamceller i...

Välstoppad valross

Om man är taxidermist är det bra att känna till hur det döda djuret såg ut som levande innan man börjar montera skinnet. Det visste inte den engelsman som år 1886 fick i uppdrag att stoppa upp ett skinn av en valross som jägaren och upptäcktsresanden James Henry Hubbard hade skjutit i...

Fårskalle - sa geten

Det är inte bara turister som blir blåsta när de spelar bägarspelet, det klassiska gatuspelet där man ska gissa under vilken av tre koppar en kula befinner sig. När den tyske biologen Jan Langbein vid Leibnizinstitutet i Dummerstorf och en kollega utsatte ett får och en get för en enklare...

Sura räkor smakar illa

Förutom att värma upp planeten försurar koldioxid också våra hav. Forskare från bland annat Göteborgs universitet har i försök med räkor som odlats i dagens vatten och i en sur vattenmiljö som ska efterlikna framtidens hav upptäckt att havsförsurningen inte bara gör att fler räkor...

Den degenererade hästen

Genetiskt var det inte särskilt lyckosamt för hästen när den för 5 500 år sedan tämjdes av människan. En kartläggning i PNAS av arvsanlagen hos nutida hästar och två hästar som levde i Ryssland för cirka 43 000 år respektive 16 000 år sedan visar att vildhästarna hade en...

Hoatzin - den stinkande urtidsfågeln

Det andra namnet på hoatzin, stinkfågel, säger en del om dess främsta kännetecken – lukten. Men den är egendomlig också på andra sätt. Med sina klor på vingarna påminner den om urfågeln ­Archaeopteryx, dinosauriernas nära släkting. Flygförmågan är sådär och unga fåglar föredrar att simma i skydd istället för att flyga.
Och likt kor kan den äta växtdelar som inte låter sig brytas ned så lätt. Till och med giftiga växter.

Miljön ­formar immun­försvaret

Att människors immunförsvar skiljer sig åt har mindre med arv än med miljö att göra, har forskare vid bland annat Karolinska Institutet kunnat visa i en studie. Analyser av blod från 210 friska tvillingar visade att även de som är mest genetiskt lika skiljer sig åt när det kommer till...

10,9 miljarder

Så många invånare beräknar FN att jorden har år 2100. Det är 2,5 miljarder fler än deras senaste uppskattning. Orsaken är främst att födelsetalen i Afrika ökar, samt att spädbarnsdödligheten och dödstalen minskar snabbare än väntat, delvis på grund av bättre behandlingar mot...

Sidor