Bookmark and Share

Argumenten är många - för och emot:

KAN GENMANIPULERAD FÖDA GE SKADOR?

Genetisk modifiering av växter kan innebära stora vinster för mänskligheten.
Skördar som står emot insektsangrepp eller som ger mer vitaminer och bioenergi står på plussidan.
Problemet är att vi inte med säkerhet vet vilka riskerna är.

Genmanipulerade grödor blir allt vanligare. Men nya undersökningar pekar på att det finns risker. Frågan är hur stora de är.

Genmanipulerade grödor blir allt vanligare. Men nya undersökningar pekar på att det finns risker. Frågan är hur stora de är.

Växtförädling med genteknik är en omstridd process. Forskarna själva ser den inte sällan som en välsignelse­ för både miljö, resurshantering och försörjning. Motståndet från miljörörelsen är spritt till media och politiker och pekar på riskerna med att laborera alltför ivrigt med naturen. Risken för konsekvenser man inte önskat sig finns.

Sannolikt kan båda sidor med rätta­ plocka poäng, även om debatten har en tendens att få slagsida åt ena eller andra hållet. Motståndet målar gärna­ upp ett skräckscenario med vaga hänvisningar till att manipulation av det ”naturliga” i långa loppet alltid till sist straffar sig – medan forskarna, stödda på mantrat att det inte finns några vetenskapliga belägg för att genmanipulerade grödor skulle utgöra någon fara för vare sig miljö eller hälsa, frestas att avfärda alla invändningar som oseriöst­ struntprat.

Lovande forskningsprojekt

Med nya insikter och modern genteknik kan man uppnå mycket. GMO – Genetically Modified Organisms – eller GM-grödor, som de populärt kallas, kan komma att spela en viktig roll för jordens framtida försörjning. Med genmanipulation kan man få fram grödor som är resistenta mot sjukdomar och insektsangrepp, som är vitaminberikade, som ger mer bioenergi än de vi har idag och som uppvisar större tålighet mot till exempel torka.

Torbjörn Fagerström, tidigare professor i teoretisk ekologi vid Lunds universitet och prorektor vid Sveriges Lantbruksuniversitet SLU, beskrev i ett nummer av Dagens Nyheter förra året två lovande amerikanska forskningsprojekt – och gick samtidigt till angrepp på det motstånd som lagt sig som en forskningskvävande matta över besluts­fattade organ i främst Europa men även andra delar av världen.

En genmanipulerad tomat – i detta fall en som är fri från frön.

En genmanipulerad tomat – i detta fall en som är fri från frön.

Med stöd av Bill Gates

I det ena projektet vill man med genteknik förvandla ettåriga grödor som majs och vete till fleråriga. Härigenom skulle man få ett skyddande växttäcke året runt, minimera jorderosion och näringsläckage och spara mycket diesel­ genom att man slipper plöja varje år.

Det andra projektet heter BioCassava Plus och stöds av bland andra Melinda och Bill Gates. Här handlar det om att med genmanipulering få fram en ny kassavafrukt med så mycket protein, A-vitamin, E-vitamin, zink och järn att 500 gram ger hela dagsbehovet, vilket naturligtvis skulle vara av avgörande betydelse för de uppskattningsvis 250 miljoner människor söder om Sahara som har kassava som basnäring. Men med hjälp av vad Fagerström karaktäriserar som skrämselpropaganda stoppas utvecklingen upp både i Europa och i de fattigare områden där den nya tekniken skulle kunna få allra störst betydelse – och forskningen isoleras till USA, Indien och Kina.

Majsfält med genmanipulerad majs. Majsen är modifierad så att den står emot glyfosat, som finns i ogräsbekämpningsmedel, exempelvis Roundup. Ogräset dör, men majsen klarar sig.

Majsfält med genmanipulerad majs. Majsen är modifierad så att den står emot glyfosat, som finns i ogräsbekämpningsmedel, exempelvis Roundup. Ogräset dör, men majsen klarar sig.

Annan bild

Det är den ena bilden. Den andra kan dock inte ignoreras, även om grunderna för den kan tyckas vara bräckligare. Det finns frågetecken som ännu inte rätats ut. Greenpeace och företrädare för den internationella miljö­rörelsen, även med förgreningar till Sverige, fick nyligen den amerikanska biotech-jätten Monsanto att offentlig­göra uppgifter som kan tyda på att GM-grödor ger boskap skador på lever och njurar och detta redan efter tre månader.

Materialet granskades av franske forskaren Gilles-Eric Seralini vid universitetet i Caen och han formulerade sig efteråt i New Scientist:

– Det vi har är absolut inte bevis för giftighet, men tecken på giftighet. Jag är övertygad om att det inte är en akut giftsituation, men vem vågar slå fast att det inte finns en kronisk effekt?

Monsantos forskare hade enligt vad som uppges undersökt tre olika varianter av GM-majs, två med gener för Bt-protein som ger skydd mot skadeinsekter och en genetiskt modifierad för att bli resistent mot herbiciden glyfosat, som är en av de aktiva substanserna i många bekämpningsmedel. Alla tre varianterna odlas mycket i Amerika, medan en av dem är den enda GM-gröda som odlas i Europa, huvudsakligen i Spanien.

Dr Seralini slår fast att råttor som matats med GM-majs har ”statistiskt signifikativa” tecken på lever- och njurskador. Samtliga tre varianter kunde när råttorna ätit majsen i tre månader knytas till ovanliga koncentrationer av hormoner i blod och urin jämfört med råttorna i kontrollgruppen. Denna förhöjda hormonnivå antyder att njurar och lever inte arbetar som de ska. Honråttorna fick även förhöjda blodsockervärden och en höjning av triglycerider, som är fetter som lagras som fettdroppar i fettväv och utgör kroppens energireserv.

Okända konsekvenser

Gilles-Eric Seralini beskriver allt detta i International Journal of Microbiology och slår i analysen fast följande avseende de aktuella GM-grödorna:

– Dessa substanser har aldrig tidigare varit en integrerad del av vare sig människors eller djurs diet och därför är hälsokonsekvenserna för den som konsumerar dem, särskilt under en lång period, för närvarande okända.

Ett varningens finger, med andra ord. Men det tycks inte imponera på Monsanto, som svarar med att Seralini­ byggt alltsammans på felaktiga­ analytiska metoder. Monsanto forskar envist vidare, och motståndet fortsätter­ lika envist. Vem som till sist får rätt återstår att se – tyvärr lär svaret­ låta vänta på sig

FRÅGA ALLT OM VETENSKAP!

Fler nyheter

Jättegråsuggan:

Ett urtidsmonster på havets botten

Som ett vidunder från dinosauriernas tid kryper den omkring på djuphavens bottnar och väntar på att något stort och dött ska falla ner. Med sin komplicerade mun och dess rakbladsvassa delar kan den tugga i sig allt möjligt. Men den kan också klara sig utan mat – i åratal.

Experimentet som gick snett

- korsning gav livsfarliga mördarbin

Ilskna och lättretade bin med koncentrations­svårigheter. Så kan man beskriva mördarbin, ett resultat av ett mindre lyckat experiment med att korsa olika arter.
De aggressiva svärmarna kan vara livs­farliga och är ett gissel i stora delar av Amerika­. Än så länge är vi i Europa förskonade – men vi kan inte räkna med att slippa de argsinta flygfäna hur länge som helst.

Smittbärarna under staden

Råttor trivs minst lika bra i våra städer som vi själva gör och de är mycket svåra att bli av med. Den stora oron är att de kan sprida sjukdomar. Exakt vilka patogener de bär på är i de flesta fall inte helt klarlagt.Nu har forskare vid Columbia University gjort en kraftansträngning...

Därför klarar fåglar turbulens bättre än flygplan

Hur fåglar som örnar, gamar och glador till synes obesvärade kan sväva i skyn när vindförhållandena skapar sådan turbulens i luften att mindre flygplan inte ens kan lyfta är en fråga som nu kan ha fått sitt svar. I en studie publicerad i Journal of the Royal Society Interface försågs...

Skalbaggar med personlighet

Alla djur har personligheter, till och med små insekter har olika karaktärer. Forskare vid Linköpings och Uppsala universitet har kunnat visa att en del drag som hänger ihop med energiproduktion och ämnesomsättning är kopplade till en liten uppsättning gener som finns i cellernas...

Nemo flyttar

Det var inte bara Disneys lilla clownfisk Nemo som gav sig ut på en lång resa. I PLOS ONE beskrivs hur även verklighetens clownfiskar utanför Oman är riktiga globetrotters. I yngelstadiet kan de med havsströmmarnas hjälp flytta till en annan clownfiskpopulation flera hundra kilometer från...

Européernas ursprung

Ett stort internationellt forskarteam, med medverkan från bland annat Stockholms universitet, har kartlagt européernas genetiska ursprung och funnit att vi härstammar från tre folkgrupper och inte två som tidigare antagits. I våra ådror strömmar dels blod från de ursprungliga...

Kvinnodominans

Nya jämförelser av y-kromosom-dna som ärvs från pappan och mitokondrie-dna som ärvs från modern från 623 män från 51 olika befolkningar visar att kvinnorna var fler än männen före den första utvandringsvågen från Afrika för drygt 100 000 år sedan. Mönstret var detsamma under de...

Revolutionerande robotarm

Arm- och benproteser har visserligen kunnat styras via nervimpulser tidigare, men de har varken varit särskilt bekväma eller fungerat helt tillförlitligt. Men förra året blev en man som för tio år sedan förlorade sin högerarm världens första människa att få en protes med permanent...

Hudens protonkanoner stoppar UV-ljus

När vi utsätts för solens UV-ljus reagerar vårt hudpigment blixtsnabbt. I en kemisk reaktion skickas det ut en proton, en vätejon. Den fungerar som en projektil och omvandlar UV-ljuset till värme och därmed kan det inte sätta igång skadliga kemiska reaktioner i kroppen, har forskare vid...

Tarmbakterierna styr suget

Måste du bara vräka i dig en påse chips? En chokladkaka? Eller kanske sjögräsomlindade sushibitar? Känslan av att det inte är du själv som styr över ditt sug är troligen helt korrekt. En studie i BioEssays tyder på att kostvanor, liksom känslotillstånd som ängslighet, kontrolleras av...

Bra att veta om honungsbin

De bin vi har i våra kupor är av arten Apis mellifera. Det har antagits att deras ursprung är afrikanskt, men en kartläggning som Uppsala universitet gjort av våra flitiga små vänners genom visar att förfäderna levde i Asien för över 300 000 år sedan.Denna linje spred sig snabbt över...

Hett om feber

Feber tar sin början i blod-hjärnbarriären, visar forskning från Linköpings universitet. Det är nämligen där prostaglandinerna E2 som orsakar den förhöjda kroppstemperaturen bildas. Dessa signalmolekyler kan visserligen inte passera blod-hjärnbarriären, som ju är till för att skydda...

Hajar inte på hugget i surt hav

Försurningen av haven riskerar inte bara att ta död på korallreven. Även beteendestörningar hos fiskar har observerats. En studie i Global Change Biology noterade att hundhajar förlorade förmågan att lukta sig till sina byten i ett akvarium där pH-värdet manipulerats att efterlikna det...

Vi pratar med Jan-Erik Rosberg

Biträdande lektor i akvifärteknik vid Lunds Tekniska Högskola, som borrat 2,5 kilometer ner i berget vid Fröå gruva utanför Åre.

Sengångarnas­ rekord­evolution

I sengångarnas liv går allt långsamt, men deras evolutionära utveckling gick snabbt. En studie i BMC Evolutionary Biology har kartlagt alla kända arter, fossila som nutida, och upptäckt att de för varje miljon år ökade i storlek med 100 kilo. Den hastigheten har inte setts hos många...

Denguefeber till Europa

Om klimatförändringarna fortsätter­ som beräknat finns det stor risk att denguefeber etablerar sig längs Europas Medelhavskust, skriver forskare från University of East Anglia i BMC Public Health. Särskilt utsatta områden tros vara italienska kusten, Podalen, spanska Medelhavskusten och...

Rekordsnabb fiskevolution på molekylärnivå

Den absolut snabbaste artbildning vi känner till bland ryggradsdjuren står de östafrikanska cikliderna för. Utseendemässigt skiljer sig de över idag 2 000 kända arterna så mycket att det inte finns många andra organismgrupper på jorden som kan tävla med dem. Forskare vid Uppsala...

Valsiffrorna pekar uppåt

Blåvalen jagades under många år så intensivt att den befann sig på gränsen till utrotning. Sedan 1966 är den skyddad, men trots det fortfarande starkt hotad. Men nu kommer glädjande besked rörande populationen i nordöstra Stilla havet. Arbetet med att skydda och bevara stammen där har...

Nobelpriset i kemi

I dag kan forskarna med hjälp av avancerade ljusmikroskop få fram detaljerade bilder av strukterer i levande celler ända in på nanonivå. Det är tack vare Eric Betzig, Stefan W. Hell och William E. Moerner idoga arbeten. ”För utveckling av superupplöst flourescensmikroskopi” tilldelas...

Sidor