Det enda av världens sju underverk som finns kvar idag:

KEOPS PYRAMID

Khufus pyramid, som den egentligen heter, är det enda av de ursprungliga sju underverken som finns kvar att beskåda idag. Pyramiden är visserligen svårt ansatt av tiden, men merparten står dock kvar till arkeologers och utforskares stora glädje.
Den färdigställdes av faraon Khufu år 2580 före Kristus och tog 20 år att bygga.

Enda underverk som idag står kvar.

Enda underverk som idag står kvar.

Precis utanför Kairo, väl synliga från staden, ligger världens mest berömda byggnader – pyramiderna i Giza. Och det är byggnader som varit berömda i tusentals år, som lockat turister i snart 4 600 år, och som det skrivits hyllmeter om.
Den största pyramiden kallas normalt för Keopspyramiden och det är en imponerande byggnad i många avseenden. De vanligaste beräkningarna pekar på att den bestod av omkring 2,3 miljoner stenblock, men vissa beräkningar halverar den siffran. Det beror i så fall på att stenblockens genomsnittliga storlek är betydligt större än vad man tidigare trott, men eftersom de flesta ligger gömda är det svårt att avgöra vad som är rätt.
Från början kröntes Khufus pyramid av en pyramidformad sten som man tror var täckt med elektrum, en naturlig legering av guld och silver, som fick den att glänsa. Den har man än idag inte återfunnit. Med toppstenen på plats, var pyramiden drygt 146 meter hög. Nu är både toppstenen och de översta sju raderna borta och man misstänker att de översta stenblocken återanvändes till nya byggnadsprojekt av araberna, när de invaderade Egypten­ på 600-talet. Det är känt att de tog många av de yttre, finslipade stenarna för att använda till andra byggnader i Kairo.
 

En stor skål med namnet Kheops påmålat. Troligtvis var skålen en gåva från farao Khufu till hans dotter, drottning Khentetankai. En liknande skål, gjord på samma sätt och med liknande typografi, har hittats i drottning Hetepheres I:s gravkammare i Giza.

En stor skål med namnet Kheops påmålat. Troligtvis var skålen en gåva från farao Khufu till hans dotter, drottning Khentetankai. En liknande skål, gjord på samma sätt och med liknande typografi, har hittats i drottning Hetepheres I:s gravkammare i Giza.

Ramper
Förr fanns också en mur, cirka tio meter från pyramiden av fin kalksten vilken inhägnade en gårdsplan även den belagd med kalksten. Intill pyramiden fanns bland annat också ett begravningstempel och tre andra pyramider som skulle användas till drottningarna, samt ett antal gropar för båtar.
Materialet som användes för att bygga pyramiden kommer från ett stenbrott sydost om Giza och man tror att kalkstenarna transporterades via en ramp från stenbrottet till själva byggnadsområdet. Hur själva pyramiderna byggdes har det spekulerats kring i många år – förmodligen tusentals. Allt från seriösa forskare till amatörforskare och UFO-mystiker har lagt fram olika hypoteser, en del torrt realistiska, andra mer mystiskt fantasifulla. Och nya förslag tillkommer varje år – många känner sig kallade­ att lösa ”pyramidernas gåta”.
Ett gammalt och tämligen rimligt antagande är att man använde sig av ramper. Nyligen har man också hittat lämningar av ramper vid södra sidan av pyramiden, vilket tyder på att man använde sådana för att släpa upp de enorma stenblocken.
Denna enkla men effektiva metod gjorde det möjligt att få upp block som vägde allt mellan ett och tre ton, några stenblock vägde mer än så. Som exempel väger några rosa kalkstensblock i kungens kammare närmare 40 ton. Granitbommarna i taket i kammaren beräknas väga någonstans mellan 50 och 80 ton. Och dessa bommar var man tvungen att få upp på en höjd av 70 meter.

Zahi Hawass och en medarbetare i drottningens kammare. Bakom dem syns nischen där man tror att en staty över Khufu en gång stod.

Zahi Hawass och en medarbetare i drottningens kammare. Bakom dem syns nischen där man tror att en staty över Khufu en gång stod.

Skattjakt
Naturligtvis finns det massor av legender kring Khufus pyramid. Tidiga legender sa att den skulle innehålla stora skatter, framför allt guld och juveler men även att den som hittade­ skatten skulle begåvas med stor kunskap­.
Till slut var det kalif al-Ma’moun som blev den förste att ta sig in i pyramiden, runt 800 e.Kr. Då kalifen och hans män inte kunde hitta den ursprungliga ingången, bestämde de sig för att med våld ta sig in i pyramiden, sju stenrader upp. De var tvungna att tända eldar och sedan snabbt kyla ner stenarna med vinäger för att få dem att spricka, så de kunde bryta sig in. Väl inne i pyramiden grävde de sig fram cirka 100 meter men fann ingen­ting. De bytte då kurs och kom så småningom­ fram till det som idag kallas för den nedåtgående passagen. Men inte heller där fann de några skatter eller kunskap utan bara en tom kista.

Den underliggande
kammaren

Ungefär 30 meter under pyramidens bas finns en kammare som inte verkar vara helt färdigställd. Där finns inte heller några spår efter en kista eller en sarkofag. Från den här kammaren leder en tunnel som slutar tvärt och funktionen av såväl kammaren som tunneln är oklar.
Man har även funnit två mindre tunnlar som experter misstänker har fungerat som ventilationstunnlar, så att arbetarna inne i pyramiden inte skulle kvävas till döds under arbetets gång. Det kan även vara så att dessa tunnlar hade en för oss okänd religiös­ betydelse. Liknande tunnlar finns även i kungens kammare.
Forskare och lekmän är fortfarande oense om användningen eller betydelsen av dessa tunnlar, men den populäraste teorin är att de haft någon slags ventilationsfunktion.

Kung Khufus begravningsbåt. Den är tillräckligt tätt byggd för att ha klarat av att flyta på vatten, därför tror man att den även kan ha använts vid ceremoniella resor under religiösa fester.

Kung Khufus begravningsbåt. Den är tillräckligt tätt byggd för att ha klarat av att flyta på vatten, därför tror man att den även kan ha använts vid ceremoniella resor under religiösa fester.

Mittenkammaren
Några meter ovanför pyramidens bas, ganska exakt i mitten, ligger den kammare som ibland kallas drottningens kammare. Drottningarna hade dock sina egna pyramider som de begravdes i, så mittenkammaren hade någon annan funktion.
Mittenkammaren i Khufus pyramid är helt och hållet gjort i kalksten. Vissa experter tror att golvet varit av rosa kalksten innan det fördes bort av gravplundrare eller helt enkelt togs bort för att göra en ännu mer storslagen gravkammare. Väggarna är kala utan inskriptioner, men det finns en nisch inbyggd i en av väggarna, som mäter fyra och halv meter i höjd. Man tror att en staty har stått där, troligtvis av Khufu själv eller en som avbildade hans själ.

Kungens kammare
Den övre kammaren är ett riktigt mästerverk när det kommer till antik egyptisk arkitektur, byggd helt i rosa granitblock. Taket består av nio enorma block som tillsammans väger­ över 400 ton. Under de tusentals år som pyramiden har stått på plats, så har det bara uppstått en enda liten spricka i ett av takblocken.
Man har nu ställt dit en ventilationsfläkt som ska reglera fuktigheten i kammaren för att minimera skador som kan uppstå av utandningsluften och svetten från besökare.
Nära den västra väggen finns vad man tror är Khufus sarkofag, också den gjord i rosa granit. Sarkofagen är 2,24 meter lång och 96 centimeter bred med en vikt på 3,75 ton. Locket till sarkofagen saknas, men enligt beräkningar bör det ha vägt omkring två ton. Varken locket eller den mumifierade Khufu har hittats.
På grund av sin storlek och tyngd är det troligt att sarkofagen placerades här när pyramiden fortfarande höll på att byggas. Sarkofagen är förvånansvärt enkel och blygsam, vilket får vissa experter att tro att det inte är den riktiga sarkofagen, utan en ersättning. Kanske ett substitut som hastigt iordningställdes när det hände något med originalet på väg till pyramiden.
Ovanför kungens kammare finns fyra mindre kammare som inte har en takhöjd på mer än en meter. Exakt­ vad dessa kammare har använts till vet man inte. Dessa kammare har fått namnen efter adliga personer som Lord Nelson, Duke Wellington, Lady Ann Arbuthnot och den skotske diplomaten och amatörarkeologen Patrick­ Campbell.

Vem som helst får inte klättra på pyramiderna idag. Det krävs ett specialtillstånd från de egyptiska myndigheterna.

Vem som helst får inte klättra på pyramiderna idag. Det krävs ett specialtillstånd från de egyptiska myndigheterna.

Båtgravar
Både vetenskapsmän och lekmän har länge spekulerat om pyramidens funktion och syfte, främst då genom att studera gångarna och kamrarna inne i den. Men även området strax utanför pyramiden bjuder på överraskningar. Det finns sju stycken båtgravar vid pyramiden, varav två nuförtiden förknippas med de mindre pyramiderna, drottningarnas pyramider. De två båtgravarna på östra sidan är tomma. De är väldigt stora och en av dem är hela 51,5 meter lång, sju meter bred och åtta meter djup. Det är utrymme nog för en riktigt stor fornegyptisk lyxyacht.
När arkeologer först fann de tomma båtgravarna tänkte de att groparna i sig själva symboliserade båtar och aldrig haft något innehåll. Men det visade sig i en del fall vara felaktigt. I två av båtgravarna på södra sidan har man funnit i stort sett intakta båtar. De här båtgravarna skiljer sig från de andra då de är långa, smala och rektangulära istället för båtformade.
Båtgravarna upptäcktes inte förrän 1954 och en av dem var då täckt med ett tak av 41 stora kalkstenar som vägde mellan 17 och 20 ton vardera. Den största stenen var 4,8 meter lång. Båten­ man fann var gjord av libanesiskt cederträ och plockades isär till 1224 delar för att försiktigt forslas till ett museum och sedan åter sättas ihop. Det tog tio år att pussla ihop båtdelarna igen, men nu finns båten åter att beskåda på ett eget museum nära Khufus pyramid.

Denna enkla oansenliga sarkofag hittades i kungens kammare inuti pyramiden. Varken locket eller den eventuella mumien som hör till sarkofagen har hittats.

Denna enkla oansenliga sarkofag hittades i kungens kammare inuti pyramiden. Varken locket eller den eventuella mumien som hör till sarkofagen har hittats.

Förbjudet att klättra Ett gammalt talesätt lyder ”männi­skan räds tiden, men tiden räds pyramiderna”. Och att stå emot nedbrytande naturkrafter, och framförallt människors framfart, under 4600 år är inte dåligt.
Men helt oanfrätta av tidens tand är inte pyramiderna. Khufus pyramid har förlorat sina yttersta finslipade och släta stenar, samt den förmodligen silverskimrande toppen. När pyramiden var ny, så var det säkert en helt annan upplevelse att betrakta den.
Men liksom många andra riktigt gamla byggnader riskerar Khufus pyramid­ att duka under för miljö­föroreningar. Kairo brukar omnämnas som världens näst mest förorenade stad, och luften kring pyramiderna är bokstavligt talat frätande.
Fler turister sliter också mer på byggnaderna och det är numera förbjudet att klättra uppför pyramiden utan särskilt tillstånd. Det är också flygförbud över pyramidområdet.

Fakta: 
KHUFU
Gamla mästerverk som överlevt tidens tand i tusentals år.

Gamla mästerverk som överlevt tidens tand i tusentals år.

Kheops, vilket är det grekiska namnet för Khufu, var farao under den fjärde dynastin, mellan 2589 och 2566 före Kristus.
Khufu var son till farao Snofru och hans drottning Hetepheres I.
Khufu har av många uppmålats som en grym tyrann som mer eller mindre behandlade hela sitt folk som slavar. Han lät stänga tempel, förbjöd folket att offra till gudarna och tvingade dem att slita hårt. Det påstås att Khufu på äldre dagar ångrade sina grymma tilltag och även skrev en helig bok.
Det finns andra tecken som tyder på att Khufu var, liksom sin far, en framgångsrik härskare och en tapper stridskämpe. På en klipptavla på Sinaihalvön avbildades Khufu som en segrare, med en fånge i ena handen och ett svärd i den andra för att hugga av fångens huvud.
Khufu hade fyra drottningar: Maritates, Henutsen och två andra vilkas namn man inte känner till. Han fick 15 döttrar, varav en senare blev drottning Hetepheres II. Khufu fick även nio söner, och sonen Djedefra var den som tog över tronen vid faderns död, 2566 före Kristus.

KEOPSPYRAMIDEN

Det finns gott om siffror och beräkningar kring Keopspyramiden som visar hur stort byggnadsverket egentligen är. Idag, med snart kilometerhöga skyskrapor, gigantiska köpcentra och enorma byggnader i största allmänhet så framstår kanske inte Keopspyramiden som särskilt spektakulär.

Men man ska minnas att den byggdes med muskelkraft och var världens högsta byggnad i 3 800 år. Stämmer beräkningarna av hur mycket sten som pyramiden består av och tiden det tog att bygga den, så innebär det att i runda tal 800 ton sten om dygnet släpades från stenbrottet, höggs till och placerades i bygget.

Eller ett stenblock var femte minut, dygnet runt, i 20 år.

• Byggnadsår: 2580 före Kristus • Byggtid: 20 år • Antal stenblock: 2,3 miljoner (vissa beräkningar säger drygt en miljon) • Höjd: 139 m (ursprungligen drygt 146 m) • Bas: 230 m • Volym: ca 2,5 miljoner kubikmeter • Massa: närmare 6 miljoner ton

• Byggnadsår: 2580 före Kristus • Byggtid: 20 år • Antal stenblock: 2,3 miljoner (vissa beräkningar säger drygt en miljon) • Höjd: 139 m (ursprungligen drygt 146 m) • Bas: 230 m • Volym: ca 2,5 miljoner kubikmeter • Massa: närmare 6 miljoner ton

Material från
Allt om Vetenskap nr 7 2010

Mest lästa

Fler nyheter

Fler nyheter