Nu stänger forskare av ditt missbruk

Nikotin, kokain och alkohol. Listan över droger är lång – och listan över dödsfall ännu längre. Men med hjälp av magnetfält har forskare äntligen hittat den kontakt som kan stänga av suget för alltid.

Forskare har väckt slumrande nervceller hos missbrukare med hjälp av magnetfält.

© Brian Schneider

Varje dag dör 800 människor i EU som en direkt följd av alkohol, medan tobak kräver 700 000 offer varje år.

Och på världsplan har olagliga droger som kokain och heroin ett stadigt grepp om 185 miljoner människor.

Men nu har ett forskarlag från USA:s nationella center för drogmissbruk för första gången stängt av behovet hos kokainberoende personer.

Droger svämmar över hjärnan

Alla rusmedel från tobak till heroin har det gemensamt att de svämmar över hjärnans belöningscentrum med signalsubstansen dopamin.

Klicka på de gula fälten och se hur droger påverkar hjärnan:

Ämnet är kroppens naturliga belöning när vi har utfört en handling som gynnar vår överlevnad – till exempel när vi har ätit eller haft sex.

När rusmedlen utsöndrar dopamin tror hjärnan att vi har utfört en nyttig handling och försöker därför få oss att upprepa handlingen.

Kontrollcentrum slumrar hos missbrukare

I första hand skapar rusmedlen på det sättet ett psykiskt beroende, men efter längre tid missbruk förändrar de dessutom hjärnan fysiskt.

Hjärnan ändrar antalet signalmolekyler eller receptorer, som fångar upp och reagerar på signalerna.

Hos missbrukare är två kretsar felaktigt inställda.

I ett område av den frontala pannloben, som normalt dämpar behovet, är nervcellernas aktivitet kraftigt nedsatt. I en annan del av pannloben, som ökar behovet, är aktiviteten onormalt hög.

Forskaren Antonello Bonci reglerade aktiviteten i de två områdena med magnetisk stimulans.

En elektromagnet på utsidan av kraniet påverkar nervcellerna att skjuta i väg fler eller förre signaler.

Läs även om de farligaste drogerna.

Magnet väcker nervceller

I Boncis försök deltog 29 kokainmissbrukare, som i genomsnitt intog omkring två gram kokain varannan dag.

Deltagarna delade upp i två grupper, där den ena fick åtta behandlingar som förändrade aktiviteten i den frontala pannloben, medan kontrollgruppen inte fick någon behandling.

Samtliga försökspersoner skulle sedan avstå från kokain och med ett par dagars mellanrum lämna ett urinprov, som visade om de fortfarande var drogfria.

Efter 29 dagar hade bara 19 procent av kontrollgruppen lyckats avhålla sig helt från kokain, medan 69 procent av de som fått behandlingen lyckades.

Som en extra bonus bygger behandlingen om nervcellernas signalvägar permanent och reparerar de skador som missbruket att åsamkat hjärnan.