Kinesisk jättesalamander

Under första delen av 1700-talet beskrev en schweizisk läkare ett fossil av den kinesiska jättesalamandern. Läkaren trodde att det var lämningar av en människa som överlevt en stor översvämning han hade framför sig. Teylers Museum i Haarlem i Nederländerna köpte fossilen i början på 1800-talet. Några år senare undersöktes den av en paleontolog som konstaterade att det inte var en människa utan en jättesalamander. Den omdöptes till släktnamnet ­Andrias som betyder ”bild av man” och det släktnamnet ­används än idag för den kinesiska och japanska ­­jättesalamandern.
Den kinesiska jättesalamandern är världens största amfibie och kan bli lika lång som en vuxen man. Det placerar djuret i samma liga storleksmässigt som de gigantiska förhistoriska amfibierna som levde både före och samtidigt som dinosaurierna. Det finns fynd av jättesalamandrar som blev både två och tre meter långa, exempelvis Metopsaurus som levde under trias för 200–228 miljoner år sedan. Idag finns det tre arter av jättesalamandrar kvar, den kinesiska, den japanska jättesalamandern samt den lite mer avlägsna slamdjävulen som lever i mellanvästern i USA. Anfadern till dessa bjässar skiljde sig från andra amfibier för 170 miljoner år sedan och det ger familjen den längsta obrutna släktlinjen hos alla moderna amfibier som lever idag, oavsett om det är maskgroddjur, grodor eller salamandrar.

Rynkigt skinn hjälper till med andningen
Jättesalamandern är helt akvatisk och går inte upp på land under någon fas i livet, till skillnad från många andra amfibier. Den är kraftigt byggd och har ett platt, brett huvud med en stor, vid mun. Den har små ögon utan ögonlock och den ser antagligen inte så bra. De kan också bara titta med ett öga i taget.
Salamandern är inte petig i sitt val av mat utan dieten består av fisk, grodyngel, kräftdjur, reptiler och små däggdjur. De är kända för att kunna äta as och när de ömsar skinn äts även det upp. Allt går ner, till och med artfränder.
Bytena hittas med hjälp av lukt och känsel. De har ett kraftfullt bett och små men många tänder.
Det ser ut som om de har ett flera storlekar för stort skinn – rynkigt och veckat med stora porer och utskott. Djuret har lungor men de fungerar dåligt och därför andas de primärt genom huden, precis som grodor under vattnet. Som larver har de gälar, men de försvinner och den överdimensionerade huden övertar syreupptagningen. Salamanderns storlek, avsaknad av gälar och ineffektiva lungor gör att arten är beroende av syrerikt, flödande vatten.

Bodde i eld
Inom mytologin har jättesalamandern sin givna plats. Man berättar bland annat att salamandern gör sitt hem i eld, ju hetare desto bättre. Tidiga besökare i Kina kunde bli lurade av skojare som sålde tyg vävt av salamanderskinn och därmed tåligt för eld. Det sistnämnda stämde, men det var inte salamanderskinn utan asbest. Parningstiden infaller mellan augusti och september. Honan är ingen ansvarstagande moder utan lägger sina äggsträngar och lämnar omedelbart sin avkomma åt sitt öde. De upp till 500 äggen hon lägger är i genomsnitt två centimeter i diameter. Äggen läggs i en hålighet eller grotta under ­vattnet vilken noga, rentav stridslystet, bevakas av den hane som utsett platsen till sin. Äggen befruktas med hjälp av mjölke hanen sprutar över dem. ­Sedan vaktar han dem under de 50-60 dagar det tar för dem att kläckas.
Ungarna är omkring tre centimeter när de kläcks och ser då ut som små vuxna förutom att de har ­gälar. När de väl kläckts sprids de med strömmen och hittar ett relativt säkert ställe att växa vidare på. Det tar många år för en salamander att bli könsmogen och därför är föryngringstakten långsam, det stora antalet ungar till trots.

Hotad art
Arten var en gång i tiden relativt vanlig men har minskat katastrofalt och är nu klassad som kritiskt utrotningshotad. Främsta anledningen är att de fångas för att ätas då köttet anses vara en delikatess. Likt många andra märkligheter i det som brukar kallas traditionell kinesisk medicin tillskrivs köttet också diverse läkande egenskaper.
Salamanderns livsmiljö har dessutom minskat kraftigt beroende på miljöförstöring, förgiftning och förstörda vattendrag. Att det dröjer 15 år tills ett djur är könsmoget gör att föryngringen inte kan hålla jämna steg med fisket av dem. Amfibien är lätt att hitta och dra ut med en krok där de gömmer sig i klippskrevor i vattendrag – och man kan få motsvarande flera tusen kronor för en salamander. Det finns salamanderfarmer, men de flesta som säljs tros komma från naturen.