Ekosystemtjänster:

Låt naturen göra jobbet

Att sätta ett pris på naturen är inte det lättaste. Men på senare år har forskare och ekonomer börjat titta på vad en del tjänster som naturen ger oss skulle kosta om vi var tvungna att göra det själva. Och det handlar om enorma belopp.
Dessa så kallade ekosystemtjänster diskuteras allt oftare, och de ekonomiska beräkningarna gör att även politiker kan förstå vad exempelvis ett träsk är värt. Eller ett bisamhälle.
Med rätt politiska beslut kan vi få naturen att göra jobbet för en bråkdel av vad det skulle kosta oss. Och dessutom göra det bättre än vi någonsin skulle klara av.

Att pollinera växter för hand är tidsödande och dyrt. Att låta bin utföra detta arbete är betydligt billigare. Bild: SPL

Att pollinera växter för hand är tidsödande och dyrt. Att låta bin utföra detta arbete är betydligt billigare. Bild: SPL

De flesta håller nog med om att vi är en del av naturen. De allra flesta är nog också medvetna om att vi behöver naturen för vår existens och att naturen ger oss en massa självklara saker vi inte kan klara oss utan. Saker vi tar för givet som mat och vatten, men också funktioner som vi kanske inte reflekterar över, som pollinering av grödor, koldioxid­lagring, översvämningsskydd och erosionsskydd.
Dessa tjänster kallas ekosystemtjänster och inkluderar även skadedjurskontroll, vattentillförsel och rening, samt mänskligt välbefinnande.
Ekosystemtjänster är ett färskt begrepp och handlar om naturens obetalda arbete och vad det är värt. Begreppet kommer av ett samarbete mellan ekologer och ekonomer vilka i slutet av 1980-talet gav sig på att sätta en prislapp på naturens tjänster. Och summan av vad naturen ger oss alldeles gratis är svårgripbar. En grov uppskattning visar att vi idag värderar ekosystemtjänsterna till 16-54 x 1012 dollar­. Världens samlade BNP ligger på 18 x 1012 dollar.
Ekosystemtjänster kategoriseras i fyra delar, där försörjningstjänster är det som levererar själva­ varorna – till exempel växtlighet som ger mat eller­ virke­, och floder som ger vatten. Reglerande tjänster­ är sådant som påverkar klimat, vattenflöden­, erosionshinder­, skadedjurskontroll och pollinering. Kulturella tjänster ger oss funktioner som har med hälso- och välbefinnande att göra, exempelvis rekreation. Och slutligen har vi stödtjänster som hanterar grundläggande processer såsom fotosyntes­, jordbildning och biokemiska kretslopp.

 

I Kina är det inte ovanligt att människor får utföra bins arbete. Men att pollinera växter för hand kräver många arbetstimmar. Bild: ImagineChina

I Kina är det inte ovanligt att människor får utföra bins arbete. Men att pollinera växter för hand kräver många arbetstimmar. Bild: ImagineChina

Bin – värda sin vikt i guld
I Sverige producerar biodlare honung för minst 100 miljoner kronor varje år. Men värdet av honungen är ändå bara en bråkdel av det arbete bina utför. Bina pollinerar nämligen planteringar och odlingar när de är ute och samlar sina nektar. Och de är inte ensamma.
Sett ur ett världsperspektiv pollineras 90 procent av de omkring 290 000 kända växtarterna av insekter. Inte nog med det, frösättning hos växterna är helt beroende av insekter. En tredjedel av det vi äter kommer av något som pollinerats av insekter.
Av EU:s 264 odlade grödor är 84 procent beroende av pollination och man har tagit fram att gratispollinationen är värd 117 miljarder dollar per år – en svindlande siffra.
Nu ser vi dock allt oftare exempel på när pollinering inte längre fungerar och rapporter om kollapser av bisamhällen tvingar oss att se vår sårbarhet. I USA har honungsbina sedan 2006 drabbats av massdöd och upp emot en tredjedel av bisamhällena dör varje vinter. Forskare har inte lyckats klarlägga orsaken helt, men biodlare är säkra på sin sak – de ser orsaken i en kraftig besprutning av grödor, träd och plantager samt trenden att odla enorma fält med endast en gröda. Det senare leder till att tambina svälter ihjäl då nektarkällor saknas.
Samtidigt som bisamhällena i människans vård kollapsar, minskar dessutom vilda bin i naturen av samma orsak – de har svårt att överleva i områden­ med mycket åkermark eftersom de inte hittar någon­ mat.
I USA gjorde man försök att uppskatta de ekonomiska förluster som följer i sviterna av bidöden, och man hamnade på 75 miljarder dollar i förlorade skördar och uteblivna frukter och bär. För att försöka lösa problemet blir det vanligare och vanligare att man hyr in bisamhällen för att få sina växter pollinerade. Bina levereras med lastbilar och bikuporna placeras ut i odlingarna under några dagar.
Till exempel är mandelindustrin i USA, där 80 procent av världens mandlar odlas, beroende av inhyrda bisamhällen eftersom vilda bina och andra insekter minskat så dramatiskt. Intresset för att hyra bin ökar och de ambulerande bisamhällena blir allt vanligare, men det är inte lösningen på lång sikt.
En stor brist på vildbin, insekter och fåglar medför en hel del svårigheter. Livsmedelsproduktionen blir mycket tuff, och kanske omöjlig att klara om bristen på småkryp blir alltför stor.

 

Nyckelpigor är naturliga skadedjursbekämpare som inte tar betalt för sitt arbete. Bild: SPL

Nyckelpigor är naturliga skadedjursbekämpare som inte tar betalt för sitt arbete. Bild: SPL

Kina, ett avskräckande exempel
Går det ens att tänka ut ett scenario där vi har en värld utan insekter som surrar på ängar och i fruktträdgårdar? I vissa områden i Kina har detta redan varit verklighet sedan 80-talet. I provinsen Sichuan­, där några av de mest kända fruktdistrikten ligger, klänger människor omkring i träden och pollinerar träden med hjälp små vippor. Som på många andra platser har stora odlingar av grödor som bin inte kan överleva på, lett till att bin och humlor svultit ihjäl. Dessutom besprutar man odlingarna mycket hårt, ibland upp till tolv gånger per skörd med olika gifter.
Att handpollinera är ett hårt och tidskrävande jobb. Det tar omkring en timme att pollinera 20 kvadratmeter. Att lägga denna arbetsinsats till priset på exempelvis äpplen i Sverige skulle påverka priset radikalt. Hur det skulle fungera med blåbär är en annan intressant fråga.
Trots intensiv skadedjursbekämpning, råkar våra grödor varje år ut för enorma förluster på grund av skadedjur. Men varje skadedjur har en naturlig fiende som kan fungera som naturlig skadedjurskontroll om vi bara tillåter dem. Naturliga fiender kan vara fåglar, spindlar och steklar, samt ett antal andra insekter som nyckelpigor som kalasar på bladlöss eller getingar som fångar mängder av insektslarver för att mata sina egna larver med.
Att tillåta biologisk mångfald och naturlig skadedjursbekämpning minskar­ också spridningen av sjukdomar. Man har på senare tid börjat inse det enorma arbete amfibier gör när de håller antalet sjukdomsspridande insekter som myggor under kontroll.

 

Mangroveskogar runt kusterna är ett effektivt skydd när vatten från havet pressar på mot land – till exempel vid tsunamis och stormar. Bild: SPL

Mangroveskogar runt kusterna är ett effektivt skydd när vatten från havet pressar på mot land – till exempel vid tsunamis och stormar. Bild: SPL

Våtmarkerna fixar allt
En typ av ekosystem som förser oss med oanad nytta är våtmarker. Historiskt har våtmarker setts som onyttiga och dikats ur för att bli nyttig jordbruksmark. Men det har ett pris, har det visat sig. Ett exempel från Florida visar att om avloppsvatten får passera våtmarker så absorberas 98 procent av kvävet och 97 procent av fosforn som annars skulle ha läckt ut i havet och bidragit till övergödning. Våtmarkerna har också en viktig funktion i och med att det binder stora mängder kol och på så sätt bidrar till att minska utsläpp av växthusgaser.
Vissa scenarier tyder på att vi får räkna med mer instabilt klimat i framtiden, vilket innebär att våtmarkernas funktion som barriär mot vågor från havet och översvämmade floder blir allt viktigare. En orsak till att orkanen Katrina 2005 kunde orsaka skador för 75 miljarder dollar och en hel del mänskligt lidande, var den tidigare ödeläggelsen av våtmarkerna utmed kusterna. Det fanns inget som buffrade kraften i stormen.
TEEB (se faktaruta s 80) uppskattade 2010 värdet av våtmarkernas absorption av kväve och fosfor, bindning av kol samt stormskydd världen över till 15 biljoner dollar­.
Ett annat närliggande exempel på ekosystem som skyddar oss är de kustnära skogarna, till exempel mangroveskogar i tropikerna. Mangroveskogarna fyller många funktioner, inte minst som barnkammare åt havens fiskar, däggdjur, reptiler och andra invånare. Men de fungerar också som utmärkt skydd mot havets raseri. Tsunamivågen 2004 i Sydostasien hade inte fått så förödande kraft och konsekvens om det naturliga översvämningsskyddet i form av mangroveskogar funnits kvar.
Genom mänskliga aktiviteter som skogsavverkning av exempelvis de stora tropiska skogarna i Sydostasien, utdikning av våtmarker för omvandling till jordbruksmark eller torvbrytning frigör vi kol som driver på klimatförändringen. Att bevara de naturliga ekosystemen bidrar därför till att bromsa, eller i bästa fall till och med förhindra klimatförändringar. Vi vet att med ökade klimatförändringar kommer ekosystemen påverkas och ju mindre vi modifierar dem i fel riktning, desto bättre kommer vi och ekosystemen klara trycket från en föränderlig värld.

 

Skogsavverkning på Madagaskar. De tidigare skogsbeklädda kullarna ligger nakna och inget hindrar vattnet från att skölja bort jorden. Följden blir ras, översvämningar, dåligt renat vatten i floden med mera. Något som kan kosta mycket mer än vad virket inbringade. Bild: SPL

Skogsavverkning på Madagaskar. De tidigare skogsbeklädda kullarna ligger nakna och inget hindrar vattnet från att skölja bort jorden. Följden blir ras, översvämningar, dåligt renat vatten i floden med mera. Något som kan kosta mycket mer än vad virket inbringade. Bild: SPL

Lösningarna finns
Det finns många bra exempel på att man planerar utifrån ekosystemtjänster. I Napa i Kalifornien har man räknat med att spara 1,6 miljarder dollar i skadekostnader man aldrig behöver betala i och med att man återställer 3500 hektar våtmarker runt om staden. Våtmarkerna fungerar som översvämningsskydd i första hand, men lagrar också en betydande mängd kol. Till det lägger man ”mjuka” värden som rekreation, ökad turism och en reglering av lokalklimatet. Det senare på grund av att våtmarken sänker temperaturen och ger en buffert mot värmeböljor.
I staden Canberra i Australien räknar man nu med att kunna sänka kostnaderna för luftkonditionering, förbättra luftkvaliteten och öka koldioxidupptaget till ett värde av 20-67 miljoner US-dollar genom ett trädplanteringsprojekt. Träden ska ge en grön stad och reglera mikroklimatet på ett påtagligt positivt sätt.
Ett annat exempel på hur både den biologiska mångfalden och människorna vinner kommer från New York. Catskill Mountains är ett naturområde som hade stora skogar och ligger strax norr om staden New York. Skogen bestod till största delen av hemlockgran som är mycket eftertraktad i produktionen av exklusivt läder. Skogen skövlades och konsekvenserna lät inte vänta på sig. Hastigheten på snösmältningen ökade kraftigt eftersom den lokala temperaturen steg. Vattenmassorna drog med sig jord då det inte fanns träd som stoppade den, och erosionen ökade. Näringsämnen som i vanliga fall tas upp av växter, sköljdes nu ut i Hudsonfloden och förorenade vattnet. Den naturliga filtreringen av vattnet slutade fungera.
I början på 1800-talet inträffade en koleraepidemi i New York vilken visade stadens invånare att vattenfiltreringen från vattentäkterna i Catskillbergen inte fungerade. Då Catskillbergen ligger högre än staden New York, räcker det i princip med gravitationen för att få vattnet till staden. New Yorks stadsförvaltning insåg att alternativet till den naturliga vattentäkten och reningen som the Catskills gav staden, var att bygga ett vattenreningsverk. En ekonomisk beräkning visade att det skulle kosta nio miljarder dollar att bygga samt stora summor i underhåll varje år. Kostnaden för att skydda den naturliga vattenreningen, alltså Catskillbergen och dess ekosystem, skulle landa på två miljarder dollar och inte mycket i årligt underhåll. Man insåg att här fanns det ekotjänster värda många miljarder dollar, och fick på köpet en mängd positiva bieffekter såsom biologisk mångfald och rekreation.

Material från
Allt om Vetenskap nr 1 - 2014

Mest lästa

Fler nyheter

Fler nyheter