Livet har blivit äldre

Dessa järnrika rörformer påträffades vid vad som för minst 3,77 miljarder år sedan var en hydrotermal källa på havsbotten. De påminner om livsformer som påträffas i nutida sådana miljöer. Bild: Matthew Dodd

Dessa järnrika rörformer påträffades vid vad som för minst 3,77 miljarder år sedan var en hydrotermal källa på havsbotten. De påminner om livsformer som påträffas i nutida sådana miljöer. Bild: Matthew Dodd

Två nya upptäckter tyder på att livet på jorden utvecklades tidigare än man trott. I Quebec i Kanada har fynd gjorts som kan skjuta tillbaka livets uppkomst med åtminstone 300 miljoner år, kanske så mycket som över 800 miljoner år.

De tidigare äldsta kända tecknen på liv är 3,46 miljarder år gamla mikrofossil från Western Australia. Forskarna är dock inte helt överens om att detta verkligen rör sig om gamla livsformer – fossilliknande strukturer kan ha uppkommit på grund av rent fysikaliska processer. De nya fynden från Quebec är enligt forskargruppen betydligt äldre, och har daterats till att vara mellan 3,77 miljarder och 4,3 miljarder år gamla.

Fynden gjordes i riktigt uråldriga sedimentära bergarter i formationen Nuvvuagittuq Supracrustal Belt. Det handlar om encelliga organismer som troligen levde av det järn som sprutade upp från en het hydrotermal ­öppning på havsbotten. Enligt en populär teori var det just i sådana ­miljöer som livet en gång uppstod inte så långt efter att jorden bildats för 4,5 miljarder år sedan. Och om den äldsta uppskattningen om fossilets ålder stämmer så gick det med geologiska mått mätt blixtsnabbt för livet att ta form på vår planet.

Det som kan vara världens i särklass äldsta växtfossil, 1,6 miljarder år gammalt, sett med hjälp av synkrotronbaserad röntgentomografisk mikroskopi. Bild: Stefan Bengtson

Det som kan vara världens i särklass äldsta växtfossil, 1,6 miljarder år gammalt, sett med hjälp av synkrotronbaserad röntgentomografisk mikroskopi. Bild: Stefan Bengtson

Fynden består av rör och trådar av hematit, en sorts järnoxid. Dessa skulle i och för sig ha kunnat bildas på ett icke-biologiskt sätt, genom temperatur- och tryckförändringar i berget i samband med att sedimentet avsattes. Men fyndet är så likt de järn­ätande bakterier som idag finns vid hydrotermala källor att forskargruppen tolkar dem som mikrofossil från uråldriga mikroorganismer. Det finns även andra faktorer som talar för att det faktiskt är fossil.

Flercelligt liv uppstod långt senare och de hittills äldsta fossilfynden av sådana livsformer har fram tills nu utgjorts av 1,2 miljarder år gamla röd­alger. Nu har forskare vid Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm hittat ännu äldre rödalger i Chitrakoot i Indien. Enligt forskarnas dateringar är fynden hela 1,6 miljarder år gamla, alltså 400 miljoner år äldre än de tidigare rekordhavarna. Vissa av rödalgerna beskrivs som trådaktiga, medan andra består av bulliga kolonier. Fynden var så välbevarade att forskarna med hjälp av synkrotronbilder kunde se strukturer inne i cellerna. Bland annat har delar av vad som antas vara kloroplaster observerats.

Dateringen av de nyupptäckta rödalgerna baseras på att de upptäcktes inbäddade inuti just 1,6 miljarder år gamla stromatoliter, det vill säga kolonier av cyanobakterier som var vanliga i urtida grunda vatten.

Fakta: 
Det första livet

Det tidigaste livet bestod av encelliga organismer utan vare sig cellkärna eller andra komplexa cellstrukturer. Senare uppstod eukaryota celler som har sin arvsmassa inuti en cellkärna som omsluts av ett cellmembran. När dessa utvecklades är oklart, men de äldsta fynden är från Kina och är uppemot 1,9 miljarder år gamla. Eukaryoter kunde bli större och även vara flercelliga.

Mest lästa

Fler nyheter

Fler nyheter