Matrestkraftverk

Forskare vid Luleå tekniska universitet utvecklar ett matrestkraftverk. Principen är att täcka en anod med biofilm, alltså ett lager bakterier, som bryter ner matresterna. Vid nedbrytningen bildas ett överskott av elektroner i anodkammaren. I den andra kammaren – katodkammaren – finns en elektronacceptor, alltså något som tar emot elektroner. Mellan kamrarna finns ett protonmembran som släpper igenom positiva vätejoner från anodkammaren, varvid ett underskott av elektroner uppstår i katodkammaren.

Forskare vid Luleå tekniska universitet utvecklar ett matrestkraftverk. Principen är att täcka en anod med biofilm, alltså ett lager bakterier, som bryter ner matresterna. Vid nedbrytningen bildas ett överskott av elektroner i anodkammaren. I den andra kammaren – katodkammaren – finns en elektronacceptor, alltså något som tar emot elektroner. Mellan kamrarna finns ett protonmembran som släpper igenom positiva vätejoner från anodkammaren, varvid ett underskott av elektroner uppstår i katodkammaren.

De flesta är ense om att det kastas alldeles för mycket mat, men varför inte låta matresterna bli ett eget litet kraftverk? Den tanken slog forskare vid Luleå tekniska universitet och snart var de igång med att utveckla en metod för att med hjälp av bakterier utvinna elektricitet av den kasserade maten. Nu har de kommit så långt att de tror att det i framtiden kan bli ett sätt för människor i fattiga länder att på ett billigt sätt förse hemmabelysningen, radion och mobilladdaren med ström.

I systemet forskarna byggt bryter bakterierna ner matresterna så att de oxiderar. Då frigörs ­elektroner som sätter igång en ström genom den elektriska kretsen i systemet. Att metoden fungerar har de redan konstaterat, men än så länge inte tillräckligt bra för att det ska vara lönsamt. Effektiviteten måste höjas och forskarna undersöker också hur de bäst med hjälp av enzymer kan förbehandla matresterna så att bakterierna lättare ska kunna ta upp dem.

Mest lästa

Fler nyheter

Fler nyheter