Med skrovet som segel

- unik fartygsdesign sparar bränsle

Varje år förs 3,5 miljarder ton frakt över haven på fartyg.
Det innebär förbrukning av stora mängder olja samt stora utsläpp av koldioxid, svavel och diverse otrevliga småpartiklar.
Nu vill norrmännen minska bränsleåtgång och utsläpp genom att bygga in seglingsegenskaper i själva skrovformen. Vindskip heter projektet som ska revolutionera frakterna på havet.

Vindskip ska, enligt konstruktörernas beräkningar, kunna spara upp till 60 procent av bränslet med hjälp av skrovformen. Bild: Lade AS

Vindskip ska, enligt konstruktörernas beräkningar, kunna spara upp till 60 procent av bränslet med hjälp av skrovformen. Bild: Lade AS

De stora segelfartygens tid är förbi sedan länge, men med Vindskip vill det norska företaget Lade AS åter ta vinden till hjälp för sjötransporter. Men istället för att hissa segel är idén att ge fartygets skrov en form som gör att en del av framdrivningen kan ske med hjälp av oceanernas vindar.
Upp till 60 procent av bränsleförbrukningen ska kunna sparas på det sättet, allt enligt konstruktörernas egna beräkningar.
Och det är inte bara bränsleförbrukningen som sänks utan även utsläppen minskar med upp till 80 procent, vilket gör projektet intressant också ur miljösynpunkt.
Arbetsteamet bakom hybridfartyget uppger sig vara inspirerade av utvecklingen inom främst flyg- och rymdindustrin och har skapat en farkost med ett skrov utformat som ett symmetriskt segel. Detta ”segel” i robust plåt tar vara på vinden för att föra fartyget framåt. Och även under vattenlinjen är formen tänkt att kunna utnyttja havsströmmar på ett liknande sätt.
Kraften genereras oberoende av om vinden kommer från babord eller styrbord, men precis som för alla segelfartyg får inte vinkeln mot vindögat vara för liten. Det innebär att den effektivaste vägen inte nödvändigtvis är den rakaste, något som alla seglare känner till. En viktig del i konceptet är därför att räkna ut den bästa vägen utefter de vindförhållanden som råder. Därför krävs också ett avancerat datasystem för navigering. Genom att mata in meteorologiska uppgifter om väder och vind, temperatur och lufttryck med mera, kan den optimala kursen räknas ut.

Vind och gas

Enbart vindkraften är dock inte tillräcklig eller helt pålitlig för att driva fartyget. Därför kompletteras den av motorer, vilka går på flytande naturgas, LNG – liquefied natural gas.
Användning av LNG minskar utsläppen av växthusgaser med 15 procent och utsläppen av partiklar­ och kväve med hela 85 procent. Utsläppen av svavel hamnar praktiskt taget på nollnivå. Jämfört med den tunga brännolja som de flesta fraktfartyg­ fortfarande använder är det bara utsläppen av metan­ som hamnar något högre.
Metanutsläppen sker huvudsakligen­ i form av läckage vid tankning­, och här jobbas det på tekniska­ lösningar­ som ska minska dem. Och det är vinden som trots allt ska ge den mesta kraften för framdrivning.
Alla uppgifter om Vindskipkonceptet är inte kända­, men rimligen finns det ett antal problem som måste lösas innan det kan bli verklighet. Hybridfartygets skrovform gör att det är betydligt högre­ än traditionella fraktskepp, vilket kräver­ avancerade system för att stabilisera fartyget. Antagligen­ behövs också nya anläggningar för lastning och lossning och möjligen djupare hamnar.

Även kryssningsfartyg

Huvudsyftet med Vindskip är billiga och rena frakttransporter över haven, men på Lade AS är man även öppen för idén att låta en variant av jätte­skeppet bli kryssningsfartyg. Den berömda Hurtigruten längs den norska kusten har nämnts i sammanhanget, men det har påpekats att vindframdrivning inte lämpar sig för fjordar och kustnära rutter. Det är kanske till och med det sämsta exemplet på användning.
Det är snarare på det öppna havet som Vinskip kan bli effektivt. Där är vindarna jämnare, mer förutsägbara och ofta hårdare. Fartyget kan dessutom hålla stadig kurs långa sträckor utan att behöva väja för land.
Under optimala vindförhållanden går hybridfartyget på ren vindkraft. Vid mindre optimala förhållanden slås motorerna automatiskt på av datasystemet som ser till att hålla farten på en jämn nivå.
En modell av Vindskip har testats i vindtunnel av Aeromechanical Systems Group vid Cranfield University i England. Resultatet visade att skeppet utan stöd från motorerna, i styv kuling och med optimal kurs, kommer upp i 14 knop (26 km/h). Och det är, som Lade AS grundare Terje Lade uttrycker saken, ”fort för en segelbåt”. Det är också ungefär så fort som en konventionell oljetanker färdas.
Ännu finns Vindskip bara som patent och på ritbordet. Förhoppningen är att skeppsvarv över hela världen ska upptäcka potentialen och söka licenser för att börja bygga. 

Material från
Allt om Vetenskap nr 11 - 2013

Mest lästa

Fler nyheter

Fler nyheter