Storstaden i Mesopotamien gav trygghet
Jordbruket kunde föda långt fler än vad som krävdes för att sköta det, vilket öppnade vägen för Mesopotamiens storstäder. Omkring år 4000 f.Kr. blev sumererna bland de första i världen att samla sig i något helt nytt – städer.
Byggmaterialet var soltorkat tegel och med detta uppförde sumererna väldiga stadsmurar som försvar mot angripare. Och ju större staden var, desto bättre kunde invånarna – i kraft av sitt antal och sina förenade resurser – försvara sig. Storstaden var född.
Bönder skapade superjordbruk i Mesopotamien
Mesopotamiens storstäder kunde byggas för att jordbruket kunde föda långt fler än vad som krävdes för att sköta det. Redan omkring år 7500 f.Kr. hade sumererna lärt sig att förädla vilda växter och sädesslag.
Och när uppfinningsrika bönder en kort tid senare började gräva kanaler från floden och anlägga historiens första konstbevattningssystem, exploderade livsmedelsöverskottet. På så vis frigjordes många tusen invånare från jordbruket till andra sysslor.
Skatteindrivare uppfann skriften
Det var varken präster eller poeter som uppfann skriftspråket, utan sumeriska skatteindrivare.
I takt med att städerna växte ökade behovet av att hålla reda på vad folk skulle betala i skatt. På lertavlor ristade ämbetsmännen in bildsymboler av får, getter, sädessäckar osv.
Sumererna skrev med trägrifflar på lertavlor, som sedan brändes. Kilskriften användes i synnerhet till räkenskapslistor.
Omkring år 3300 f.Kr. hade systemet utvecklats till att omfatta omkring 700 tecken som med tiden blev till ljudsymboler. Med ett fungerande skriftspråk kunde kunskap gå från generation till generation.
Samhället mättes och vägdes i Mesopotamien
Handel, skatteindrivning och vetenskap krävde en enhetlig standard för mätning av vikt, tid och avstånd.
Sumererna införde ett talsystem med 60 som grundenhet – anledningen till att vi än i dag mäter en timme i 60 minuter.
För att hålla ordning på dagarna delade sumererna dessutom in året i tolv månfaser och uppfann alltså kalendern.
Köpmän skapade handelsrutter till och från Mesopotamien
Mesopotamiens städer hade gott om spannmål men bristen på naturtillgångar var stor – särskilt metaller.
Sumeriska köpmän upprättade därför handelsrutter till dagens Afghanistan, Anatolien, Egypten och Arabien.
Köpmännen köpte allt från koppar och guld till timmer och granit. Betalningen skedde i form av jordbruksprodukter.
Med lag skulle flodlandet byggas
”Om en man dödar en annan man, ska han själv dö.” Så rättframt slog kung Ur-Nammus lag fast straffet för mord, omkring år 2100 f.Kr.
Ur-Nammu var kung i staden Ur, som hade blivit så stor att standardiserade regler krävdes för att reglera invånarnas uppträdande.
Lagtexten, som var världens första, klargjorde att invånarna kände till straffen för allt från sex med andras slavar till mord.
Skoningslös kung skapade världens första imperium i Mesopotamien
I norra Mesopotamien låg Babylonien, där folket akkaderna bodde. De hade levt fredligt sida vid sida med sumererna i flera sekel och kopierat dem flitigt.
Kung Sargon slog ned på de sumeriska stadsstaterna och tvingade deras kungar att underkasta sig hans makt.
Omkring år 2300 f.Kr. bestämde sig akkadkungen Sargon I för att inte nöja sig med att vara en kung bland många.
Sargon I
Sargon lade under sig de sumeriska stadsstaterna i söder och grundade världens första imperium.