Mörk materia och mörk energi – tomtar och troll?

Mörk energi är enligt hypotesen en okänd kraft som verkar i motsatt riktning till gravitationen. De tar dock inte ut varandra eftersom den mörka energin verkar på en mycket större skala. I den lite mindre skalan - som ändå är obegripligt stor för oss - härskar gravitationen.

Mörk energi är enligt hypotesen en okänd kraft som verkar i motsatt riktning till gravitationen. De tar dock inte ut varandra eftersom den mörka energin verkar på en mycket större skala. I den lite mindre skalan - som ändå är obegripligt stor för oss - härskar gravitationen.

Precis som man förr trodde att oförklarliga saker på gården berodde på hustomten och att skogens konung inte alls var älgen utan det elaka trollet, tror man idag att alla oförklarade data inom kosmologin beror på mörk materia (MM) och mörk energi (ME). Detta trots att det inte finns några oberoende bevis alls vare sig för MM eller ME utanför kosmologin. Noll.

Om man för 50 år sedan hade föreslagit att universum till nära 100 procent består av osynliga och odetekterbara komponenter hade man snabbt blivit inlåst i en liten madrasserad cell.

Mörk materia är det gravitationella ”klister” som synbarligen tycks behövas för att förhindra att galaxer och galaxhopar ska slitas sönder av sin egen rotation. Men det behövs då över fem gånger mer mörk materia än normal, synlig materia, sådan som både vi själva och allt vi känner till och kan se består av.

Frågan är hur vi vet att gravitationen fungerar som vi tror på så stora skalor? Det gör vi inte. Den är aldrig testad med direkta experiment utanför solsystemet. Faktum är att trots att ”gravitationslagen” är vår äldsta fysiklag/kraft (1600-tal) så är den också den minst förstådda. Till exempel finns ingen beskrivning av hur gravitationen uppstår mikroskopiskt – om den nu gör det. Den är aldrig testad på kortare skalor än 0,1 mm heller.

MOND – MOdified Newtonian Dynamics - uppfanns 1983 som ett alternativ till mörk materia av Mordehai Milgrom. För låga accelerationer (stora avstånd), mindre än en hundradels miljarddel av accelerationen vid jordytan (< 10^-10 m/s^2) ändrar han i Newtons lagar. Och enligt Milgrom, samt en växande skara andra forskare, förklarar MOND alla sammantagna observationsdata bättre än den ”vanliga” Newton och mörk materia.

Mörk energi är ännu värre. Trots att det är enkelt att införa sådana extra termer i Einsteins ekvationer – som då ger den ”önskade” accelererande expansionen av universum enbart på kosmologiska skalor – är det ingen som har en susning om vad det är och hur vi oberoende skulle kunna påvisa den. I alla fall kan inga kända materie- eller kraftfält utgöra mörk energi.

Vi har nyligen författat en artikel som visar att man möjligen kan klara sig utan både mörk materia och mörk energi utan att alls ändra på några naturlagar, eftersom allmän relativitetsteori automatiskt innehåller ickelinjära effekter som kan misstas för de mörka fenomenen. Den som är intresserad av mer detaljer, och andra gåtor som också kan lösas, kan söka efter titeln på nätet: ”Nonlinear Effects of Gravity in Cosmology”.

Universum accelererar i sin expansion - och ingen vet egentligen varför. Att föra in mörk energi som en förklaring är en snabb och enkel lösning. Men inte nödvändigtvis rätt.

Universum accelererar i sin expansion - och ingen vet egentligen varför. Att föra in mörk energi som en förklaring är en snabb och enkel lösning. Men inte nödvändigtvis rätt.

Men visst kan man för all del anta mörk materia och mörk energi som hypoteser; Fredrik Sandin och jag föreslog ju faktiskt en alldeles egen mörk materia-kandidat då vi introducerade preonstjärnor för snart 15 år sedan. Men idag verkar i stort sett alla kosmologer (dock inte kosmetologer) ha blivit hjärntvättade av MM/ME-idén, som till och med fått ett namn: ΛCDM. Forskning är minst lika trendkänslig som någon annan mänsklig verksamhet - om inte mer - och inte alls så objektiv som man skulle vilja tro. Om tillräckligt många bara upprepar samma sak nog många gånger börjar de flesta till slut tro att den är sann och alternativa hypoteser/lösningar får allt svårare att göra sig gällande.

Men är det inte minst sagt lite märkligt att drygt 95 procent av all energi i universum skulle vara osynlig och my(s)tisk? Är det inte istället rimligare att anta att det är något fundamentalt vi missat? Precis som fallet visade sig vara med de osynliga tomtarna och trollen. 

Material från
Allt om Vetenskap nr 2 - 2018

Mest lästa

Fler nyheter

Fler nyheter