Människor åt varandra som rituell handling
Våra förfäder åt inte varandra för att få näring, konstaterar nya studier. Människokött innehåller för få kalorier för att det ska vara lönt att döda en människa.
Tidigare människor åt inte varandra för att de var tvungna – utan för att de ville.
En ny undersökning konstaterar att forntidens människor var så fattiga på näring att det inte lönade sig att äta en medmänniska i stället för exempelvis en vildhäst eller ett vildsvin.
Därför är det mer sannolikt att kannibalism bland människor för mellan 14000 och 900000 år sedan var ett uttryck för antingen religiösa eller sociala ritualer snarare än svält eller brist på mat, som forskare tidigare inte har kunnat avvisa som orsaken till kannibalism.
Människor är ingen festmåltid
Dr. James Cole vid University of Brighton har undersökt kannibalism bland tidiga människoarter – bland annat neandertalare och Homo erectus – genom att jämföra kalorivärdet i människokött med andra djurs.
Eftersom våra förfäder inte innehöll mycket annat än hud, muskler och ben var de ingen festmåltid jämfört med djur.
Ett kilo vildhäst, björn eller vildsvin innehåller tre gånger mer kalorier i fett och proteiner än ett kilo människokött.
Människor utgör besvärliga byten
En annan nackdel med en människomåltid är att människor kämpar emot på ett helt annat sätt än bytesdjur.
”Det handlar inte enbart om köttet”, säger James Cole till nyhetsbyrån AFP.
Till exempel kan det enligt Cole ha varit en hyllning till den döde att äta hans mjälte eller suga ut märgen ur benen. Den näring en sådan ritual ger kan betraktas som en extra bonus.