Nascalinjernas ursprung

Varför kom nascalinjerna till?

Nascalinjerna, som består av ett stort ­antal långa, raka linjer, geometriska ­figurer och figurer föreställande djur och växter, skapades troligtvis av nasca­folket för vad som misstänks ha varit rituella ändamål. Bild: Diego Delso

Nascalinjerna, som består av ett stort ­antal långa, raka linjer, geometriska ­figurer och figurer föreställande djur och växter, skapades troligtvis av nasca­folket för vad som misstänks ha varit rituella ändamål. Bild: Diego Delso

De kända nascalinjerna som pryder öknen i södra Peru är så kallade geoglyfer och har skapats genom att de övre lagren av sten och jord avlägsnats så att underliggande, ljusare material blivit synligt.

Förutom mer än 800 raka linjer, varav de längsta är uppemot 50 kilometer långa, finns det även omkring 300 geometriska figurer och 70 figurer föreställande djur och ­växter. Det stora flertalet av dessa imponerande geoglyfer tros ha gjorts med hjälp av enkla redskap och metoder av nascafolket, som levde och frodades i området från omkring 100 år f.Kr. till omkring år 700. Att mönstren fortfarande är mer eller mindre intakta efter alla dessa år beror på att det på grund av att det regnar och blåser mycket sparsamt inte utsatts för någon omfattande erosion.

Det har sedan de började studeras på allvar efter att de för första gången sågs från ­luften på 1930-talet florerat en rad teorier om ­syftet med nascalinjerna. Bland annat har det ­föreslagits att de hade med astronomiska observationer att göra, genom att till exempel visa var solen och andra himla­kroppar steg över eller sjönk under horisonten. En mer spekulativ idé är att de var budskap till utomjordiska besökare.

Senare forskning, som kombinerar arkeologi med etnohistoria och antropologi, tyder på att det är mer sannolikt att linjerna var en del av nascafolkets religiösa ritualer, där de framförallt bad gudarna om vatten.

– Det verkar troligt att de flesta av linjerna inte pekade mot någonting på varken den geografiska eller den himmelska horisonten, utan snarare ledde till platser där ritualer utfördes för att få vatten och goda skördar, säger den amerikanska arkeologen Johan Reinhard, som studerat nascalinjerna.

Mest lästa

Fler nyheter

Fler nyheter