Nytt moln på himlen

Förra gången ett nytt moln introducerades i WMO:s International Cloud Atlas var 1951 då specialformen intortus (hoptrasslad) infördes under molnsläktet ­cirrus. I cirrusmolnet på bilden kan man också se inslag av fibratus (trådig). Det skulle dröja 66 år innan nästa moln introducerades.  Bild: Skylight

Förra gången ett nytt moln introducerades i WMO:s International Cloud Atlas var 1951 då specialformen intortus (hoptrasslad) infördes under molnsläktet ­cirrus. I cirrusmolnet på bilden kan man också se inslag av fibratus (trådig). Det skulle dröja 66 år innan nästa moln introducerades. Bild: Skylight

Inget nytt under solen brukar man säga. Men nu har det hänt! Ett nytt moln har dykt upp på himlen. Ja, alldeles nytt kanske det inte är, det har säkert funnits lika länge som jorden har haft en atmosfär. Men nu 2017 har det godkänts av WMO (World Meteorological Organization).

Här på Allt om Vetenskap blev det officiellt antaget redan förra året i samband med molnfototävlingen. En av de vinnande bilderna hade tagits av Matilda Hultquist i Malmö och hade kort och gott rubriken ”Asperitasmoln”. En svensk pionjärinsats inom molnklassificeringen.

Det nya molnet heter alltså asperitas på latin, som är det officiella språket när det gäller moln. En rak översättning till svenska skulle bli grovhet eller ojämnhet. En bättre benämning vore kanske ”grov sjö” eller ”stormig ocean”. Någon har beskrivit molnet som ”flytande silver”. Om man vänder uppochned på molnbilden ser det ut som en skummande vattenyta eller ett bergslandskap.

Molnet karaktäriseras av väldefinierade vågliknande former på undersidan, antingen större släta eller mindre fläckiga strukturer. Ibland kan det ha skarpa spetsar som pekar nedåt. Vissa belysningar kan ge dramatiska visuella effekter hos dessa moln.

2017 införde WMO specialformen asperitas (grov sjö eller stormigt hav) i molnatlasen, under molnsläktena stratocumulus och altocumulus. Detta moln uppträdde i Malmö den 28 augusti 2016, klockan 06:25.  Bild: Matilda Hultquist

2017 införde WMO specialformen asperitas (grov sjö eller stormigt hav) i molnatlasen, under molnsläktena stratocumulus och altocumulus. Detta moln uppträdde i Malmö den 28 augusti 2016, klockan 06:25. Bild: Matilda Hultquist

Asperitas har ofta ett hotfullt utseende, men brukar inte ur sig själva ge regn. Däremot förekommer de ofta i samband med oväder, som kan uppträda före eller efter att asperitas har visat sig. Molnets dramatiska former tyder på någon form av turbulenta vindar i molnets nivåer. Det ska alltså råda labila eller ostadiga förhållanden i ­atmosfären. Men i detalj vet man ännu inte exakt hur asperitas bildas.

Meteorolog, fotograf, frilansjournalist och författare. Tidigare arbetade han på SMHI som prognosmeteorolog och produktutvecklare. skylight.se

Meteorolog, fotograf, frilansjournalist och författare. Tidigare arbetade han på SMHI som prognosmeteorolog och produktutvecklare. skylight.se

Den förste som skapade ordning bland molnen var en apotekare och amatör­metereorolog i London vid namn Luke Howard. Han presenterade sitt arbete On the modification of clouds 1802. Ungefär hundra år senare, 1896, skapade den svenske meteorologiprofessorn Hildebrand Hildebrandsson och den skotske meteorologen Ralph Abercromby den första internationella molnatlasen, till stor del grundad på Luke Howards arbeten.

Deras indelning av molnen, som gäller än idag, består av tio huvudmolnslag, så kallade moln­släkten. Dessa tio släkten kan i sin tur indelas i underavdelningar som arter, specialformer och annat. Allt i enlighet med Carl von Linnés indelning av växter med latinska namn.

Det är inte ofta ett nytt moln kommer upp på WMO:s officiella lista. Förra gången var 1951 när intortus infördes som en specialform under molnsläktet cirrus (fjädermoln). Intortus betyder ungefär hoptrasslad, som en trasselsudd.

Asperitas är en art eller specialform under molnsläktena stratocumulus (valkmoln) ­eller ­altocumulus (böljemoln) och brukar för det mesta ligga på mellan en och tre kilometers höjd. Möjligen kan asperitas uppträda i undersidan av något annat molnsläkte också, det är ännu inte helt klarlagt.

Om du googlar på ”asperitas cloud” och klickar på ”bilder” kan du få se en hel del olika asperitas­former, en del mycket vackra och dramatiska.

Asperitas är relativt sällsynta i vårt land, en verklig utmaning, som kan ge good credit åt cloudspotters. Håll ögonen öppna i sommar och ha kameran i beredskap! 

Material från
Allt om Vetenskap nr 3 - 2017

Mest lästa

Fler nyheter

Fler nyheter