Östersjöåtgärder

Jag undrar vilka åtgärder som tas för att minska syrebristen i Östersjön just nu, och vad som mer skulle kunna göras?

Utbredningen av syrefria bottnar (svart) och bottnar påverkade av akut syrebrist (grått) i Östersjön under hösten 2016. Bild: SMHI

Utbredningen av syrefria bottnar (svart) och bottnar påverkade av akut syrebrist (grått) i Östersjön under hösten 2016. Bild: SMHI

Kajsa Tönnesson på Havsmiljöinstitutet berättar att det fundamentala problem som måste åtgärdas är den förhöjda näringsämnesbelastningen som orsakar förhöjd produktion av växtplankton. Övergödning som man brukar kalla det, alltså.

– När växtplankton sjunker till botten förbrukas syre och syrebrist uppstår i bottenvattnet i Östersjöns djupare delar och periodvis även i grundare områden med lokalt hög belastning, säger hon.

Men dagens situation där syrefattiga och helt syrefria bottnar brer ut sig kan vara en kombination av flera olika saker: en fortsatt hög belastning av näringsämnen, lagrade mängder organiskt material och näringsämnen i sedimenten från tidigare perioder med betydligt högre näringsämnesbelastning, samt en minskad frekvens av stora inflöden av syrerikt vatten från Västerhavet. Vattenutbytet med Västerhavet kan vi inte påverka, men situationen har under de senaste åren förbättrats något tack vare ett antal stora inflöden.
Det vi i första hand kan påverka är näringsämnesbelastningen, och där pågår arbetet på flera fronter.

– Både inom Vattendirektivets och Havsmiljödirektivets arbete har det lagts fram omfattande åtgärdsprogram och inom Baltic Sea Action Plan finns ett gemensamt beslut från alla Östersjöns kustländer och EU om att vidta åtgärder, säger Kajsa Tönnesson.

I Vattendirektivets och Havsmiljö­direktivets åtgärdsprogram ingår bland annat projekt för att minska övergödningen från källor på land, som lantbruket, och för att minska övergödningen från lagrade näringsämnen i sjöar och vikar med hjälp av till exempel muddring, fällning med kemikalier och mussel­odling.

I första hand är det utsläppen av gödningsämnen som måste ner för att få bukt med Östersjöns syrefria och döda bottnar, men det har också föreslagits att pumpa ner syre med hjälp av vindsnurror.

I första hand är det utsläppen av gödningsämnen som måste ner för att få bukt med Östersjöns syrefria och döda bottnar, men det har också föreslagits att pumpa ner syre med hjälp av vindsnurror.

Åtgärderna i Baltic Sea Action Plan går bland annat ut på att bestämma gränser för hur stora ­utsläpp av näringsämnen som maximalt kan ­tillåtas och att sätta upp mål för hur mycket de olika länderna måste minska sina årliga utsläpp för att dessa gränser inte ska överskridas.

Kajsa Tönnesson tillägger också att det även förs en diskussion om storskaliga och mer ingenjörsmässiga åtgärder som direkt skulle motverka syrebristen. Ett exempel är att syresätta Östersjöns djupbottnar med hjälp av syrepumpning. Hon menar dock att det är mycket svårt att utvärdera nyttan och konsekvenserna av åtgärder av det här slaget ­eftersom något liknande ­aldrig utförts i så stor skala.

Material från
Allt om Vetenskap nr 6 - 2017

Mest lästa

Fler nyheter

Fler nyheter