Egypten:

Parfymens uråldriga källa

Faraonernas lika långa som sägenomspunna tid var en högkultur också för vädrande näsor. Det låg en väldoft över det antika Egypten och det är här man finner parfymens källor och den moderna parfymindustrins rötter. Följ med på en spännande resa från templet i Edfou via marknaden i Kairo fram till fina butiken i dagens Paris!



Enligt legenden började alltsammans för mycket, mycket länge sedan, då farao Hatchepsout sände soldater över havet för att möta vad man kallade Kung Väldoft – en väldig orm prydd med juveler och ädelstenar.

Det blev ett våldsamt möte och flera av soldaternas skepp slogs i spillror, men hem tog de sig i alla fall till sist och de hade med väldoftande frön och plantor att användas som rökelse.

DREV BORT STANKEN

En ostrakon (krukskärva med inskription) och ett rökelsekar, 20:e dynastin, västra Thebe. Bilden visar de nedre kroppsdelarna av en kung i ceremonidräkt och hållande karet han använder för den väldoftande rökelsen.

En ostrakon (krukskärva med inskription) och ett rökelsekar, 20:e dynastin, västra Thebe. Bilden visar de nedre kroppsdelarna av en kung i ceremonidräkt och hållande karet han använder för den väldoftande rökelsen.

Riktigt på detta vis gick det väl kanske inte till, men helt klart är att användandet av såväl rökelse som parfym har mycket gamla anor. I det forntida Egypten sträcker de sig tillbaka till åtminstone 4 000 år f.Kr. Enligt den franska antropologen och filosofen Annick Le Guérer hade parfymen en synnerligen viktig roll att spela inte minst i religionen och det andliga livet för egyptierna eftersom det gav möjlighet för människor att uppnå åtminstone en viss yttre status av gudomlighet i döden, genom att driva bort stanken av förruttnelse och köttets förfall. Precis som den väldoftande oljan numera inom delar av kristenheten beseglar dopet satte väldoften sitt avslutande sigill på den balsamerade avlidne, som därefter var fri att segla i väg mot den väntande evigheten. Oljorna, rökelserna och parfymerna tillverkades av särskilt utvalda präster. Allt var resultatet av noga övervägda blandningar och mixer, som följde recept som i vissa fall fortfarande finns bevarade.

PARFYMLABORATORIUM
Templet i Edfou ligger 120 kilometer söder om mer välkända Luxor. Det är tillägnat falkguden Horus av Behedet och byggdes mellan 237 f.Kr. och 57 f.Kr. Just här forskade prästerna extra intensivt för att få fram de många väldoftande blandningarna, templet var inget mindre än världens kanske allra första riktigt storskaliga parfymlaboratorium. Väggarna är täckta av hieroglyfer och målningar som alla utgör instruktioner för tillverkningen. Här finns upplysningar om ingredienser och arbetsmaterial, förberedelser och blandningsmetoder, allt är förklarat i detalj och forskarna tar nu del av detta digra material för att kunna återskapa ritualerna och, inte minst – väldofterna!

Fakta: 
Egyptens parfymer görs både i kyrkor och på marknaden

- Arkeologerna kan bringa tillbaka det förgångna endast om de kan återskapa det mest essentiella, dess själ, det omätbara, de oersättliga dofterna.
Så säger Paul Faure och denna inställning och övertygelse har blivit ledstjärna också för välkända kosmetikaföretaget L´Oréal, som sedan 1996 och i samarbete med Musées de France bedriver forskning för att hitta det antika Egyptens olika dofter och, om möjligt, saluföra dem igen.
En annan drivande kraft inom området är oberoende parfymtillverkaren Sandrine Videault. I sin studio på åttonde våningen i ett hus mitt i Paris tillverkar hon väldoftande oljor för rökelse, som ännu idag ingår i muslimska egyptiers fredagsfirande. Men framställningen av Kyphi, som termen lyder, är mycket komplicerad och känslig.
- Kyphi, förklarar Sandrine Videault, görs av en del aromatiska växter, en del kryddor och en del balsam. Att dechiffrera det antika receptet var ett ömtåligt och känsligt arbete, som lärde oss mycket. Egyptologer och botanister var till stor hjälp. Med utgångspunkt från geografiska och botaniska data kunde vi göra en utredning av vilket råmaterial som användes i den antika tiden – och i vilken form det användes.
Så snart återskapandet av dofterna var slutförd kunde de på nytt, 4 000 år senare, komma till användning i Egypten, där väldoften alltsedan faronernas tid stått i centrum och där parfymtillverkningen haft en central roll att spela sedan urminnes tider.

EN STOR OCH VIKTIG ROLL
- Den överflödande vegetationen och växtligheten, klimatet och den nivå av samhällsförfining som det antika Egypten nådde har i hög grad bidragit till utvecklingen och förbättringarna i konsten att tillverka parfymer.
Parfymer spelar en viktig roll inte bara i det sakrala utan lika mycket i det dagliga livet, menar Mohamed Shimy – egyptolog och chef för Archeological Information Center of the Supreme Council of Egyptian Antiques.
Shimy fascinerades av det antika Egyptens storhet redan som barn, tog examen i arkeologi och framlade vid universitet i Lyon 1997 sin doktorsavhandling om just de antika dofterna. Tesen är att det är i det gamla Egypten vi finner parfymtillverkningens rötter. Ännu idag sker den nära nog på samma sätt som på faraonernas tid. På de larmande och livliga marknaderna i Kairo, blandas oljorna och mixturerna till inför ögonen på kunden och har namn som Ramses, Hatchepsout eller Kleopatra.
Också de kristna i Egypten är involverade i parfymkulturen. Tillverkningen av ”myron”, helig olja som används i dopceremonin, ligger ända sedan evangelisten Markus dagar i händerna på koptiska präster, som inleder den känsliga processen i fastan och avslutar den på Skärtorsdagen i klostret St Bichoy.
- Klostret tillverkar två heliga oljor, myron och ghalilaoun, förklarar klostrets prior fader Nikodemus. Vi förvarar dem i stora plastflaskor och häller härefter över dem i mindre, som förses med korsets tecken och skickas ut till koptiska kyrkor över hela världen.
Väldoft från Egypten, som likt ringar på vattnet sprider sig från kontinent till kontinent – just så som det skett ända sedan faraonernas tid.

Material från
Allt om Vetenskap nr 2 2005

Mest lästa

Fler nyheter

Fler nyheter