1. Placebo kan vara sprutor, piller eller vatten
Forskare använder placebo för att mäta den så kallade rena behandlingseffekten - det vill säga patienters reaktioner på en behandling.
I medicinska studier använder sig forskarna exempelvis av placebopiller, som inte innehåller några aktiva ämnen, och ger dessa till hälften av försökspersonerna. Låtsaspillren är oftast kalk- eller sockertabletter.
Placebo kan också vara innehållslösa drickor, vatteninjektioner eller overksamma salvor och krämer. Gemensamt för placebobehandlingar är att de inte innehåller någon substans som ska behandla sjukdomens egentliga orsak.
2. Placebo fungerar - även när du vet att det är lurendrejeri
Placebo är ett viktigt redskap för forskare när de ska dokumentera om ett nytt läkemedel fungerar. Vanligtvis delar man upp försökspersonerna i två grupper – en som får läkemedlet och en som får en placebobehandling.
Ibland låter de patienterna får veta att de får piller utan medicin i – och även då kan placeboeffekten uppstå.
En studie jämför ett antal studier med så kallad öppen placebobehandling där 260 patienter med bland annat irritabel tarm, ryggsmärtor och allergier mådde bättre av placebo även fast de var medvetna om att de inte fick någon verksam medicin.
3. Läkare utför placebooperationer
Det låter helt galet, men läkare utför faktiskt även låtsasoperationer när de ska utesluta en placeboeffekt. Under en placebooperation skär kirurger i patienten – precis som om de skulle utföra en traditionell operation - men det viktigaste snittet uteblir.
Exempelvis har forskare i ett antal studier borrat helt onödiga hål i kraniet på patienter med Parkinsons sjukdom. Syftet var att ta reda på om hjärnsjukdomen kunde behandlas genom att transplantera in nya nervceller i hjärnan - en behandling läkarna trodde mycket på.
Men det satte låtsasoperationerna stopp för: De patienter, som läkarna enbart borrade hål i huvudet på och sedan stängde till igen, klarade sig lika bra som resten av patienterna som fick nya celler transplanterade in i hjärnan.
4. Låtsaspiller kan sänka ditt blodtryck
Det är bevisat att placeboeffekten kan förändra ett stort antal av funktionerna i våra kroppar. Patienter har exempelvis upplevt att falska läkemedel har hjälpt mot hjärt-kärlproblem, astma och även minskat svåra smärtor.
Förklaringen kan vara att när vi har en stark förväntan på att må bättre kan det verka fysiskt och ge en mätbar förändring på vårt blodtryck och vår hjärtrytm. Den smärtstillande effekten har vissa forskare förklarat med att vi utsöndrar fler endorfiner, en typ av smärtstillande hormoner, när vi tror att vi mår bättre.
I vissa försök har samma placebobehandling gett vissa patienter högre puls och blodtryck, medan andra har upplevt det motsatta eftersom de fick veta att pillren var lugnande.
5. Placeboeffekten är fortfarande en gåta
Effekten av overksamma piller är fortfarande ett mysterium för forskarna och de har olika teorier om placeboeffekten.
En teori är att när en patient har en förväntan på ett pillers verkan kommer han omedvetet att ändra sitt beteende så att den rätta effekten uppstår.
Andra tror att effekten i själva verket är ett uttryck för att patienterna gärna vill göra sina läkare nöjda och därför ljuger om att de mår bättre.
Idé-banken TED-Ed har skapat en animerad film om placeboeffektens historia.