Planeternas innehåll?

Vi vet ju hur jorden ser ut i genomskärning. Men hur är det med våra andra planeter? Hur ser dom ut i genomskärning?

Planeten Mars i genomskärning – den infällda bilden visar storleksjämförelse med jorden. Mars har en delvis smält kärna av järn och järnsulfider (gul). Manteln visas i orange och marsskorpan i brunt. Skorpan är omkring 100 kilometer tjock – att jämföra med jordens mellan 70 och 10 kilometer. Frånvaron av en helt smält region runt kärnan medför att Mars inte utvecklar något kraftfullt magnetfält. Magnetfältet skyddar atmosfären från solvinden och när Mars kärna svalnade, försvann det skyddet.

Planeten Mars i genomskärning – den infällda bilden visar storleksjämförelse med jorden. Mars har en delvis smält kärna av järn och järnsulfider (gul). Manteln visas i orange och marsskorpan i brunt. Skorpan är omkring 100 kilometer tjock – att jämföra med jordens mellan 70 och 10 kilometer. Frånvaron av en helt smält region runt kärnan medför att Mars inte utvecklar något kraftfullt magnetfält. Magnetfältet skyddar atmosfären från solvinden och när Mars kärna svalnade, försvann det skyddet.

Hur planeterna är uppbyggda avspeglar deras avstånd till solen och därmed bland annat deras temperaturförhållanden. Exakt hur planeterna ser ut inuti vet vi naturligtvis inte, utan man får dra slutsatser utifrån observerbara fakta som temperatur och tryck i atmosfären, massa, radie­, rotation, påverkan på satelliter­ med mera.

De fyra inre planeterna liknar varandra på så vis att de till största delen innehåller metaller och mineral, som ju har hög smältpunkt. De har relativt hög densitet, långsam rotation, fast yta, få månar­ och saknar ringar.

Merkurius kärna av järn beräknas stå för 60 procent av planetens massa och ha en radie på 1 800 km, eller tre fjärdedelar av hela planetens. Eftersom Venus till storlek och densitet påminner om jorden tror man att dess inre liknar jordens i form av en metallkärna med

3 000 km radie, mantel och skorpa, där manteln står för den största volymen. Mars har sannolikt en tät kärna med en radie på 1 700 km, en mantel med något högre densitet än jordens, samt en skorpa mellan 35 och 80 km tjock.

De båda inre jätteplaneterna, Jupiter och Saturnus, är gasplaneter som till största delen består av väte och helium. Exakt hur Jupiter ser ut inuti är dock svårt att modellera, eftersom vi inte vet hur dessa ämnen uppför sig vid de enorma temperaturer och tryck som råder. Modellerna räknar inte med någon fast yta, men de flesta innehåller en tät kärna av sten. Man tror att vätet utgör 70 procent av planetens massa och är i metallisk form närmast kärnan. Saturnus bör ha en liknande uppbyggnad.

De båda yttre jätteplaneterna, Uranus och Neptunus, liknar Jupiter och Saturnus men består till största delen av flyktiga ämnen istället för väte och helium. De består av sten och ”is” av olika slag, saknar metalliskt väte och har sitt innehåll mer jämnt fördelat. Neptunus har dock sannolikt en liten­ kärna.

Material från
Allt om Vetenskap nr 12 2008

Mest lästa

Fler nyheter

Fler nyheter