RÄTTVÄND ELLER OMVÄND SPEGLING?

Varför speglas man rättvänd i en parabolisk yta på nära håll (exempelvis en metallisk bunke), men inte på längre? Och på vilket avstånd och hur sker denna omvändning?

I en bilstrålkastare är lampan placerad i brännpunkten. Från den konkava reflektorn skickas ett knippe parallella ljusstrålar ut.

I en bilstrålkastare är lampan placerad i brännpunkten. Från den konkava reflektorn skickas ett knippe parallella ljusstrålar ut.

När ljus faller mot en plan spegel gäller att infalls­vinkeln för en ljusstråle är lika med reflexions­vinkeln. Två parallella ljusstrålar kommer att vara lika parallella­ när de lämnar spegelns yta.

Även för en parabolisk (eller, för att generalisera, konkav) spegel gäller att infallsvinkeln är lika med reflexionsvinkeln för en ljusstråle. Men eftersom ytan inte är plan utan rundad, kommer parallella ljusstrålar inte att reflekteras parallellt, utan fokuseras i spegelns så kallade brännpunkt (eller fokus) och sedan, utanför denna, spridas.

En ljusstråle som faller­ in mot den övre delen av den konkava spegeln kommer att brytas nedåt, passera brännpunkten och därefter­ fortsätta nedåt. En parallell ljusstråle som faller­ in mot nedre delen av spegeln bryts istället uppåt. Detta innebär att bilden blir uppochner utanför brännpunkten. Innanför brännpunkten, däremot, har dessa ljusstrålar inte korsat varandra än och därför är bilden vänd på ”rätt” håll. En sminkspegel är ett exempel på en konkav spegel. Den förstorar ansiktet, men har brännpunkten så långt ifrån sig att du ser ansiktet rättvänt.

Denna paraboliska effekt utnyttjas i till exempel bilstrålkastare. Där placerar man en glödlampa i brännpunkten, riktad in mot spegeln, och resultatet blir det omvända – ett knippe parallella ljusstrålar som ger ett samlat ljus som kan riktas dit man vill.

Material från
Allt om Vetenskap nr 2 2009

Mest lästa

Fler nyheter

Fler nyheter