Bookmark and Share

Så hamnade vithajen i Medelhavet

Dna-analys av fyra vithajar fångade utanför Turkiets, Siciliens och Tunisiens kuster visar att de alla härstammar från samma australensiska hajfamilj. Att dessa simmade västerut och sedan uppför Afrikas västkust och in i Medelhavet via Gibraltar beror sannolikt på en felnavigering för 450 000 år sedan, klimatförändringar vid tidpunkten ifråga samt de förrädiskt varma Agulhas­strömmarna.

FRÅGA ALLT OM VETENSKAP!

Genom att skicka det här formuläret så accepterar du Molloms integritetspolicy.

Fler nyheter

Ljus för hjärtat

Ett lugnt och stilla brinnande stearinljus, utan färg- eller doftämnen, är inte bara vackert att titta på, det kan också vara hälsosamt. Forskare vid Lunds universitet har sett en positiv effekt på hur hjärtat reglerar sin rytm hos personer som inandas stearinrök. Det tros vara natrium-...

22 000 000

av generna hos Östersjöns virus,bakterier och plankton har identifierats av en forskargrupp vid Stockholms universitet

Giftig trålning

Bottentrålning, som används vid fiske efter bland annat räkor, torsk och strömming, gör bottenvattnet grumligt och frigör miljögifter som tidigare legat inbäddade i bottensedimentet, visar forskning vid Stockholms universitet. Jämfört med den miljöpåverkan muddring har virvlar 88...

8 200

meter. Där går gränsen för djupet havsfiskar kan leva på, enligt de senaste forskarrönen.

Klimatförändringarna tar död på pingvinungar

Magellanpingvinerna i södra Sydamerika hör inte till klimatförändringarnas vinnare. Den farligaste tiden i ungarnas liv är när de är för stora för att föräldrarna ska kunna skydda dem med sina kroppar men ännu inte fått sin vattentäta fjäderdräkt. Oftast utgör vädret inget...

Kanadensare trivs bäst i Sverige

Det stämmer i alla fall för den kanadensiska contortatallen (Pinus contorta) som blivit populär i det norrländska skogsbruket, enligt en studie i New Phytologist. Forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet har analyserat jordprover både från Kanada och Sverige och kommit fram till att de...

Bra att veta om talat språk

Varför vi människor började tala och när detta skedde vet ingen.

Trädklättrande krokodiler

Trodde du att det var en bra idé att fly undan en krokodil genom att klättra upp i ett träd? Tänk om, för enligt nya rön i Herpetology finns det åtminstone fyra arter som gärna tar sig upp i träd. Beroende på art och storlek tar sig några hela fyra meter upp och fem meter ut på en...

Gammal resistens

Antibiotikaresistens är inget nytt påfund, berättar Applied and Environmental Microbiology. Franska forskare har hittat virus med gener för just antibiotikaresistens i fossiliserat bajs från 1300-talet. Viruset, en så kallad bakteriofag som infekterar bakterier, kan ha hjälpt de infekterade...

Digerdöden i våra gener

Det beräknas att en fjärdedel av Europas befolkning dukade under i digerdödens härjningar­ i mitten av 1300-talet.Men personer med rätt genvarianter överlevde och förde sina gener vidare, det som kallas naturlig selektion. Nu tror sig forskare tack vare rumänska romer ha löst gåtan om...

Sänkt koles­terolvärde – mindre plack

Vid Karolinska Institutet har de kunnat visa att tidiga stadier av åderförfettning helt kan gå tillbaka om kolesterolnivåerna sänks. Även senare former av plack minskar, men försvinner inte. Än har sambandet bara setts hos möss, men gäller det för människor kan en tidig behandling...

Fluffig heminredning är bästa skyddet

Talgoxar gillar inte svartvita flug­snappare. Anledningen till agget är att flugsnapparna anländer till häckningsområdena efter att de flesta holkar och bohålor är upptagna och då inte drar sig för att ockupera andra fågelpars boningar. Och de väljer var de ska slå sig ner genom att...

Stora rovdjur viktiga – men allt sällsyntare

Amerikanska, australiska, italienska och svenska forskare har i en artikel i Science sammanställt kunskapen kring de 31 största rovdjursarterna,däribland lejon, leopard, europeisk lo, puma, varg, havsutter och dingo. 75 procent av dessa arter minskar i antal och drygt hälften har redan...

Klimatförändringar dödar parasitsnäcka

Den ytterst otrevliga parasitsjukdomen snäckfeber kan tack vare klimatförändringarna i framtiden bli ovanligare i Väst- och Centralafrika, enligt en studie i Acta Tropica. Anledningen är att flera av de snäckor som är mellanvärdar för masken Shistosoma mansoni som orsakar sjukdomen kommer...

Tät skog – tillflyktsort för köldälskande växter

Den globala uppvärmningen leder till att växtzonerna förskjuts. Klimatförändringarna gör att undervegetationen i europeisk och nordamerikansk lövskog håller på att förändras. De arter som klarar av ett varmt klimat breder ut sig på bekostnad av de köldanpassade, visar en stor...

Robotsköldpadda på vrakjakt

U-CAT, en liten robot som simmar som en havssköldpadda, kan vara framtidens nya redskap för marinarkeologer. Tack vare att den inte har propellrar utan fyra fenor som rör sig oberoende av varandra är den lättmanövrerad och rör till skillnad mot traditionella propellerdrivna farkoster inte...

Överkäken styr myggan rätt

Att stickmyggor attraheras av den koldioxid vi andas ut är ingen nyhet, men nu är det också klarlagt hur de kan veta var på våra kroppar de kan hitta de bästa matplatserna. I en artikel i Cell skriver amerikanska forskare att myggorna orienterar sig rätt med känsel­organ i överkäken­...

Bra att veta om hajar

Det äldsta hajfossil som påträffats är runt 420 miljoner år gammalt.

Avskjutning gör elefanter till psykosociala vrak

Från 1960-talet till 1990-talet bedrevs jakt i syfte att hålla nere elefantpopulationen i sydafrikanska nationalparker. En flock drevs ihop och alla, utom de djur som var mellan fyra och tio år, sköts. Överlevarna flyttades till andra parker och ser till det yttre ut att må bra.

En galopperande insekt med stjärnorna som vägvisare:

Dyngbaggen - miljöhjälten som hamnat i skiten

Dyngbaggarnas uppgift är ett riktigt skitgöra. Men de fyller en viktig funktion som både naturens städpatrull och trädgårdsmästare när de äter upp, gräver ner och flyttar på andra djurs spillning. Dessutom har det visat sig att de kan navigera både efter månen­ och stjärnorna. Skulle de försvinna från jordens yta riskerar vi både fler sjukdomar och fluginvasion.
Och så skulle vi bli av med den enda insekten som kan galoppera.

Sidor