Basilikan Sagrada Família kan tyckas som ett skrytbygge, men är helt finansierat av donationer. De senaste åren har även intäkterna från turisterna bidragit till en bättre ekonomisk situation för projektet.

Temple Expiatori de la Sagrada Família är det fullständiga namnet på den stora basilikan som byggs i Barcelona. Namnet betyder Heliga familjens botgöringstempel och bygget påbörjades den 19 mars 1882 av arkitekten Francisco de Paula del Villar­. Året därpå uppstod oenigheter mellan arkitekten och de som finansierade bygget, varpå del Villar sade upp sig och arbetet togs över av Antoni­ Gaudí.

Gaudí började med att designa om i stort sett hela projektet och insåg samtidigt att det skulle ta många, många år innan kyrkan blev klar. När protesterande röster höjdes inför det mångåriga projektet, svarade Gaudí enkelt att hans klient inte har någon brådska.

Man ska även komma ihåg att när bygget påbörjades, räknade man utifrån den tidens arbetsmetoder och tekniker.

Nu får stenarna exakta mått tack vare maskinprecision, när kyrkobygget påbörjades höggs stenarna ut för hand. Nya tekniker och nya arbetsmetoder gör att vissa positiva arkitekter tror att projektet kommer att stå färdigt redan år 2017.

Passionsfasaden som, bland annat, ska symbolisera Jesus lidande och död. Bild: Johan Gradin

Generös donation
Redan 1866 grundade Josep Maria Bocabella föreningen Spiritual Association of the Devotees of St Joseph, med målet att bygga ett stort tempel. Men inte förrän 1881 kunde man köpa den mark där templet skulle byggas, totalt en yta på 12 800 kvadratmeter, och arkitekten Francisco de Paula del Villar började styra upp projektet. Den 19 mars 1882 lades så den första stenen till Sagrada Família.

När sedan del Villar säger upp sig och Antoni Gaudí tar över år 1883, börjar han med att bygga kryptan. Kryptan blev färdig sex år senare och projektet fortsatte i god takt, tack vare frikostiga donationer och Gaudís entusiasm. När projektet mottog en mycket stor anonym donation, övergav Gaudí sitt initiala neogotiska tänkande och föreslog istället en mer innovativ stil, både i form och konstruktion.

Projektet i Gaudís regi var nu en stor kyrka med höga torn och en bottenvåning i form av ett kors. Hela kyrkan skulle kunna ses som en symbol eller en förklaring över kristendomens tidslinje.

Ett gotiskt inspirerat fönster som ännu ej fått glas.

Hängiven kyrkobygget
För att projektet med kyrkobygget skulle flyta så smidigt som möjligt byggde Gaudí en skola precis vid kyrkans ena hörn. Skolan var till för barnen till dem som arbetade med Sagrada Família och även för de barn vars familjer tillhörde församlingen.

1914 bestämde sig Antoni Gaudí att hänge sig totalt åt projektet med kyrkan. Han till och med bodde i ett litet rum bredvid absiden, ett rum som egentligen var till för att göra modeller, ritningar och skisser för kyrkobygget.

Gaudí gick helt upp i arbetet med Sagrada Família, då han insåg att han inte skulle leva tillräckligt länge för att se kyrkan helt färdigställd. Gaudí ville ändå ge de kommande arkitekterna riktlinjer, även om han var realistisk nog att veta att de skulle ha egna idéer och förslag på skulpturer eller konstruktioner.

Tyvärr förstördes en stor del av Gaudís ritningar, modeller och skisser­ under spanska inbördeskriget, då anarkister satte såväl skolan som kryptan i brand. En av Gaudís medarbetare, Francesc de Paula Quintana i Vidal, lyckades några år senare restaurera och återskapa några av modellerna och ritningarna. Tack vare de Paula Quintanas tålmodiga arbete och respekt för sin forne medarbetare, kan man än idag följa Gaudís riktlinjer och idéer om hur basilikan ska färdigställas.

Man ser tydligt skillnaden mellan den här detaljbilden från Passionsfasaden och Födelsefasaden. Här är linjerna hårda, kantiga och skulpturerna ser näst intill ovänliga ut. Bild: Johan Gradin

Fasaderna

Basilikans tre fasader återspeglar Jesus liv, från födseln till döden. Födelsefasaden började Gaudí med 1892 och den vetter mot nordöst, en symbol för Kristus födelse. Fasaden är indelad­ i tre sektioner som står för tro, hopp och kärlek. Sektionerna är rikt dekorerade med djur och natur, som på sitt sätt symboliserar olika faser i livet. Gaudí ville börja med just den här fasaden, då han trodde att Födelsefasaden skulle bli den vackraste och ge ett positivt intryck.

Passionsfasaden är till skillnad från Födelsefasaden väldigt enkel och slätstruken med hårda linjer. Även den här fasaden är indelad i sektioner om tro, hopp och kärlek men här är de avbildade ur ett kallare, mer lidelsefullt perspektiv. Fasaden är vänd mot solnedgången som en symbol för Jesu död.

Ärofasaden är huvudfasaden och kommer att bli den största och mest påfallande av de tre fasaderna. Den påbörjades 2002 och representerar den kristna vägen – död, den slutliga domen och äran. För dem som avvikit från guds väg finns även helvetet avbildat. Sju stora kolonner kommer att stå i portiken, till för andliga gåvor. Kolonnerna kommer att ha bilder av de sju synderna längst ner och högst upp symboler för de sju dygderna.

När man ser detaljarbetet som utsmyckar kyrkan, är man inte så förvånad över att projektet tar tid. Bild: Johan Gradin

Spirorna

Något man inte kan undgå att se är de höga spirorna som, när allt är färdigbyggt, ska vara 18 stycken. Spirorna representerar, från de kortaste till den längsta, de tolv apostlarna, de fyra evangelisterna, jungfru Maria och Jesus. Men enligt gamla ritningar av Gaudí som man hittat, var det meningen att spiran som representerar jungfru Maria skulle vara kortare än evangelisternas spiror och det är troligen så det i slutändan kommer att bli. Den längsta spiran, som ska symbolisera Jesus, kommer att bli 170 meter hög. Spiran kommer att vara en meter lägre än Montjuïc, ett berg i Barcelona. Gaudí tyckte nämligen inte att en byggnad uppförd av människor ska överstiga ett Guds verk. När spiran väl är på plats, kommer Sagrada Família vara den högsta kyrkobyggnaden i världen och även kyrkan med världens högsta spira. Om inte någon annan hinner bygga en ännu högre kyrka innan Sagrada Família är färdig, förstås. Man vet ju aldrig.

Trots att Sagrada Família inte är färdig­byggd, besöker cirka två miljoner turister­ kyrkan varje år.

Tunnelbygge nära kyrkan
Nyligen tillkännagav det spanska arbetsmarknadsministeriet att en utbyggnad av tunneln för höghastighetståget mellan Spanien och Frankrike, LGV Perpignan-Figueres, kommer att gå endast några meter från Sagrada Famílias grund. Flera organisationer har protesterat mot tunnelbygget men ministeriet menar att det inte finns någon anledning till oro. För säkerhets skull har man ställt upp 120 betongpålar från tunneln och in under kyrkan, för att förhindra sättningar och sprickor i kyrkogrunden.

Museum

Idag finansieras byggandet av Sagrada Família huvudsakligen av intäkter från turister. Trots att kyrkan inte är färdig, besöks den av dryga två miljoner turister per år, vilket gör Sagrada Família till en av Spaniens mest besökta attraktioner.

Entréavgiften ligger på drygt hundra­ kronor och sedan tillkommer en avgift för varje del av kyrkan man vill besöka. Som till exempel museet i kryptan som öppnades år 1961, som visar och förklarar den historiska, tekniska, konstnärliga och symboliska aspekten av Sagrada Família för besökarna.

Troligtvis kommer fler donationer att flöda in sedan påven Benedict XVI välsignade kyrkan i november 2010 vilket innebär att gudstjänster nu kan hållas i Sagrada Família.

Budgeten för 2009 var hela 164 miljoner kronor.

Hur mycket Sagrada Família kommer att ha kostat när den väl är färdig, inklusive byggmaterial, löner och andra tillkommande utgifter, vågar man knappt spekulera i. Men kyrkan lär bli – och är redan – något alldeles extra. Även om det är lite mañana, mañana över hela projektet. Men som Gaudí själv sa – hans klient har ingen brådska.