Hon var "drottningen i vår litteratur":

Selma Lagerlöf

- hennes liv, verk och kvinnor

Hon var både första kvinna och första svensk att få Nobelpriset i litteratur. Några år senare blev hon den första kvinnan i Svenska Akademien. Då hade Selma Lagerlöf redan placerat sig bland de allra största i den svenska litteraturens historia. Och där har hon förblivit. Samtidigt har den idealiserade bilden av henne nyanserats något och ett komplicerat känsloliv kommit i dagen.

Selma Lagerlöf 1910. Året innan hade hon som första kvinna, och första svensk, fått Nobelpriset i litteratur.

Selma Lagerlöf 1910. Året innan hade hon som första kvinna, och första svensk, fått Nobelpriset i litteratur.

”På grund av den ädla idealitet, den fantasiens rikedom och den framställningens själfullhet, som prägla hennes diktning.” Så motiverade Svenska Akademien att man lät 1909 års Nobelpris i litteratur gå till Selma Lagerlöf. Den värmländska författarinnan hade varit nominerad flera gånger tidigare, men utmanövrerats av den stockkonservative Carl David af Wirsén, som var akademiens ständige sekreterare i 29 år och i egenskap av bokrecensent med liv och lust ägnade sig åt att totalsåga författare som August Strindberg, Verner von Heidenstam, Henrik Ibsen och just Selma Lagerlöf.

Carl David av Wirsén (1842-1912) Bild: IBL

Carl David av Wirsén (1842-1912) Bild: IBL

Motstånd i akademien
Så snart hennes namn aktualiserades för en kandidatur stack Wirén emellan med andra, enligt honom själv lämpligare kandidater. Han var ingen vän av den nya litteraturen och att Lagerlöf till råga på allt var kvinna låg henne också i fatet. Nobelpriset skulle tillfalla män, enligt Wirséns uppfattning. Men 1909 kunde han inte längre stå emot trycket. Priset gick till Selma Lagerlöf. 

1912 dog Carl David af Wirsén och slapp därmed uppleva hur Lagerlöf två år senare som första kvinna valdes in i Svenska Akademien. Han besparades också harmen att lyssna till Hjalmar Gullbergs ord när han efter författarinnans död 1940 efterträdde henne. Han kallade henne för ”drottningen i vår litteratur, den mest berömda av svenska kvinnor i världen sedan Heliga Birgitta.”

Led av höftfel
Selma var född på herrgården Mårbacka i Östra Ämterviks församling i Värmland den 20 november 1858 och tilldelades namnen Selma Ottilia Lovisa. Det sistnämna var efter modern Elisabet Lovisa Wallroth. Fadern var löjtnant Erik Gustaf Lagerlöf och Selma var nummer fem i en syskonskara som, om alla överlevt, skulle bestått av sex barn. 

Hon var född med ett höftfel och drabbades tre år gammal av förlamning i benen, som dock efter en tid gav med sig. Men rörligheten var något nedsatt och Selma kunde inte delta i lekarna riktigt lika mycket som andra barn. Hon undervisades av en guvernant i hemmet och blev tidigt förtjust i att läsa. Indianboken Osceola av Thomas Mayne Reid var en favorit. Den unga Lagerlöf bestämde sig för att själv bli författare. 

Det skulle dock komma att ta sin tid innan det lossnade. Den blivande författarinnan förberedde sig väl. Blott tio år gammal läste hon Bibeln från pärm till pärm. Fadern var då svårt sjuk och bibelläsningen motiverades och initierades av en innerlig önskan att han skulle överleva. Det gjorde han också. Löjtnant Lagerlöf fick lägga ytterligare sjutton år till sin levnadslängd.

Tore Svennberg och Victor Sjöström i filmatiseringen från 1921 av Selma Lagerlöfs roman Körkarlen, utgiven 1912.

Tore Svennberg och Victor Sjöström i filmatiseringen från 1921 av Selma Lagerlöfs roman Körkarlen, utgiven 1912.

Lärarinna mot faderns vilja
Selma hade nu börjat skriva, oftast på vers, men uppmanades av mentorn Sophie Adlersparre att pröva på prosa. Första försöket, Dagbok för Selma Ottilia Lovisa Lagerlöf, var en skildring av en vistelse i Stockholm dit hon 14 år gammal kommit för att få sjukgymnastik för sin dåliga höft. 

Hon gick ut skolan och blev hemmadotter, som det hette på den tiden. Det var nog ungefär vad fadern innerst inne önskat. Han ville i varje fall inte att hon skulle bli lärarinna och protesterade högljutt när dottern 1882 började studera vid Högre lärarseminariet i Stockholm. Han talade för döva öron. Dottern fortsatte trotsigt sina studier. Och en kort tid före hennes utexaminering tre år senare dog fadern. 

Löjtnant Lagerlöf hade under senare delen av sitt liv utgjort en ganska tragisk figur. Jordbruk låg egentligen inte alls för honom. Jordarna utarmades och godset förföll.
Löjtnanten dövade sin ångest och oro med alkohol. Han försökte driva jordbruket tillsammans med sonen Johan, som hade goda bankförbindelser och i praktiken var den som hade ordnat fram pengar till systerns studier i kungliga huvudstaden. Men fädernesgodset Mårbacka kunde han inte rädda. Jordbruket gick i konkurs och följden var oundviklig: godset såldes på auktion. 

Då var Selma Lagerlöf redan på plats i Landskrona, där hon fått anställning på Elementarskolan för flickor. Hon kom att trivas utmärkt. Hon stannade i tio år, bodde med sin faster Lovisa och hade ett rikt sällskapsliv i stadens högreståndskretsar. Men det var ändå inte riktigt vad hon ville. Drömmen var innerst inne att fullt ut ägna sig åt författarskapet.

Lars Hanson i stumfilmen Gösta Berlings saga, byggd på Selma Lagerlöfs roman. I filmen från 1924 hade även Greta Garbo sin första stora roll. Selma Lagerlöf lär dock inte ha tyckt om filmen, eftersom hon ogillade de förändringar som gjorts jämfört med romanen.

Lars Hanson i stumfilmen Gösta Berlings saga, byggd på Selma Lagerlöfs roman. I filmen från 1924 hade även Greta Garbo sin första stora roll. Selma Lagerlöf lär dock inte ha tyckt om filmen, eftersom hon ogillade de förändringar som gjorts jämfört med romanen.

Gösta Berlings Saga
Debuten var redan avklarad med benäget bistånd från mentorn Sophie Adlersparre. Det var hon som ordnade fram ett stipendium så att Lagerlöf kunde ta ledigt och skriva färdigt boken, och 1891 utkom Gösta Berlings saga sedan den först vunnit en pristävling i regi av tidningen Idun. Mottagandet var något blandat. Romanen hade i början av året getts ut i en kortare och mycket påkostad presentupplaga initierad av Iduns grundare och chefredaktör Frithiof Hellberg och riktad till ”tidningsutgifvare och litteraturgranskare”. I december kom det fullbordade verket i två volymer på Hellbergs nystartade förlag. Det var en brytningstid med olika litterära strömningar och motstridiga litteraturideal. Somliga hyllade, andra var mer avvaktande – och den förtjusande Carl David af Wirsén sågade förstås längs med fotknölarna. 

Selma Lagerlöf tog uppenbarligen de hätska utfallen med jämnmod. Gösta Berlings saga var trots allt en framgång och 1895 lämnade hon den trygga lärartjänsten för att fullt ut arbeta och försörja sig som författare. Hon började resa mycket, bland annat tillsammans med författarkollegan och livslånga förälskelsen Sophie Elkan till Italien, Belgien, Frankrike och Holland – och senare med samma sällskap till Mellanöstern, en resa som ledde till hennes internationella genombrott med romanen Jerusalem.

Två stora kärlekar
Selma Lagerlöfs kärleksrelationer var komplicerade. Författarinnans mycket omfattande korrespondens offentliggjordes 1990 - precis 50 år efter hennes död - just som hon själv bestämt. Breven avslöjade två djupare förhållanden. 

Sophie Elkan från Göteborg var av judisk börd, beläst, begåvad, spirituell och världsvan. Lagerlöf föll först för hennes litterära debut 1889 och kort senare för henne själv. De inledde en relation, som skulle vara fram till Sophies död 1921 och som var varm och passionerad men därför inte nödvändigtvis av sexuell karaktär.  Sophie, som var änka, hade även ett förhållande med en gift man i Belgien och var åtminstone stundtals direkt avvisande mot den trånande Lagerlöf. ”Du ska få vara så kär som du vill, endast hands off”, skriver hon i ett brev. 

Det var sannolikt ett svar på ett tidigare brev från Lagerlöf där författarinnan klagar: ”Jag ser i Köpenhamn så många förhållanden mellan kvinnor att jag måste försöka komma till klarhet med vad naturen vill med det. (…) Och varför skulle man ej kunna älska vem som helst av människor lika högt?”

Nils Holgerssons underbara resa blev en stor succé och översattes till över 60 språk. Här en tysk version. Bild: IBL.

Nils Holgerssons underbara resa blev en stor succé och översattes till över 60 språk. Här en tysk version. Bild: IBL.

Triangeldrama
Dessbättre hade den kärlekstörstande författarinnan även sin Valborg Olander, som hon 1898 träffat i Falun. Dit hade hon året innan flyttat för att vara närmare sin lillasyster Gerda och hennes familj. Valborg var lärarinna och Lagerlöf älskade henne passionerat. ”Det smyger något varmt och ljuvt över mig då jag läser dina kärleksbrev”, skriver hon sommaren 1904. ”Och varje natt tror jag att du kommer smygande.” Men samtidigt som hon betygade sin kärlek och trohet till lärarinnan i Falun - som för övrigt också blev hennes sekreterare, korrekturläsare, ekonom och rådgivare, ”en riktig författarhustru”, enligt Lagerlöf själv - så gjorde hon samma sak i förhållandet med Sophie Elkan. Möjligen bidrog det pågående triangeldramat till hennes allt intensivare och allt mer dramatiskt präglade författarskap. 

Herr Arnes penningar kom 1904, novellsamlingen Kristuslegender samma år och 1906 till 1907 i två band klassikern Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige, som trots att den ursprungligen främst var avsedd som en läsebok för folkskolan blev en dundrande internationell succé och översattes till fler än 60 språk.

Oerhört produktiv
Framgångarna gav god utdelning på flera plan. 1909 belönades Selma Lagerlöf, trots Wirséns protester, med Nobelpriset i litteratur och fem år senare blev hon som första kvinna invald i Svenska Akademien. Hon var även medlem i Samfundet De Nio och ledamot i Statens Skönlitterära Nämnd. Ideologiskt formad av mentorn Sophie Adlersparre engagerade hon sig politiskt, främst i rösträttsfrågan, och höll flammande tal, men var ändå mera dämpad i det offentliga än hon var i sin privata korrespondens. Hon var liberal och skrev 1934 under uppropet för Folkpartiets bildande. 

Böckerna kom i en strid ström. Liljecronas hem kom 1911, Körkarlen 1912, Kejsaren av Portugallien 1914. Trilogin med Löwensköldska ringen, Charlotte Löwensköld och Anna Svärd utgavs 1925-1928. Däremellan hade vi även fått Troll och människor, Bannlyst, Zachris Topelius och Mårbacka. Den senare handlade om släktgården, som Lagerlöf köpt tillbaka för Nobelprispengarna och där hon vid sidan av författarskapet under senare delen av sitt liv blev hemmansägare och storbonde med uppsikt över jordbruket och omsorg om de anställda.

Tog avstånd från nazismen
Selma Lagerlöf blev mycket populär, både lokalt, regionalt, nationellt och internationellt. Hennes 70-årsdag den 20 november 1928 firades med en festföreställning på Kungliga Teatern i Stockholm, där man visade det lyriska dramat Kavaljererna på Ekeby, baserad på Gösta Berlings saga. 

Under 1930-talets hårdnande politiska klimat tog Lagerlöf öppet avstånd från nazismen i allmänhet och antisemitismen i synnerhet. Rasbiologin hade länge haft ett starkt fäste i Sverige och 1921 hade författarinnan hamnat i dess klor sedan Rasbiologiska institutets chef Herman Lundborg bett henne skänka ett pris till en tävling avsedd att kora en äktsvensk kvinno- respektive manstyp. Måhända tanklöst skickade Lagerlöf ett signerat exemplar av sin bok om Zacharias Topelius, något som härom året avslöjades av journalisten Bosse Schön. Men rasist eller nazist var hon knappast för den sakens skull. Hon stöttade förföljda i Nazityskland, vilket föranledde regeringen i Berlin att beordra bojkott av hennes böcker – och 1940, kort före sin död, hjälpte hon den judiska författarkollegan Nelly Sachs att fly från Tyskland till Sverige.

Selma Lagerlöf bärs till den sista vilan i Sunne den 23 mars 1940. Radion direktsände och skolbarn stod på led längs vägen med svenska flaggor i händerna. Bild: IBL

Selma Lagerlöf bärs till den sista vilan i Sunne den 23 mars 1940. Radion direktsände och skolbarn stod på led längs vägen med svenska flaggor i händerna. Bild: IBL

Begravningen direktsändes
Den åldrande Selma Lagerlöf hade gått till sängs i Sophie Elkans rum på Mårbacka natten till den 8 mars 1940 när hon drabbades av plötslig ohälsa. Tidigare på kvällen hade hon känt sig lite dålig, men nu slog sjukdomen till med full kraft och författarinnan gled snabbt in i medvetslöshet. Det var en hjärnblödning hon fått och lunginflammation tillstötte. Lagerlöf blev bara sämre och klockan 07:25 på morgonen den 16 mars avled hon. 

Hon begravdes i Östra Ämterviks kyrka i Sunne kommun i närvaro av direktsändande Sveriges Radio och Sven Jerring. Där, i den Lagerlöfska familjegraven, vilar sedan dess hennes kvarlevor tillsammans med föräldrarnas, farföräldrarnas och flera andra familjemedlemmars – och runt omkring finns gravar tillhörande flera av förebilderna till figurerna i hennes älskade böcker.

Fakta: 
Författarkollegan Sophie Elkan - aktör i litterärt triangeldrama
Författarinnan Sophie Elkan, här i 40-årsåldern, väckte varma känslor hos Selma Lagerlöf. De hade en långvarig relation, som inte nödvändigtvis var sexuell. I ett brev till Selma skrev Sophie ”du ska få vara så kär som du vill, endast hands off”.

Författarinnan Sophie Elkan, här i 40-årsåldern, väckte varma känslor hos Selma Lagerlöf. De hade en långvarig relation, som inte nödvändigtvis var sexuell. I ett brev till Selma skrev Sophie ”du ska få vara så kär som du vill, endast hands off”.

Sophie Elkan var författare och översättare, kring förra sekelskiftet prisad främst för sina historiska romaner. Hon var född 1853 och dotter till grosshandlare Alexander Salomon och dennes hustru Henriette Abrahamson. 1872 gifte hon sig med musikhandlaren Nathan Elkan, men bara sju år senare rasade hela hennes värld samman när både maken och tvååriga dottern Kerstin under en resa till franska Nice med bara en dags mellanrum avled i tuberkulos. Efter denna tragedi gick hon alltid klädd i svart. 

Hennes förhållande till Selma Lagerlöf var komplicerat och möjligen var det hennes ointresse av en mer fysisk relation som fick författarinnan att söka tröst hos rivalen Valborg Olander. 

Sophie Elkan dog 1921 och begravdes på judiska begravningsplatsen i Göteborg. Hon hade testamenterat all sin kvarlåtenskap till Lagerlöf, som sörjde henne djupt och inredde ett rum på Mårbacka med hennes möbler och konst. I detta rum dog sedermera Selma Lagerlöf själv.

Valborg Olander - Selmas "författarhustru"
Selma Lagerlöf och Valborg Olander vid ett besök i Danmark på 1930-talet.

Selma Lagerlöf och Valborg Olander vid ett besök i Danmark på 1930-talet.

Valborg Olander var född den 14 maj 1861 på Uddeholms bruk i Värmland, utbildades vid Högre lärarseminariet i Stockholm och fick sin första lärartjänst i Lidköping. Via Göteborg kom hon sedan till Falun, där hon lärde känna Selma Lagerlöf. Både var engagerade inom kvinnorörelsen och kämpade sida vid sida för genomdrivandet av kvinnlig rösträtt, men det var i ännu högre grad känslorna och passionen som förde dem samman. Valborg blev dessutom författarinnans förtrogna, rådgivare, korrekturläsare, bokhållare och sekreterare. Selma Lagerlöf ska ha kallat henne för ”en perfekt författarhustru” och hon kom att utöva ett ganska stort inflytande på den senare delen av Lagerlöfs författarskap. Valborg Olander avled i Stockholm den 27 februari 1943.

Feministen Sophie Adlersparre - Lagerlöfs viktigaste mentor
Friherrinna och feministisk pionjär. Sophie Adlersparre var Selma Lagerlöfs mentor och hjälpte henne att få sina första verk publicerade. Dessutom hann hon med att starta Nordens första kvinnotidskrift och grunda Fredrika Bremerförbundet.

Friherrinna och feministisk pionjär. Sophie Adlersparre var Selma Lagerlöfs mentor och hjälpte henne att få sina första verk publicerade. Dessutom hann hon med att starta Nordens första kvinnotidskrift och grunda Fredrika Bremerförbundet.

Selma Lagerlöfs främsta och kanske viktigaste mentor var friherrinnan och feministpionjären Carin Sophie Adlersparre, född Leijonhufvud den 6 juli 1823 i Kalmar. Hon startade 1859 tillsammans med Rosalie Olivecrona Tidskrift för Hemmet, Nordens första kvinnotidskrift som senare bytte namn till Dagny och ännu senare till Hertha. 1884 grundade hon Fredrika Bremerförbundet, ingick året därpå i statliga Flickskolekommittén och såg till att Sverige gick med i Röda Korset. 

I Dagny publicerade den unga Lagerlöf ett antal sonetter och Adlersparre uppmuntrade henne till att börja skriva prosa. Senare utverkade hon genom Fredrika Bremerförbundet ett stipendiat som möjliggjorde för Lagerlöf att ta ledigt från Elementarläroverket i Landskrona, där hon undervisade, och skriva färdigt Gösta Berlings saga. Adlersparre följde noga skyddslingens karriär, varnade henne för högfärd och uppmanade henne att hålla sig till Gud och förlita sig på sin kristna tro. Hon höll ett öga på recensenterna, hoppades på goda omdömen från den inflytelserike Georg Brandes och uppmanade efter Wirséns sågning Lagerlöf att personligen söka upp den illasinnade kritikern för att få honom att ändra sin ståndpunkt och ta tillbaka påståendet att Gösta Berlings saga var ”en depraverad historia”. Adlersparre gav också Lagerlöf goda råd inför arvodesförhandlingar med förläggaren.

Material från
AoV Tema Historia nr 2 - 2016

Mest lästa

Fler nyheter

Fler nyheter