Sju överlevare från urtiden

Evolutionen pågår ständigt. Nya arter ­utvecklas för att med tiden dö ut. Det sker hela tiden och inte bara vid dramatiska massutdöenden som det då dinosaurierna för 66 miljoner år sedan knockades när en milstor rymdprojektil ­kolliderade med jorden.
Enligt beräkningar har över 99 procent av alla arter som någonsin uppstått försvunnit. Men det finns några som uthärdat i hundratals miljoner år. Dessa så kallade levande fossil är med andra ord riktiga kämpar och några av dem kommer säkert även att överleva det pågående mass­utdöende som vi människor bär skulden till.

1. Stromatoliter

500 miljoner år gamla fossila stromatoliter i New York.  Bild: MC Rygel

500 miljoner år gamla fossila stromatoliter i New York. Bild: MC Rygel


Vad: kolonier bestående av i huvudsak cyanobakterier.

Uppstod: Fossil från Grönland är 3,7 miljarder år gamla.

Levnadssätt: Fotosyntetiserande och lever nära havsytan. När sediment täcker bakterierna växer ett nytt lager mikroorganismer till ovanpå sedimentet och så kan det hålla på i tusentals år.

Utbredning: Grunda havsvikar och tidvattenzoner. Innan mer komplexa livsformer utvecklats frodades stromatoliterna över hela världen. Idag finns de bara kvar i skyddade områden, mest kända är de i Shark Bay i Australien.

Stromatoliter i Shark Bay. Bild: Paul Harrison/GFDL

Stromatoliter i Shark Bay. Bild: Paul Harrison/GFDL

 

2. Sjöliljor

Fossil sjölilja som påminner mycket om dagens.

Fossil sjölilja som påminner mycket om dagens.

Vad: En typ av tagg­hudingar, alltså ett djur, som både finns med och utan skaft som de fäster i underlaget med hjälp av krokar.
Uppstod: Sjöliljor fanns redan under den geologiska perioden ordovicium (485-444 miljoner år sedan). Deras fossiliserade stjälkar från den efterföljande perioden silur finns i mängder på bland annat Gotland.
Levnadssätt: Föda fångas in med hjälp av de klibbiga armarna. Maten måste vara mjuk för munnen den förs till har inga tuggdelar. Fortplantningen sker genom att ägg och spermier som bildats i armarna hos honor respektive hanar släpps ut i vattnet och befruktas.
Utbredning: Världshaven. Idag finns runt 650 arter.
Nutida sjölilja fotograferad i havet utanför Indonesien. Det som ser ut som en blomma är fångstarmarna. Bild: Alexander Vasenin

Nutida sjölilja fotograferad i havet utanför Indonesien. Det som ser ut som en blomma är fångstarmarna. Bild: Alexander Vasenin

 

3. Pärlbåtar

Fossilt skal av en ammonit, en 350 miljoner år gammal avlägsen släkting till pärlbåten. Bild: IBL

Fossilt skal av en ammonit, en 350 miljoner år gammal avlägsen släkting till pärlbåten. Bild: IBL

Vad: Skalförsedd  bläckfisk.
Uppstod: Den underklass av bläckfiskar som pärlbåten hör till utvecklades redan för cirka 500 miljoner år sedan. Idag återstår sex arter.
Levnadssätt: Rovdjur som fångar små fiskar och kräftdjur med hjälp av tentaklerna. Dagtid håller den till på några hundra meters djup för att nattetid stiga mot ytan.
Utbredning: I gränsområdet mellan Stilla havet och Indiska oceanen.
Bläckfiskar med skal var vanliga i urtidens hav. Dagens pärlbåtar utgör en liten spillra av denna framgångsrika djurgrupp.  Bild: Manuae

Bläckfiskar med skal var vanliga i urtidens hav. Dagens pärlbåtar utgör en liten spillra av denna framgångsrika djurgrupp. Bild: Manuae

 

4. Dolksvansar

Fossila dolksvansar är påfallande lika sina nutida släktingar.

Fossila dolksvansar är påfallande lika sina nutida släktingar.

 
Vad: Havslevande leddjur, avlägset släkt med spindel­djuren.
Uppstod: Kanske redan för 540 miljoner år sedan. I omkring 445 miljoner år har de varit sig väldigt lika.
Levnadssätt: Kosten består av havsborstmaskar och blötdjur. Under lekperioden kommer dolksvansarna upp till vattenbrynet där honan gräver en grop i vilken hon lägger sina ägg varefter hanen befruktar dem.
Utbredning: Fyra arter finns kvar: en lever längs den amerikanska Atlantkusten och de övriga tre i haven i östra och södra Asien.
Under parningstiden kommer dolksvansarna upp på stränderna. Det är en farlig strapats. Tio procent dör för att de råkar hamna på rygg utan att kunna vända sig. Bild: Hans ­Hillewaert

Under parningstiden kommer dolksvansarna upp på stränderna. Det är en farlig strapats. Tio procent dör för att de råkar hamna på rygg utan att kunna vända sig. Bild: Hans ­Hillewaert

 

5. Kackerlackor

För många miljoner år sedan råkade den här stackars kackerlackan fastna i kåda som senare stelnade till bärnsten. Bild: Anders L. Damgaard

För många miljoner år sedan råkade den här stackars kackerlackan fastna i kåda som senare stelnade till bärnsten. Bild: Anders L. Damgaard

Vad: Bevingade insekter.
Uppstod: Redan under karbon för 300 miljoner år sedan fanns de.
Levnadssätt: Nattaktiva insekter som äter det mesta. Flest arter finns i varma trakter, men exempelvis skogskackerlackan trivs bra i den svenska naturen. Kackerlackshonor parar sig bara en enda gång i livet.
Utbredning: Mycket anpassningsbar och därför en extremt utbredd ordning som omfattar runt 4 000 ­arter. Endast där det är riktigt kallt saknas den.
Majoriteten av kackerlackorna är nyttodjur som hjälper till med nedbrytningen.

Majoriteten av kackerlackorna är nyttodjur som hjälper till med nedbrytningen.

 

6. Trollsländor

Fossil av en trollslända som flög under juraperioden, samtidigt som dinosaurier vandrade på jorden.  Bild: Daderot

Fossil av en trollslända som flög under juraperioden, samtidigt som dinosaurier vandrade på jorden. Bild: Daderot

Vad: Bevingad insekt.
Uppstod: Dök upp under yngre karbon för cirka 300 miljoner år sedan. Ordningen har utseendemässigt inte förändrats mycket.
Levnadssätt: Mästerliga flygare som är beroende av vatten för fortplantningen. Under sitt liv genomgår den tre olika stadier: ägg, nymf och vuxen insekt. Den är ett utpräglat rovdjur.
Utbredning: Finns över hela jorden. Av de 5 680 kända arterna påträffas 65 i Sverige. Störst är artrikedomen i tropikerna.
En levande trollslända från Japan.

En levande trollslända från Japan.

 

7. Störar

Redan när dinosaurierna härskade på jorden simmade störliknande fiskar runt i vattnen. Detta fossil kommer från Kina. Bild: IBL

Redan när dinosaurierna härskade på jorden simmade störliknande fiskar runt i vattnen. Detta fossil kommer från Kina. Bild: IBL

Vad: Benfiskar hörande till familjen Acipenseridae.
Uppstod: Någon gång för 254-208 miljoner år sedan och är påfallande lika sedan dess. De har långsmala kroppar och saknar fjäll, men har fem rader av skyddande bensköldar längs kroppen.
Levnadssätt: Störar ­saknar tänder och suger i sig ­­bottenlevande djur.
Utbredning: De 27 arter som finns idag lever i floder, sjöar och kustområden i ­Eurasien och Nordamerika.
Sibirisk stör. Liksom många andra arter är den hotad till följd av överfiske och för att dess livsmiljö försvinner. Bild: IBL

Sibirisk stör. Liksom många andra arter är den hotad till följd av överfiske och för att dess livsmiljö försvinner. Bild: IBL

 

Material från
Allt om Vetenskap nr 3 - 2017

Mest lästa

Fler nyheter

Fler nyheter