Bookmark and Share

10 saker du inte visste om...

Skorpioner




1
.Det beräknas att det finns omkring 1 500 olika sorters skorpioner. De är vanliga djur som främst finns i Afrika, hela Amerika utom de nordligaste delarna, Indien och Karibien, men en del mindre sorter finns i södra Europa. Den skorpion som finns närmast oss är den gulsvansade skorpionen som finns ända upp i södra England.


2. Alla skorpioner är giftiga och har ett smärtsamt bett, men bara ett 25-tal arter har ett gift som kan vara dödligt för människan. De flesta skorpioner är inte giftigare en getingar eller bin.


3. Skorpioner är inte insekter, utan precis som spindlarna leddjur. De har åtta ben som de går på, ett par gripklor och ett par käkar. Storleken varierar från under en centimeters längd till över 20 centimeter.


4. Skorpioner är tåliga djur. När de fått i sig ordenligt med föda kan de klara sig i månader utan att äta eller dricka. De klarar att bli nedfrysta och har en mycket stark tålighet mot radioaktivitet.

Medellivslängden för en skorpion är omkring fem år, men vissa arter kan bli uppåt 15 år gamla. Rekordet sägs vara en skorpion som levde upp till 24 års ålder (enligt de australiska forskarna Shorthouse och Marples).


5. Skorpionernas gifter är inte alls lika kartlagda och undersökta som ormarnas. Många forskare tror att det kan finnas substanser i skorpiongifter som kan vara mycket intressanta för framtida läkemedel. Ett tecken på att det faktiskt kan vara så är upptäckten att chlorotoxin, en ämne som finns i den gula israeliska skorpionens gift, binder till celler i hjärntumörer.


6. Skorpionens gifttagg sitter längst bak på svansen, men när den sticker gör den det framåt eller åt sidan. Giftet finns i två körtlar och pressas ut genom gadden med hjälp av omliggande muskler. Den dödligaste skorpionen anses vara tjocksvansskorpionen, medan Israeli gold scorpion anses ha det starkaste giftet.

Det beräknas att över 100 000 människor blir stuckna av skorpioner varje år, och att mindre än en procent av dessa dör.


7. Alla skorpioner föder levande ungar. När en hona är befruktad kan det, beroende på vilken art, dröja upp till ett par år innan hon föder sina ungar. Återigen beroende på art, föder hon mellan en och uppemot 100 ungar. Dessa tillbringar den första tiden på moderns rygg.


8. Skorpionen har sett nästan likadan ut i 400 miljoner år, och är därmed en av jordens allra äldsta existerande arter. Förhistoriska skorpioner kunde bli upp till 80 centimeter långa.


9. Alla skorpioner är rovdjur. De lever främst på insekter, spindlar och andra mindre djur, men kan också ge sig på möss och andra större djur med hjälp av sitt gift.

Skorpioner är nattdjur och gillar inte ljus.


10. Skorpioner lyser i ultraviolett ljus. Det beror på proteiner i deras skal som reagerar på ultraviolett ljus.



Källor: University of Miami Department of Biology, Nationalencyklopedin, The American Arachnological Society

FRÅGA ALLT OM VETENSKAP!

Fler nyheter

Flygande dödspatrull­

Medelhavsfruktflugan (Caratitis capitata) är ett stort problem för fruktodlare runt om i världen. I Proceedings of the Royal Society B. presenteras nu en ny miljövänlig metod att bekämpa skadeinsekterna. Genom att släppa ut genmodifierade flughanar som endast kan producera söner kollapsar...

Bakteriell biokirurgi mot cancer

Bakteriell biokirurgi kan bli en framtida behandling mot cancer där strålbehandling och cellgifter gått bet, enligt en studie i Science Translational Medicine. Metoden innebär att bakterier injiceras direkt in i tumören. I studien har en genetiskt modifierad variant av Clostridium novyi...

Alger i tankarna

Får forskare vid Göteborgs universitet och Chalmers som de vill kan din bil komma att drivas av algolja i framtiden. Detta biobränsle baseras på en ny typ av alg som trivs och växer dygnet runt i vårt nordliga klimat. Den tar precis som alla växter upp koldioxid, så nettoutsläppet är...

Skorpionen

- en mästerarkitekt

För att undkomma dagens stekande ökenhetta söker skorpionen Scorpio maurus palmatus skydd i sin underjordiska håla. Forskare från Ben-Gurion University of the Negev i Israel har nu tagit reda på hur dessa hålor är konstruerade genom att först fånga in dess gifttaggsbestyckade invånare...

Vi pratar med Angelica Brandelius

forskare vid Lunds universitet, som studerat förkylningens eventuella ”startnyckel”.

Vad har ni funnit?– Vi har sett att ytceller i luftvägarna hos patienter med de kroniska inflammatoriska luftvägssjukdomarna astma och KOL, producerar större mängder av signaleringsproteinet thymic stromal lymphopoietin, TSLP, när de infekteras med förkylningsvirus än vad friska personers...

Mördarsnigeln är inte spanjor

Trädgårdsodlarnas mardröm, den spanska skogssnigeln eller mördarsnigeln, är inte alls spansk enligt tyska forskare. De kunde inte hitta ett enda exemplar av den slemmiga storätaren i dess påstådda hemland. Istället härleddes dess ursprung till Centraleuropa. Sniglarnas dna avslöjade...

Rekordruvare

I hela fyra och ett halvt år pysslade en djuphavslevande bläckfiskhona av arten Graneledone boreopacifica om sina ägg innan de slutligen kläcktes. Det är rekord i djurvärlden – i alla fall känner forskarna inte till någon annan art som ruvar sina ägg längre.

Bra att veta om diabetes typ 2

Diabetes typ 2 beror på arv och livsstil. 80-90 procent av all diabetes utgörs av typ 2 och 382 miljoner männi­skor i världen är drabbade.Riskfaktorer är övervikt, högt blodtryck, rökning, stillasittande och stress. Sjukdomen utvecklas sedan kroppens celler blivit mindre känsliga för...

Tonkraft

Visst kan musik ge oss krafter och mer energi, visar ett forskarteam i Social­ Psychological and Personality Science. Det spelar ingen roll vad som sjungs i låten, men däremot bör basen skruvas upp.

Tidigare algblomning i Östersjön

Jämfört med för 35 år sedan kommer algblomningen i Östersjön under sommaren i genomsnitt nästan tre veckor tidigare och de har också blivit kraftigare, enligt en studie i Biogeosciences där forskare från Stockholms universitet deltagit. Klimatförändringarna tros vara orsaken till att...

Guldfiskminnet inte så kort

Att fiskar inte skulle minnas mer än 30 sekunder tillbaka i tiden är en gammal myt som kommit på skam tack vare kanadensiska forskare. I studier på malawiciklidarten Labidochromis caeruleus, som liksom alla andra ciklider har rykte om sig att vara smarta, visade det sig att fisken hade...

Mindre testosteron fick samhället att blomstra

Vår art Homo sapiens uppträdde på jorden för cirka 200 000 år sedan. Men det skulle dröja hela 150 000 år tills vi började skapa grottmålningar och att avancerade redskap blev vanliga. En studie i Current Anthropology hävdar att denna kreativitet sammanföll med att testosteronhalten...

Hjälpsamma luftvägs­bakterier

Haemophilus influenza orsakar öroninflammation, besvärliga luftvägsinfektioner och hjärnhinneinflammation. Bland annat. Forskare vid Lunds universitet har nu upptäckt hur dessa bakterier genom ett särskilt protein kan hjälpa varandra att få i sig livsnödvändigt järn och därmed öka...

Utdöd människoart gav tibetaner höjdargen

Tibetaner kan tacka sina förfäder för att de umgicks intimt med den sedan 40 000 – 50 000 år utdöda denisovamänniskan. Genom uppblandningen fick de nämligen en variant av EPAS1-genen som inte finns hos några andra idag levande människor, rapporteras i Nature. Genen gör att de kunnat...

Åderförfettning inget nytt påfund

Åderförfettning, eller åderförkalkning som det kallades förr i tiden, skylls allt som oftast på vår moderna och bekväma livsstil. Rökning, stillasittande, fet och sockerrik mat och övervikt är välkända riskfaktorer.Men forskare som ingående studerat forna civilisationers människor...

Obefintlig smittorisk

Kan man få aids eller hiv från fästingar?

Formseende

Jag undrar om det är sant att de som fått syn, men som inte har kunnat se från födseln, inte kan se skillnad på enkla former som rektanglar, cirklar eller trianglar?

Hotdetektering i fågelvärlden

Jag undrar om duvor med hjälp av luktsinnet kan upptäcka rovfåglar eller andra fiender? Trots deras goda synfält känns det något riskabelt att enbart förlita sig på synen.

Kalhyggen får fisken att svälta

En sjös ekosystem är beroende av att den omgivande skogen mår bra. Kalhyggen, skogsbränder och gruvdrift kan resultera i att flödet av näringsrika ämnen från skogen ner i sjön minskar eller kanske helt upphör. I Nature Communications beskrivs hur detta påverkat de nordamerikanska...

Istid inget för pingviner

Visst borde väl alla pingviner ha stortrivts under den senaste istiden? Nej – säger en studie i Scien­tific Reports som genom dna-analyser kartlagt pingvinförekomsten under de senaste 30 000 åren – det gjorde de inte alls.Antarktis var alldeles för isigt och det var först när klimatet...

Sidor