Bookmark and Share

10 saker du inte visste om...

Skorpioner




1
.Det beräknas att det finns omkring 1 500 olika sorters skorpioner. De är vanliga djur som främst finns i Afrika, hela Amerika utom de nordligaste delarna, Indien och Karibien, men en del mindre sorter finns i södra Europa. Den skorpion som finns närmast oss är den gulsvansade skorpionen som finns ända upp i södra England.


2. Alla skorpioner är giftiga och har ett smärtsamt bett, men bara ett 25-tal arter har ett gift som kan vara dödligt för människan. De flesta skorpioner är inte giftigare en getingar eller bin.


3. Skorpioner är inte insekter, utan precis som spindlarna leddjur. De har åtta ben som de går på, ett par gripklor och ett par käkar. Storleken varierar från under en centimeters längd till över 20 centimeter.


4. Skorpioner är tåliga djur. När de fått i sig ordenligt med föda kan de klara sig i månader utan att äta eller dricka. De klarar att bli nedfrysta och har en mycket stark tålighet mot radioaktivitet.

Medellivslängden för en skorpion är omkring fem år, men vissa arter kan bli uppåt 15 år gamla. Rekordet sägs vara en skorpion som levde upp till 24 års ålder (enligt de australiska forskarna Shorthouse och Marples).


5. Skorpionernas gifter är inte alls lika kartlagda och undersökta som ormarnas. Många forskare tror att det kan finnas substanser i skorpiongifter som kan vara mycket intressanta för framtida läkemedel. Ett tecken på att det faktiskt kan vara så är upptäckten att chlorotoxin, en ämne som finns i den gula israeliska skorpionens gift, binder till celler i hjärntumörer.


6. Skorpionens gifttagg sitter längst bak på svansen, men när den sticker gör den det framåt eller åt sidan. Giftet finns i två körtlar och pressas ut genom gadden med hjälp av omliggande muskler. Den dödligaste skorpionen anses vara tjocksvansskorpionen, medan Israeli gold scorpion anses ha det starkaste giftet.

Det beräknas att över 100 000 människor blir stuckna av skorpioner varje år, och att mindre än en procent av dessa dör.


7. Alla skorpioner föder levande ungar. När en hona är befruktad kan det, beroende på vilken art, dröja upp till ett par år innan hon föder sina ungar. Återigen beroende på art, föder hon mellan en och uppemot 100 ungar. Dessa tillbringar den första tiden på moderns rygg.


8. Skorpionen har sett nästan likadan ut i 400 miljoner år, och är därmed en av jordens allra äldsta existerande arter. Förhistoriska skorpioner kunde bli upp till 80 centimeter långa.


9. Alla skorpioner är rovdjur. De lever främst på insekter, spindlar och andra mindre djur, men kan också ge sig på möss och andra större djur med hjälp av sitt gift.

Skorpioner är nattdjur och gillar inte ljus.


10. Skorpioner lyser i ultraviolett ljus. Det beror på proteiner i deras skal som reagerar på ultraviolett ljus.



Källor: University of Miami Department of Biology, Nationalencyklopedin, The American Arachnological Society

FRÅGA ALLT OM VETENSKAP!

Fler nyheter

80 000 000

bakterier överförs under en tio sekunder lång kyss.

60 000

varmkorvar, eller i alla fall motsvarande mängd kasserade matrester, äter New Yorks ryggradslösa småkryp bara i området runt Broadway/West St. årligen upp.

Bra att veta om korallblekning

Koraller är känsliga för förändringar i temperatur och salthalt. Ett fenomen som fått mycket uppmärksamhet på senare år är korallblekning.

Dör elefanterna ut försvinner träden

Hotet om att vi i framtiden kanske inte kommer att ha några vilda elefanter kvar är inte bara sorgligt för safariresenärer och naturfilmsälskare. Framför allt kommer det att få allvarliga konsekvenser för ekosystemen där de stora djuren spelat en viktig roll. En studie i Proceedings of...

Linsens gåta avslöjad

Visheten kommer med åldern, sägs det, och det är nog tur med tanke på att armarna i mogen ålder sällan räcker till för att hålla en bok, en smartphone eller en tidning på rätt avstånd för att få in skärpan. Synproblemen beror på att elasticiteten i ögonlinsen minskar, så mycket...

Vi pratar med Staffan Davidsson

teknologie doktor vid Luleå tekniska universitet som har undersökt möjligheten till anpassningsbara bilar?

Vad är en anpassningsbar bil?– I min avhandling beskriver jag hur informationen i bilen kan anpassas efter förarens mentala arbetsbelastning, var bilen befinner sig, hur trafiken ser ut, förarens kunskap och ålder men faktiskt också efter förarens personlighet. Föraren kan behöva olika...

Träning är ­genvägen till hälsa

Varför blir vi friskare och minskar risken för välfärdssjukdomar om vi tränar regelbundet? En studie vid Karolinska Institutet visar att flitig konditionsträning resulterar i epigenetiska förändringar i musklerna. Epigenetik är enkelt uttryckt tillfälliga biokemiska förändringar i...

Bakterier skyddar ­hjärnan

En studie ledd från Karolinska institutet har påvisat att bakteriefloran i våra tarmar hjälper till att skydda hjärnan från skadliga ämnen i blodet. Genomsläppligheten i den så kallade blod-hjärnbarriären, som förhindrar att skadliga ämnen från blodet når hjärnan, minskade kraftigt...

Lamor lamslår hiv

Hittills har ingen lyckats ta fram något fungerande vaccin mot hiv. Men kanske kan studier av lamors immunförsvar öppna upp möjligheter för det. Till skillnad från de flesta andra däggdjur som producerar stora antikroppar tillverkas hos laman också en mindre form som lättare borde kunna...

Dna överlever rymdfärd

Kan dna fästas på en rymdraket, skjutas upp i rymden, vända tillbaka in genom jordens atmosfär och fortfarande vara funktionsdugligt?Ett experiment som gjordes på Esrange Space Center i Kiruna visar på det. Utanpå raketen TEXUS-49 fästes med hjälp av pipett dubbelsträngat dna. Till sin...

Pollen­säsongen är redan här

Redan i början av december förra året rapporterades om blommande hassel i Göteborg vilket är rekordtidigt och inga goda nyheter för pollenaller­giker som nu inte ens får ha vintern fredad från kliande ögon och nysningar. Och det är nog bara att vänja sig. Det här är sjätte året...

Nedräkning för isbjörnarna

År 2100 kan det, om den globala uppvärmningen inte bromsas, börja bli riktigt kritiskt för isbjörnarna. Enligt en studie i PLOS ONE förutspås en fjärdedel av världens isbjörnspopulation då vara svårt drabbade av habitatsförlust på grund av smältande havsisar.

10

mikrometer är den normala storleken för en levande cell.

Medelhavsdieten förlänger livet

Gång på gång har forskningen visat att den så kallade medel­havsdieten är bra för hälsan. Att tugga i sig mycket frukt och grönt, baljväxter, nötter, fullkornsprodukter, olivolja, äta måttligt av fisk, kött och kyckling samt hålla nere intaget av mättade fetter och ibland unna sig...

Musslor och maskar ger rena hav

Vi bör äta mer musslor, delvis för att de är nyttiga, men också för att det är ett hållbart livsmedel som inte bidrar till överfiskning. Och inte nog med att det är miljövänligt, enligt forskningsavhandling utförd av Per Bergström vid Göteborgs universitet kan musslor som odlats...

I gamens kista

Alla som någon gång sett ett naturprogram där gamar kalasar på något väldigt dött och ruttet vars stank nästan tränger genom tv-rutan har förmodligen ställt sig frågan: varför blir inte gamarna akut matförgiftade och dör?Och frågan kan kännas ännu mer befogad med tanke på att...

Möss och människor - en nervig skillnad

Djurförsök kan lära oss mycket, men kanske inte allt om våra hjärnor. Forskare vid bland annat Karolinska Institutet har upptäckt att gamla försök utförda­ på råttor och möss för att förstå den mänskliga hjärnans plasticitet, alltså dess förmåga att omformas efter de krav som...

Varmt i vattnet

Visst var det varmt i vattnet i somras. Och det var inte specifikt bara för Sverige. Vid University of Hawaii i Manoa konstateras det att världshavens ytvattenmedeltemperatur aldrig varit så hög sedan de systematiska mätningarna började. Anledningarna till de höga värdena tros vara den...

Så tämjde vi katten

För åtminstone 9 000 år sedan domesticerades katten, men exakt hur det gick till har ingen hittills kunnat beskriva. Ett internationellt forskarteam har nu i en studie i Proceedings of the National Academy of Science jämfört gener hos tama och vilda katter för att se vad som...

Cyborginsekter i räddningstjänsten

Tiden är knapp när det gäller att finna instängda människor i rasmassorna efter en katastrof. Räddningen kan bli kackerlackor, menar forskarna på North Carolina State University. Men det rör sig förstås inte om vilka kackerlackor som helst utan om cyborgkackerlackor som försedda med en...

Sidor