Bookmark and Share

10 saker du inte visste om...

Skorpioner




1
.Det beräknas att det finns omkring 1 500 olika sorters skorpioner. De är vanliga djur som främst finns i Afrika, hela Amerika utom de nordligaste delarna, Indien och Karibien, men en del mindre sorter finns i södra Europa. Den skorpion som finns närmast oss är den gulsvansade skorpionen som finns ända upp i södra England.


2. Alla skorpioner är giftiga och har ett smärtsamt bett, men bara ett 25-tal arter har ett gift som kan vara dödligt för människan. De flesta skorpioner är inte giftigare en getingar eller bin.


3. Skorpioner är inte insekter, utan precis som spindlarna leddjur. De har åtta ben som de går på, ett par gripklor och ett par käkar. Storleken varierar från under en centimeters längd till över 20 centimeter.


4. Skorpioner är tåliga djur. När de fått i sig ordenligt med föda kan de klara sig i månader utan att äta eller dricka. De klarar att bli nedfrysta och har en mycket stark tålighet mot radioaktivitet.

Medellivslängden för en skorpion är omkring fem år, men vissa arter kan bli uppåt 15 år gamla. Rekordet sägs vara en skorpion som levde upp till 24 års ålder (enligt de australiska forskarna Shorthouse och Marples).


5. Skorpionernas gifter är inte alls lika kartlagda och undersökta som ormarnas. Många forskare tror att det kan finnas substanser i skorpiongifter som kan vara mycket intressanta för framtida läkemedel. Ett tecken på att det faktiskt kan vara så är upptäckten att chlorotoxin, en ämne som finns i den gula israeliska skorpionens gift, binder till celler i hjärntumörer.


6. Skorpionens gifttagg sitter längst bak på svansen, men när den sticker gör den det framåt eller åt sidan. Giftet finns i två körtlar och pressas ut genom gadden med hjälp av omliggande muskler. Den dödligaste skorpionen anses vara tjocksvansskorpionen, medan Israeli gold scorpion anses ha det starkaste giftet.

Det beräknas att över 100 000 människor blir stuckna av skorpioner varje år, och att mindre än en procent av dessa dör.


7. Alla skorpioner föder levande ungar. När en hona är befruktad kan det, beroende på vilken art, dröja upp till ett par år innan hon föder sina ungar. Återigen beroende på art, föder hon mellan en och uppemot 100 ungar. Dessa tillbringar den första tiden på moderns rygg.


8. Skorpionen har sett nästan likadan ut i 400 miljoner år, och är därmed en av jordens allra äldsta existerande arter. Förhistoriska skorpioner kunde bli upp till 80 centimeter långa.


9. Alla skorpioner är rovdjur. De lever främst på insekter, spindlar och andra mindre djur, men kan också ge sig på möss och andra större djur med hjälp av sitt gift.

Skorpioner är nattdjur och gillar inte ljus.


10. Skorpioner lyser i ultraviolett ljus. Det beror på proteiner i deras skal som reagerar på ultraviolett ljus.



Källor: University of Miami Department of Biology, Nationalencyklopedin, The American Arachnological Society

FRÅGA ALLT OM VETENSKAP!

Fler nyheter

Därför får vi cancer av kött

En saftig biff må ge oss en del viktiga näringsämnen som järn och vitaminet B12, men flitigt köttätande är också förenat med en ökad risk att drabbas av cancer. En teori som funnits är att det beror på en sockermolekyl, Neu5Gc, som finns i de flesta däggdjur men inte i...

Universella barnskrik

Att bilder på små skrikande sälungar kan få vuxna människor att gråta framför tv:n och skänka miljoner till djurskyddsorganisationer är inget nytt. Men kanske ligger förklaringen till vår empati djupare än vad man kan tro. Det är inte bara de fluffiga små kutarnas yttre som väcker...

Vem var Karl von Frisch?

Zoologen och etologen Karl von Frisch föddes 1886 i Österrike och studerade framför allt binas beteende. Genom att träna bin att äta från en konstgjord källa lyckades han bevisa att de kan skilja mellan olika dofter, smaker och färger.Han visade också att bina kommunicerar med varandra...

Fridlysta koraller

Finns det några koraller som är fridlysta i Atlanten?

Bra att veta om antropocen

Flera forskare anser att vi nu gått in i en ny tidsepok – antropocen. Människans aktivitet har förändrat klimatet, miljön och ekosystemen så mycket att vi till och med påverkat vår planets geologi genom att skapa nya lagerföljder som framtidens geologer kan studera.Det var...

Myggvirvel

När den portugisiska fotografen Ana Filipa Scarpa var ute på jobb söder om Lissabon såg hon en mörk virvelvind komma farande mot henne över fälten. Snart visade det sig att den mörka hotfulla virveln inte bara bestod av luft utan var levande… Enorma mängder med mygg hade förts med av...

Invärtes arkeologi

När polska arkeologer grävde ut en enorm gravplats i Gdansk som använts från 900- till 1800-talet hittade man en liten avlång annorlunda sten mitt bland alla skelett. Efter analys visade sig den knappt fyra centimeter långa stenen vara en blåssten, alltså en sten eller klump av mineraler...

600

Elektriska ålar kan utsätta sitt byte för elchocker med en spänning på upp till 600 volt.

Hög på tryffel

Att gourmeter och grisar är så besatta av den lilla fula tryffelsvampen kan till viss del bero på att den innehåller ett cannabisliknande ämne. Den italienske forskaren Mauro Maccarrone vid Roms Campus Bio-Medico-universitet har funnit att den svarta tryffeln Tuber melanosporum, eller...

Unik spett

För första gången på 20 år har en mellanspett, Dendrocopos medius, skådats i Sverige. Platsen var Lummelunds­bruk norr om Visby och fyndet som snabbt döptes till Mellan(dags)spetten eftersom det gjordes den 28 ­december orsakade­ stort pådrag bland ­landets ­ornitologer. Arten har...

Störda snytbaggar

Varje år orsakar snytbaggarnas gnagande på barrplantor skador för hundratals miljoner kronor.Nu har forskare vid SLU kommit på ett sätt att minska skadorna genom att störa de små snyltarnas måltidsvanor. Med hjälp av videoövervakning visade det sig att snytbaggarna äter fyra till fem...

Osmarta kläder

För att slippa svettlukt används i en del så kallade smarta kläder antibakteriella beläggningar av silvernanopartiklar, något som visat sig vara farligt för miljön. Nu visar studier vid Lunds universitet att silverjoner som frisätts från nanopartiklarna även kan skada de stamceller i...

Välstoppad valross

Om man är taxidermist är det bra att känna till hur det döda djuret såg ut som levande innan man börjar montera skinnet. Det visste inte den engelsman som år 1886 fick i uppdrag att stoppa upp ett skinn av en valross som jägaren och upptäcktsresanden James Henry Hubbard hade skjutit i...

Fårskalle - sa geten

Det är inte bara turister som blir blåsta när de spelar bägarspelet, det klassiska gatuspelet där man ska gissa under vilken av tre koppar en kula befinner sig. När den tyske biologen Jan Langbein vid Leibnizinstitutet i Dummerstorf och en kollega utsatte ett får och en get för en enklare...

Sura räkor smakar illa

Förutom att värma upp planeten försurar koldioxid också våra hav. Forskare från bland annat Göteborgs universitet har i försök med räkor som odlats i dagens vatten och i en sur vattenmiljö som ska efterlikna framtidens hav upptäckt att havsförsurningen inte bara gör att fler räkor...

Den degenererade hästen

Genetiskt var det inte särskilt lyckosamt för hästen när den för 5 500 år sedan tämjdes av människan. En kartläggning i PNAS av arvsanlagen hos nutida hästar och två hästar som levde i Ryssland för cirka 43 000 år respektive 16 000 år sedan visar att vildhästarna hade en...

Hoatzin - den stinkande urtidsfågeln

Det andra namnet på hoatzin, stinkfågel, säger en del om dess främsta kännetecken – lukten. Men den är egendomlig också på andra sätt. Med sina klor på vingarna påminner den om urfågeln ­Archaeopteryx, dinosauriernas nära släkting. Flygförmågan är sådär och unga fåglar föredrar att simma i skydd istället för att flyga.
Och likt kor kan den äta växtdelar som inte låter sig brytas ned så lätt. Till och med giftiga växter.

Miljön ­formar immun­försvaret

Att människors immunförsvar skiljer sig åt har mindre med arv än med miljö att göra, har forskare vid bland annat Karolinska Institutet kunnat visa i en studie. Analyser av blod från 210 friska tvillingar visade att även de som är mest genetiskt lika skiljer sig åt när det kommer till...

10,9 miljarder

Så många invånare beräknar FN att jorden har år 2100. Det är 2,5 miljarder fler än deras senaste uppskattning. Orsaken är främst att födelsetalen i Afrika ökar, samt att spädbarnsdödligheten och dödstalen minskar snabbare än väntat, delvis på grund av bättre behandlingar mot...

Sidor