Bookmark and Share

10 saker du inte visste om...

Skorpioner




1
.Det beräknas att det finns omkring 1 500 olika sorters skorpioner. De är vanliga djur som främst finns i Afrika, hela Amerika utom de nordligaste delarna, Indien och Karibien, men en del mindre sorter finns i södra Europa. Den skorpion som finns närmast oss är den gulsvansade skorpionen som finns ända upp i södra England.


2. Alla skorpioner är giftiga och har ett smärtsamt bett, men bara ett 25-tal arter har ett gift som kan vara dödligt för människan. De flesta skorpioner är inte giftigare en getingar eller bin.


3. Skorpioner är inte insekter, utan precis som spindlarna leddjur. De har åtta ben som de går på, ett par gripklor och ett par käkar. Storleken varierar från under en centimeters längd till över 20 centimeter.


4. Skorpioner är tåliga djur. När de fått i sig ordenligt med föda kan de klara sig i månader utan att äta eller dricka. De klarar att bli nedfrysta och har en mycket stark tålighet mot radioaktivitet.

Medellivslängden för en skorpion är omkring fem år, men vissa arter kan bli uppåt 15 år gamla. Rekordet sägs vara en skorpion som levde upp till 24 års ålder (enligt de australiska forskarna Shorthouse och Marples).


5. Skorpionernas gifter är inte alls lika kartlagda och undersökta som ormarnas. Många forskare tror att det kan finnas substanser i skorpiongifter som kan vara mycket intressanta för framtida läkemedel. Ett tecken på att det faktiskt kan vara så är upptäckten att chlorotoxin, en ämne som finns i den gula israeliska skorpionens gift, binder till celler i hjärntumörer.


6. Skorpionens gifttagg sitter längst bak på svansen, men när den sticker gör den det framåt eller åt sidan. Giftet finns i två körtlar och pressas ut genom gadden med hjälp av omliggande muskler. Den dödligaste skorpionen anses vara tjocksvansskorpionen, medan Israeli gold scorpion anses ha det starkaste giftet.

Det beräknas att över 100 000 människor blir stuckna av skorpioner varje år, och att mindre än en procent av dessa dör.


7. Alla skorpioner föder levande ungar. När en hona är befruktad kan det, beroende på vilken art, dröja upp till ett par år innan hon föder sina ungar. Återigen beroende på art, föder hon mellan en och uppemot 100 ungar. Dessa tillbringar den första tiden på moderns rygg.


8. Skorpionen har sett nästan likadan ut i 400 miljoner år, och är därmed en av jordens allra äldsta existerande arter. Förhistoriska skorpioner kunde bli upp till 80 centimeter långa.


9. Alla skorpioner är rovdjur. De lever främst på insekter, spindlar och andra mindre djur, men kan också ge sig på möss och andra större djur med hjälp av sitt gift.

Skorpioner är nattdjur och gillar inte ljus.


10. Skorpioner lyser i ultraviolett ljus. Det beror på proteiner i deras skal som reagerar på ultraviolett ljus.



Källor: University of Miami Department of Biology, Nationalencyklopedin, The American Arachnological Society

FRÅGA ALLT OM VETENSKAP!

Genom att skicka det här formuläret så accepterar du Molloms integritetspolicy.

Fler nyheter

390 000 000 000

träd av 16 000 olika arter beräknas finnas i Amazonas enligt en ny studie publicerad i Science.

Ljus för hjärtat

Ett lugnt och stilla brinnande stearinljus, utan färg- eller doftämnen, är inte bara vackert att titta på, det kan också vara hälsosamt. Forskare vid Lunds universitet har sett en positiv effekt på hur hjärtat reglerar sin rytm hos personer som inandas stearinrök. Det tros vara natrium-...

22 000 000

av generna hos Östersjöns virus,bakterier och plankton har identifierats av en forskargrupp vid Stockholms universitet

Giftig trålning

Bottentrålning, som används vid fiske efter bland annat räkor, torsk och strömming, gör bottenvattnet grumligt och frigör miljögifter som tidigare legat inbäddade i bottensedimentet, visar forskning vid Stockholms universitet. Jämfört med den miljöpåverkan muddring har virvlar 88...

8 200

meter. Där går gränsen för djupet havsfiskar kan leva på, enligt de senaste forskarrönen.

Klimatförändringarna tar död på pingvinungar

Magellanpingvinerna i södra Sydamerika hör inte till klimatförändringarnas vinnare. Den farligaste tiden i ungarnas liv är när de är för stora för att föräldrarna ska kunna skydda dem med sina kroppar men ännu inte fått sin vattentäta fjäderdräkt. Oftast utgör vädret inget...

Kanadensare trivs bäst i Sverige

Det stämmer i alla fall för den kanadensiska contortatallen (Pinus contorta) som blivit populär i det norrländska skogsbruket, enligt en studie i New Phytologist. Forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet har analyserat jordprover både från Kanada och Sverige och kommit fram till att de...

Bra att veta om talat språk

Varför vi människor började tala och när detta skedde vet ingen.

Trädklättrande krokodiler

Trodde du att det var en bra idé att fly undan en krokodil genom att klättra upp i ett träd? Tänk om, för enligt nya rön i Herpetology finns det åtminstone fyra arter som gärna tar sig upp i träd. Beroende på art och storlek tar sig några hela fyra meter upp och fem meter ut på en...

Gammal resistens

Antibiotikaresistens är inget nytt påfund, berättar Applied and Environmental Microbiology. Franska forskare har hittat virus med gener för just antibiotikaresistens i fossiliserat bajs från 1300-talet. Viruset, en så kallad bakteriofag som infekterar bakterier, kan ha hjälpt de infekterade...

Digerdöden i våra gener

Det beräknas att en fjärdedel av Europas befolkning dukade under i digerdödens härjningar­ i mitten av 1300-talet.Men personer med rätt genvarianter överlevde och förde sina gener vidare, det som kallas naturlig selektion. Nu tror sig forskare tack vare rumänska romer ha löst gåtan om...

Sänkt koles­terolvärde – mindre plack

Vid Karolinska Institutet har de kunnat visa att tidiga stadier av åderförfettning helt kan gå tillbaka om kolesterolnivåerna sänks. Även senare former av plack minskar, men försvinner inte. Än har sambandet bara setts hos möss, men gäller det för människor kan en tidig behandling...

Fluffig heminredning är bästa skyddet

Talgoxar gillar inte svartvita flug­snappare. Anledningen till agget är att flugsnapparna anländer till häckningsområdena efter att de flesta holkar och bohålor är upptagna och då inte drar sig för att ockupera andra fågelpars boningar. Och de väljer var de ska slå sig ner genom att...

Stora rovdjur viktiga – men allt sällsyntare

Amerikanska, australiska, italienska och svenska forskare har i en artikel i Science sammanställt kunskapen kring de 31 största rovdjursarterna,däribland lejon, leopard, europeisk lo, puma, varg, havsutter och dingo. 75 procent av dessa arter minskar i antal och drygt hälften har redan...

Klimatförändringar dödar parasitsnäcka

Den ytterst otrevliga parasitsjukdomen snäckfeber kan tack vare klimatförändringarna i framtiden bli ovanligare i Väst- och Centralafrika, enligt en studie i Acta Tropica. Anledningen är att flera av de snäckor som är mellanvärdar för masken Shistosoma mansoni som orsakar sjukdomen kommer...

Tät skog – tillflyktsort för köldälskande växter

Den globala uppvärmningen leder till att växtzonerna förskjuts. Klimatförändringarna gör att undervegetationen i europeisk och nordamerikansk lövskog håller på att förändras. De arter som klarar av ett varmt klimat breder ut sig på bekostnad av de köldanpassade, visar en stor...

Robotsköldpadda på vrakjakt

U-CAT, en liten robot som simmar som en havssköldpadda, kan vara framtidens nya redskap för marinarkeologer. Tack vare att den inte har propellrar utan fyra fenor som rör sig oberoende av varandra är den lättmanövrerad och rör till skillnad mot traditionella propellerdrivna farkoster inte...

Tio saker du inte visste om marmor

1.Kungliga Dramatiska­ Teatern i Stockholm är klädd med svensk ekebergs­marmor, även kallad dolomitmarmor­, som bryts vid Glanshammar­ i Örebro­ kommun. 2.Dolomitmarmor, där dolomit är den dominerande mineralen­, har brutits i Sverige sedan 1800-talet och är en två miljarder år...

Överkäken styr myggan rätt

Att stickmyggor attraheras av den koldioxid vi andas ut är ingen nyhet, men nu är det också klarlagt hur de kan veta var på våra kroppar de kan hitta de bästa matplatserna. I en artikel i Cell skriver amerikanska forskare att myggorna orienterar sig rätt med känsel­organ i överkäken­...

Bra att veta om hajar

Det äldsta hajfossil som påträffats är runt 420 miljoner år gammalt.

Sidor